Så hur rik är jag?
I ett globalt perspektiv: troligen någonstans mellan ordentligt förmögen och perverst rik. Enligt Credit Suisse krävs bara strax under 30 000 kronor för att kvala in bland den rikaste halvan av jordens invånare. Har du tillgångar på en halv miljon kronor är du bland de 10 procent rikaste. Och i den klubben är faktiskt hela 2,6 miljoner svenskar medlemmar.
Källor: Credit Suisse: “Global Wealth Report 2014”, Oxfam, BBC, OECD, Aftonbladet, Svenska Dagbladet.
För några veckor sedan styrde inte mindre än 1 700 privatplan mot den lilla staden Davos i Schweiz och militären fick kallas in för att lösa trafikkaoset. Världens toppolitiker och miljardärer är nämligen inte mycket för att samåka när de tar sig till den årliga superkonferensen World Economic Forum.
Ironiskt nog var klimatfrågan en av mötets viktigaste – men det var ett annat ämne som stal alla rubriker. En rapport som presenterades av välgörenhetsorganisationen Oxfam visade nämligen att de ekonomiska klyftorna i världen är på väg att slå alla rekord. Nästa år beräknas den rikaste procenten av befolkningen äga mer än
resten av planetens invånare tillsammans. Men vad ligger bakom de svindlande siffrorna? Icakuriren frågar och svarar.
1. Vilka är egentligen den här 1-procentklubben?
Kanske rentav du själv? Faktum är att den här gruppen inte bara består av diamantindränkta snobbar med egna slott och lyxjakter. Siffran motsvarar hela 70 miljoner människor globalt. Det krävs en förmögenhet på “bara” 5 miljoner kronor för att kvala in i gruppen. Och det gör omkring 140 000 svenskar.
2. Men sedan finns väl de superrika?
Precis, och här kommer ännu en hisnande jämförelse: De 80 rikaste individerna äger lika mycket som den fattigaste hälften av jordens befolkning tillsammans. 80 personer motsvarar ungefär antalet passagerare i en mindre stadsbuss – och dessa äger alltså lika mycket som 3,5 miljarder människor. Långt fram i bussen sitter förresten H&M:s Stefan Persson (på 12:e plats med en förmögenhet på omkring 275 miljarder kronor).
3. Så vad räknas som förmögenhet?
Det definieras som värdet av dina finansiella tillgångar och dina materiella tillgångar (som till exempel bostad, företag eller skog) – minus dina skulder. Eller enklare uttryckt: det du får kvar när du sålt allt du äger och betalat dina lån.
4. Hur mycket pengar finns det egentligen i världen?
Omöjligt att säga. Men när det gäller världens samlade förmögenhet har bankjätten Credit Suisse beräknat den till 263 000 miljarder dollar, vilket är en ökning med 20 000 miljarder dollar sedan mitten av 2013. Globalt börsrally och fastighetsfeber tros ligga bakom ökningen.
5. Ökar klyftorna i Sverige också?
Ja, det gör de. I rapporten pekas Sverige ut som ett land med stora klyftor och ett oproportionerligt stort antal dollarmiljonärer. De rikaste 10 procenten svenskar äger 70 procent av den sammanlagda förmögenheten. När det gäller inkomstklyftorna har de vuxit snabbare i Sverige än i något annat västland sedan början av 90-talet, enligt OECD.
6. Varför är det inte bra med ökade klyftor?
Förutom den rena rättviseaspekten finns ett otal anledningar. Oxfams vd Winnie Byanyima sammanfattade det så här i Davos: “Tar vi inte itu med ojämlikheten kommer kampen mot fattigdomen att halka tillbaka med årtionden. De fattiga skadas dubbelt – de får en mindre andel av den ekonomiska kakan och eftersom extrem ojämlikhet skadar tillväxten blir det mindre kaka att dela på.”
7. På vilket sätt skadas tillväxten?
Människor med lägre inkomst som drömmer om att öka sin levnadsstandard tenderar att dra på sig för stora lån, vilket ökar risken för bubblor på finansmarknaden. De superrika har däremot ingen möjlighet att stimulera marknaden i stort eftersom deras förmögenheter inte arbetar (att shoppa ett extra privatplan eller två gör liksom ingen större skillnad för världsekonomin). Allt detta betyder att tillväxten ökar mer när pengarna är jämnare fördelade.
8. Det finns även mer akuta faror, eller hur?
Ja, den senaste tidens ebolaepidemi är ett “bra” exempel på det. Sjukdomen sågs länge som ett fattigdomsproblem reserverat för Afrika, vilket gjorde att läkemedelsjättarna inte var intresserade av att framställa medicin och vaccin. Men i en globaliserad värld är hoten mot fattiga och rika väsentligen de samma. Ökade klyftor är dåliga för alla.
9. Jag trodde att fattigdomen i världen hade minskat?
Nja. Den har inte minskat i absoluta tal, men i relativa – eftersom jordens befolkning ökat kraftigt. På så vis kan man säga att andelen fattiga halverats på 20 år, vilket till stor del beror på medelklassens frammarsch i Kina och Indien.
10. Okej – ska jag vara orolig eller hoppfull?
Här är det tyvärr slut på tvärsäkra svar. Ekonomi är inte en absolut vetenskap och även experterna är oense. Optimisterna menar att en ökad medelklass i världen på sikt leder till ökade krav på demokrati, jämställdhet och välfärd för fler. Pessimisterna att ökade klyftor leder till isolering, extremism och militära konflikter.
Av Oskar Ekman
