1. Tacka båten för Svensktoppen
Under 16 månader åren 1961–1962 placerade sig fartyget Bon Jour på internationellt vatten utanför Stockholms skärgård varifrån man kunde sända den av myndigheterna så förhatliga kommersiella, reklamfinansierade radion i form av Radio Nord.
Det ska vi kanske vara glada för. För om det inte varit för dessa provokatörer på båten kanske vi varken hade haft radiokanalen P3 eller Svensktoppen.
För embryot till denna topplista finner vi just i Radio Nords lista ”De tio” som var en lista där kravet var att sången var på svenska.
Sveriges Radios motdrag mot Radio Nord blev dels att utreda om införandet av melodiradion, det som skulle blir P3, dels att i den redan existerande kanalen P1 börja sända Svensktoppen. Premiären sändes från Svärtinge Folkets hus i Östergötland och Lasse Lönndahls smäktande ”Midnattstango” hamnade på första plats.
2. Svajande regler genom åren
Vilka låtar som får vara med i konkurrensen om de åtråvärda placeringarna på Svensktoppen har förändrats över tid. Under några år dominerade svenska versioner av utländska hits, men 1974 kom regeländringen som satte stopp för det. Från och med det året skulle både text och musik ha svenska upphovspersoner – och dessutom fick ingen låt ligga längre än tio veckor på listan, oavsett vad juryn hade för åsikter i frågan.
Detta medförde att fler låtar skulle testas.
Även andra regler har omarbetats för att anpassas till tidens trender. Till exempel vilket språk man fick sjunga på …
3. Chocken: Svensktoppen läggs ner!
Programmet har alltid varit omdiskuterat, förr mer än nu. I början av 1970-talet anmäldes programmet till radionämnden av en journalist på Aftonbladet som tyckte att kvaliteten på musiken var för låg. Och uppenbarligen lyssnade radioledningen på kritiken för den 14 juni 1982 lades programmet ned. För evig tid trodde nog både radioledningen och många besvikna lyssnare.
Men kritiken blev massiv och drygt tre år senare var det nypremiär, och nu var reglerna återigen ändrade. Borta var den gamla tioveckorsregeln vilket öppnade för en hel del maratonplaceringar. En annan ny regel var att man tillät helt instrumentala låtar, något artister som Lars Roos och Åsa Jinder tackade särskilt för.
4. Flyttad tid, flyttad plats
År 1993 kom nästa stora förändring då man dels flyttades programmet från den klassiska sändningstiden söndag morgon till lördag morgon, dels från kanalen P3 till P4. Nya röstningssystem innebar att dansbandsmusiken periodvis kom att dominera. Några år senare avskaffades språkkravet som ett led i att göra listan modernare och poppigare. När bidragen till Melodifestivalen alltmer kom att framföras på engelska hade språkregeln inneburit att de inte givits möjligheter att aspirera på en plats på Svensktoppen – ett hinder som alltså så småningom kom att undanröjas.
5. Elving och Finell klassiska programledare
Listan på programledare för Svensktoppen är lång, men det är tre som sticker ut: dagens programledare Carolina Norén har lett programmet i 18 år vilket är nästan lika länge som rekordinnehavaren Kent Finells 20 år, om man räknar ihop alla hans perioder. Men den första röst som kom att definiera programmet var nog Ulf Elving som redan som 24-åring tog över programmet 1966. Hans sammetslena stämma kom länge att bli liktydigt med programmet som han ledde till 1973 då han gick vidare till andra program inom radion. 1989 förärades han Stora Journalistpriset för sina insatser i samhällsprogrammet Efter tre där hans intervjuteknik, en blandning av mjuk vänlighet och tuffa frågor, blev stilbildande.
6. Hootenanny Singers visade vägen
Den 26 november 1972 kom Västervikbandet Hootenanny Singers in på Svensktoppen med sin version av Dan Anderssons klassiska ”Omkring tiggarn från Luossa”. Vad ingen då kunde ana var att det skulle innebära en milstolpe i programmets historia. Först ett år senare lämnade låten listan och låten blev därmed den första låten som fick 52 veckor på Svensktoppen. Sedan dess har ytterligare 37 låtar klarat den bedriften – värst (eller bäst) är ”Du är min man” med Benny Anderssons Orkester och Helen Sjöholm, som 2004-2009 parkerade sig på listan i 278 veckor, alltså drygt fem år. Värt att notera är att Mando Diao med låten ”Strövtåg i hembygden”, parkerade sig på förstaplatsen i hela 86 veckor.
7. Anita yngst, Julia äldst
Lagom till sommarlovet 1970 släpptes låten ”Mitt sommarlov”, en mycket fri svensk tolkning av den klassiska mexikanska låten ”La golondrina” (Svalan) från 1862. För sången stod nioåriga norska charmtrollet Anita Hegerland och naturligtvis kunde inte Svensktoppsjuryn motstå denna kombination av sött barn och sommarförväntningar. Och som nioåring är hon fortfarande den yngsta artist som hamnat på Svensktoppen. I anda änden av åldersspektrumet hittar vi den populära svenska skådespelaren Julia Cæsar som redan 1967 gav hals i låten ”Annie från Amörka” (till tonerna av Yankee Doodle Boy). Hon var då 82 år gammal, ett åldersrekord ingen slagit sedan dess.
För Anita Hegerland, idag 64 år gammal, gick det för övrigt bra även framgent – hon blev som barn väldigt populär inte minst i tyskspråkiga länder och som vuxen samarbetade hon bland annat med den brittiska artisten Mike Oldfield som också blev hennes partner i verkliga livet och far till hennes två barn. Hon är fortfarande en av de bäst säljande norska artisterna någonsin.
8. Sten Nilsson och hans band i topp
Sten & Stanley och Sten Nilsson som soloartist är de som har haft flest melodier på Svensktoppen genom åren, hela 61 stycken, allt ifrån ”Hur ska det sluta” 1965 till ”Många tusen mil” fyrtio år senare. Mest känd bland alla topplaceringar är kanske deras stora hit från 1976, ”Jag vill vara din Margareta”, som blivit något av bandets signaturmelodi.
På andra och tredje plats följer två andra grupper, nämligen Sven-Ingvars och Vikingarna. På fjärde plats dyker den första rena soloartisten upp, Ann-Louise Hanson med låtar som ”Arrividerci Frans” och ”Vita rosor från Aten”. Den senare var med på den allra första listan 1962.
9. 1967 var Siws år
Siw Malmkvist är en av de största Svensktoppsartisterna med runt 40 låtar. Redan våren 1963 kom första melodin ”Gulle dej” som nådde en andraplats. Hennes mest framgångsrika år blev 1967 då hela tio låtar tog sig in på listan, till exempel ”Jag kunde aldrig glömma dig”, ”Den person som tillgrep en väska”, ”Sprattelgumma”, ”Arvid”, ”Monsieur Kannibal”, ”Downtown”, ”En hipp häpp happening” och den som kanske är mest ihågkommen idag, ”Slit och släng”.
10. Kyrkan har synpunkter
Svensktoppens genomslagskraft har inte bara varit till glädje. Under det progressiva 70-talet var protesterna många eftersom det från flera håll ansågs att det var fult att tävla i musik och till och med Tage Danielsson ville lägga ner programmet eftersom han var trött på att allting skulle listas.
Protester kom också från ett mer oväntat håll, nämligen från kyrkan. De hade inget att säga om vare sig eventuella brister i låtarnas kvalitet eller om det lämpliga i att tävla i musik, men däremot ansåg de att var olämpligt att programmet sändes just vid den tiden då församlingens medborgare i stället borde samlas i kyrkan för högmässa.
Om det var det som föranledde radion så småningom flyttade programmet till lördagar är inte känt …
