Det började med en bilresa 2001. Bertil och Eva Karlsson var på hemväg från sin semester, och stannade till vid ett vandrarhem i skånska Broby. Plötsligt kom en stor buss in på parkeringen. Ut vällde ett 40-tal glada barn som både sjöng och kramade varandra. Även Bertil och Eva fick kramar, och rördes till tårar. 

Det visade sig att vandrarhemmet omvandlats till Tjernobyllägret, ett läger med barn från ukrainska staden Kiev. För Bertil och Eva blev det ett starkt möte, och sedan dess har de samarbetat och hjälpt till på lägret.

– Man blir väldigt berörd när man hör hur de har det hemma i Kiev, där maten är väldigt dyr. Vi tycker ibland att vi har varit här så många år, att vi kan hoppa över ett år, men nej: ‘Vi måste åka ner i år igen’. Nu har vi varit här 14 år. Varje år brukar vi köpa glass till barn-en, det är en lyx i Ukraina,
säger Eva.

Oldsberg: “Jag är aldrig nöjd efter en sändning”

En paus från dålig hemmiljö

Barnlägret har hållits varje sommar sedan 1995. Ursprungligen kom barnen från Tjernobylområdet, 134 kilometer norr om Kiev, som år 1986 drabbades av en exploderande kärnkraftsreaktor. Radioaktiva partiklar spreds med vindarna över stora delar av Europa, och i Sverige anordnades olika läger för att ukrainska barn skulle få komma bort från den cancerframkallande radioaktiviteten. 

Idag är det mest andra problem som barnen behöver komma bort ifrån: föräldrarnas arbetslöshet, alkoholism och fattigdom. En del barn får inte ens mat för dagen, berättar Bertil.

– Här på lägret kan vi som faddrar hjälpa några barn och vet att det kan betyda skillnad mellan liv och död. En kille tyckte att han var världens lyckligaste och fick kraft att överleva till nästa sommar, för han visste att någon brydde sig om honom. ‘Jag hade aldrig levt idag utan hjälp från Sverige’ berättade han, säger Bertil.

När vi besöker lägret är det frukostdags på skolan där lägret håller till denna sommar. Det är en god och glad stämning i matsalen, och barnen stimmar och skrattar. Barn och ledare sitter om vartannat, och paret Karlsson sitter vid ett bord och talar med hjälp av tolkar med några av barnen. Efter maten tar sångövningen vid. Barnen sjunger och spelar väldigt väl, och det är lätt att märka den goda stämningen bland barnen och ungdomsledarna och de vuxna som på olika sätt arbetar med barnen. 

Ett av målen med lägret är att ge barnen ett hopp och ett mål för framtiden, men också om att väcka en känsla av gemenskap och bygga upp självkänslan. När barnen reser till Sverige har många av dem aldrig träffats, och redan på bussen får de sjunga tillsammans. De tränar på svenska sångtexter skrivna med kyrilliska bokstäver. Under tiden i Sverige får de sedan uppträda i kyrkor och på andra arrange-mang. Applåderna och uppmärksamheten stärker deras självförtroende.

Läs mer: Därför ska du skriva för hand

Lär sig ge och få kärlek 

Barnen får också träna på att ge och ta emot kärlek. Det ingår i lägret att de får lära sig att kramas. Barnen är inte vana vid att få kramar, och många får mer kärlek under sina fyra veckor i Broby än de får under hela året hemma.

Med åren har lägerverksamheten vuxit, och idag samlar det drygt 50 barn och ledare från Kiev med omnejd. Att åka på lägret är gratis för barnen, och när de kommer tillbaka till Kiev har de ofta fått en svensk “matfadder” eller “studiefadder”.

– Ett år saknade en flicka en fadder. Då sponsrade vi henne ett par år. Och en pojke, Andrej Lukov, har vi hjälpt och sponsrat. Han har varit på lägret några år, vi hjälper honom ekonomiskt. De har det tufft i Kiev, det är svårt att få jobb, säger Eva.

Paret Karlsson vill fortsätta att arbeta med barnen, åka till lägret och träffa dem och lyssna på dem när de uppträder.

Vad är det viktigaste andra männi-skor kan göra för att hjälpa barnen?

– Att bli faddrar. Då sponsrar man med 150 kronor per barn och månad. Rolf och Berit Tillman, som grundade lägret, åker ner till Ukraina och överlämnar pengarna direkt, så att de går till barnen och inte till något annat, säger Eva.

I skolans ljusgård träffar vi Nick och Tanja Tyshchuk, två av ledarna på lägret. I Kiev förestår de en barnklubb där de hjälper barn som annars mest driver omkring på gatorna i Kiev eller i byarna runt omkring. 

– Många barn vill inte vara hemma på grund av föräldrarnas alkoholism, många av de som arbetar får lön i form av spritflaskor, berättar de. 

På barnklubben kan mellan 30 och 50 barn få mat och få hjälp med att läsa läxor och tvätta kläder. De får även tillgång till läkarvård och tandvård. Många av de barnen får också resa till svenska Broby.

Viktig sommarmånad

Att barnen får sjunga och uppträda i Sverige har också till syfte att samla in extra pengar till lägret. När barnen upp-träder i kyrkor samlar svenska kyrkan in kollekt som går till lägret. Även vid soaréer och öppet hus, då barnen sjunger och spelar, samlas pengar in. 

– Alla här i Broby vill att lägret ska bli av. De ser hur bra barnen mår när de får vara här en månad. Barnen har det så dåligt hemma. Det är bra för dem att få komma hit, må bra och få äta mat på regelbundna tider, påpekar Eva.

– Inte alla har det så bra som vi i Sverige, som klagar på så mycket, säger Bertil, och
berättar vad ett av barnen
sagt till honom. ‘Tack så väldigt mycket för er kärlek. Sverige är en del av himlen för mig’. 

Av: Johan Werner