Medan Sveriges skolelever går på välförtjänt sommarlov, jobbar politiker och skolansvariga oförtröttligt vidare, dag som natt, hela sommaren lång.
Jag förutsätter åtminstone att de gör det. Skolan dras ju med ett antal oroande problem som måste lösas tämligen omgående om inte vi alla ska hamna i allvarligt trubbel.
Som ett bidrag till idéarbetet kring skolan vill jag utnyttja den här spalten till att lyfta fram en spännande innovation. En uppfinning som, om den används rätt, borde underlätta skolarbetet ganska rejält och leda till förbättringar av såväl kunskaper som resultat.
Innovationen i fråga är inte helt ny, faktum är att den såg dagens ljus för minst 1 200 år sedan. Den kallas i dagligt tal för “bok” och utgörs vanligtvis av något hundratal sammanhäftade eller hoplimmade pappersark med text, täckta av ett omslag av papp eller kartong med upplysningar om titel och författare.
En väldigt praktisk sak, boken. Kräver ingen elström, inga batterier, ingen uppladdning, ingen inloggning. Möjlig att bära med sig överallt, för blixtsnabb användning i vilka situationer som helst. Sannolikt den smart-
aste paketering av kunskap som mänskligheten någonsin presterat.
Nu har många skolor helt eller delvis slopat läroböckerna, och övergått till mer komplicerade hjälpmedel som datorer, läsplattor och appar för förmedling av baskunskaper. Det är säkert framtidsinriktat och bra, men innebär samtidigt att eleverna ställs inför ett antal hinder som påminner misstänkt mycket om en tillbakagång. Åtminstone i mina ögon.
En mellanstadieelev som snabbt behöver fräscha upp grunderna i enkel division kan till exempel behöva:
1. Starta datorn eller läsplattan och vänta på att maskinen varvar igång.
2. Kontakta läraren eller en kompis för att få tillgång till något bortglömt lösenord för en särskild webbplats, alternativt googla och få upp ett oändligt antal mattesidor av svåröverblickbar struktur.
3. Ladda ner en lovande mattevideo på tre-fyra minuter från Youtube.
4. Spola videon fram och tillbaka för att försöka hamna på rätt ställe.
5. Komma till insikt om att videon trots allt inte riktigt förklarar hur det hela hänger ihop.
6. Upprepa steg 2–4 tills förklaringen på räkneproblemet verkar någorlunda i hamn. Men vid det laget är eleven sannolikt så dränerad på energi att ingen kunskap får fäste.
Om samma elev i stället haft en fysisk mattebok till hands, hade startprocessen inskränkt sig till att:
1. Slå upp avsnittet om enkel division.
Nåja, nog om skolan. Det är ju sommarlov. Utom för, det är jag övertygad om, våra skolpolitiker och skolansvariga som jag i och med detta hoppas fått ytterligare inspiration i sitt för kommande generationer så viktiga och avgörande arbete.
