Bastun kallades förr i tiden för “den fattiges apotek” och det är ingen slump. Hälsoeffekterna av att svettas en stund i värmen i glada vänners lag har nämligen visat sig vara fler än någon kunde ana. Men vad är egentligen sant och vad är bara myter? Det bestämde sig den hängivne bastubadaren och läkaren Hans Hägglund för att reda ut en gång för alla.
– Det här med hälsoeffekterna av bastubad är en fråga som ofta diskuteras i bastun och det finns många myter och fördomar kring vem som ska och inte ska bada bastu. Jag vill veta hur det egentligen ligger till. Vad finns det för bevis och forskning?
Bastubad har många positiva hälsoeffekter
Hans Hägglunds efterforskningar ledde fram till ett antal välbesökta föreläsningar på området. Han har skrivit Bastuboken som han hoppas kan vara till hjälp både för privatpersoner och sjukvårdsanställda.
– Kunskapen inom vården idag är väldigt låg på det här området. Då tar man gärna det säkra före det osäkra och avråder patienter från att bada bastu. Trots att studier visar att hjärtat snarare får lite bättre funktion om man badar bastu regelbundet och att det är mycket möjligt att bastubad ökar levnadslängden.
Effekten av bastubadet påminner mycket om det som kroppen utsätts för under fysisk aktivitet, berättar Hans.
– De största och viktigaste studierna på området har visat att bastubad minskar risken för att dö i hjärt-kärlsjukdom. Det minskar även risken för stroke, demens, högt blodtryck, muskel- och ledsmärta. Cancerrisken däremot verkar inte påverkas nämnvärt.
Men de positiva hälsoeffekterna av bastubad slutar inte där. Även den psykiska hälsan kan förbättras avsevärt vid regelbundna bastubesök, berättar Hans.
Att bada bastu är bra för psykisk hälsa
– Det man har sett i studier är att bastubad har en positiv effekt på olika typer av psykossjukdomar. Det dämpar även oro och ångest och har effekter på mild depression och sömnbesvär.
Vilken är då förklaringen bakom att bastubad hjälper mot så många sjukdomar?
– Det finns nog ingen enkel förklaring. Vi behöver studera det här mer och mer kontrollerat än tidigare för att få alla svar. Men det vi vet är att bastubadet påverkar hormonsystemet och immunförsvaret. Och värmen påverkar blodtrycket och har även en positiv påverkan på hjärta och kärl. Kärlstelheten när man har varit i bastun minskar och man får lägre blodfetter. Allt det här tillsammans förebygger hjärt-kärlsjukdomar. Även utsöndringen av kroppens hormoner, endorfiner och tillväxthormoner ökar under bastubadet och sannolikt även utsöndringen av oxytocin och serotonin. Värmen har också en antiinflammatorisk effekt på våra kroppar.
Bastubad kan minska risken för …
- Stroke
- Demens
- Psykossjukdom
- Lungsjukdomar som kol, astma och lunginflammation
- Blodpropp i underben och lungor
- Förkylning
- Högt blodtryck
- För tidig död i hjärt-kärlsjukdom
… och användas som behandling vid …
- Psoriasis
- Muskel- och ledsmärtor
- Spänningshuvudvärk
- Oro och ångest
- Mild depression
- Sömnbesvär
- Kroniskt trötthetssyndrom
- Psykisk ohälsa
- Hjärtsvikt
- Högt blodtryck
Då ska du undvika bastubad
- Om du har feber eller en akut pågående infektion ska du inte bada bastu.
- Likaså om du lider av kärlkramp som inte är välreglerad, så kallad instabil kärlkramp.
- Om du har haft en akut hjärtinfarkt bör du vara försiktig veckorna efter.
- Vid ett tillstånd som heter anhidros som innebär att du inte kan svettas bör du inte basta på grund av risken för överhettning.
- Undvik även bastubad tillsammans med alkohol eller om du är bakfull.
