Sköldkörtelhormon, NDT, gjorde Emma symtomfri

I tolv år var hon helt under isen, ständigt utmattad och misstrodd av läkarna. Medicinerna mot sjukdomen hypotyreos hjälpte inte, men med alternativ behandling fick Emma Tranströmer livet tillbaka.

Underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos, är en vanlig diagnos framförallt bland kvinnor. Omkring 450 000 personer i Sverige medicinerar mot sjukdomen. Men inte alla blir hjälpta av den traditionella behandlingen med syntetiskt sköldkörtelhormon.

Emma Tranströmer, 55 år, är en av dem. Först när hon fick naturligt sköldkörtelhormon, NDT, blev hon symtomfri. Nu njuter hon av sitt nya liv. 

– Tänk dig att börja leva först när man är 55 år. Jag är lycklig, känner mig pigg och har aldrig mått så bra som nu, säger Emma över en indisk lunch. 

I tolv års tid befann hon sig som i en mörk tunnel. Hon mådde dåligt trots att provsvaren var bra. 

– Det var tröstlösa år, då jag kämpade för att få rätt behandling och läste på om sjukdomen för att kunna argumentera för min sak när jag träffade läkare. 

Emma känner sorg över vad hon kallar för förlorade år, då när orken inte räckte till. Hela livet påverkades. Emma är sångerska och har tvingats tacka nej till stora uppdrag utomlands och ställa in konserter. Och hennes barn fick växa upp med en ständigt utmattad mamma. 

– Jag somnade dagligen i soffan.  Det tog lång tid att ens ta mig upp ur sängen på morgonen.

Gick upp 18 kilo

Emma Tranströmer fick diagnosen hypotyreos redan 1991. 

– Jag var väldigt trött och orkeslös fast jag inte borde vara det, nyförälskad som jag var, berättar hon. 

Till en början hjälpte det läkemedel som de flesta medicineras med, Levaxin, ett syntetiskt sköldkörtelhormon. 

När Emma tio år senare blev gravid var allt fortsatt bra, tills hon slutade amma. Då smög sig symtomen på igen. 

– Jag blev allt tröttare och allt större och lade på mig 18 kilo i vikt på grund av en typ av ödem man enbart får vid underbehandlad hypotyreos. Jag glömde ofta vem jag träffat och vad vi pratat om eftersom jag hade problem med minne och koncentration. 

Hon hade även typiska symtom som heshet, värk, och ögonbryn som föll av.

Läkarna ansåg att hon var utbränd och att viktökningen berodde på övergångsåldern. Inget av detta stämde. Emma var jätteförtvivlad över upp-levelsen att inte bli trodd på, och ville bevisa att läkarna hade fel. 

– Jag tvingade mig själv att promenera 1,2 mil dagligen för att få ner vikten, eftersom den bidrog till att min diabetes spårade ur. Men ingenting hjälpte.   

Klok husläkare

För en del kan en tilläggsmedicinering med T3-hormon hjälpa. Men det räckte inte för Emma. 

Vändningen kom när hon hamnade hos en klok husläkare för två år sedan, som enligt Emma hade modet att se till sin patients välmående och inte bara fokusera på provsvaren – som var bra. Det behöver sägas att Emma inte blev symtomfri över en natt när hon började med NDT. I början mådde hon dåligt av preparatet. Det kan ta ett tag att ställa in rätt dos, förklarar hon.

– Det vände till det bättre efter 1,5 års medicinering. Det är fantastiskt att känna att jag lever igen och inte bara existerar.

Även Emmas blodsockervärden, som under tolv år var förhöjda, har påverkats positivt av behandlingen med NDT, idag är värdena bra: 

– Det rättade till sig nästan omgående när jag började äta NDT. Med tiden försvann även mina ödem, och nu har jag återfått min gamla vikt. 

Sköldkörtelhormon, NDT, gjorde Emma symtomfri
Stefan Sjöberg är vetenskaplig rådgivare inom endokrinologi vid Socialstyrelsen.

“Stor brist på specialister”

Många läkare saknar erfarenhet av NDT och söker därför inte licens på preparatet.
Mer forskning behövs, enligt Socialstyrelsens expert.

Hypotyreos är en autoimmun sjukdom där kroppen angriper sig själv, i detta fall sköldkörteln, som inte längre förmår producera tillräcklig mängd av de hormoner som behövs för att styra aktiviteten i kroppens celler. Det kan liknas vid en motor med för lite bensin som därmed går på sparlåga.

– Det så kallade TSH-värdet är som regel förhöjt när man insjuknar, men det finns ett fåtal undantag, säger Stefan Sjöberg, överläkare i endokrinologi vid Hallands sjukhus i Halmstad och vetenskaplig rådgivare vid Socialstyrelsen. 

 

Svårt ställa diagnos

TSH är ett hormon som hypofysen skickar ut och som styr i vilken takt som sköldkörteln i sin tur bildar de livsnödvändiga hormonerna T4 och T3.

– De här hormonerna har betydelse för varje cell i kroppen, och påverkar allt från ämnesomsättning till immunförsvar. 

Att ställa diagnosen hypotyreos är inte alltid så enkelt, konstaterar Stefan Sjöberg:

– Ibland kan behandling prövas om symtomen är uppenbara, fast blodproverna inte är helt entydiga. Särskilt om patienten har någon annan autoimmun sjukdom, som diabetes typ 1 eller reumatisk artrit. 

En specialist bör i dessa speciella fall vara involverad i diagnos och behandling, samtidigt som det råder stor brist på endokrinologer, berättar Stefan Sjöberg.  

Riktlinjerna för behandling säger att syntetiskt sköldkörtelhormon, vanligen Levaxin (men även Euthyrox), är förstahandsbehandlingen: 

– Ungefär 80–90 procent blir bättre och i det närmaste symtomfria på syntetiskt sköldkörtelhormon. Om patienten trots behandling fortfarande har symtom, kan man ge en kombination av Levaxin och T3. Men inte alla mår bättre av den behandlingen heller, säger Stefan Sjöberg. 

 

Sänkt livskvalitet

Problemet med NDT, som han ser det, är att det inte är godkänt av Läkemedelsverket. 

– Många läkare ansöker inte om licens för NDT eftersom de inte har någon erfarenhet av preparatet. Plus att hela ansvaret faller på läkaren om patienten skulle reagera med någon bieffekt, som överkänslighet. 

Mer forskning om hypotyreos behövs, konstaterar Stefan Sjöberg.  

 

Sköldkörtelhormon, NDT, gjorde Emma symtomfri
Helena Rooth Svensson har skrivit
boken Sköldkörteln och mitokondrierna (www.heroscare.se).

“Det är dags för ett nytt synsätt!”

Bara 650 personer av nära en halv miljon patienter får tillgång till NDT.
Specialistläkaren hoppas på nya riktlinjer.

Vilken vård man får som hypotyreospatient är lite av ett lotteri, anser Helena Rooth Svensson, specialist i allmänmedicin, som numera jobbar som konsultläkare.

– Man ska ha tur för att få träffa en läkare som är upp-daterad i ämnet.

Hon har i många år intresserat sig för den här patientgruppen, och är en uppskattad föreläsare som talar för dem som trots behandling inte mår bra. 

– Nu gällande riktlinjer för diagnos och behandling är 50 år gamla. Det är dags för ett nytt synsätt när det gäller behandling av hypotyreos, anser Helena Rooth Svensson.  

 

Hjälp på traven

För att komma så nära en frisk sköldkörtel som möjligt, behövs en bra nivå av hormonet T3, enligt Helena Rooth Svensson.   

Förenklat kan man säga att T3 är ett aktivt hormon som letar sig in i celler och vävnader där det har en avgörande betydelse för vår hälsa. 

Det mindre aktiva hormonet T4 är det som sköldkörteln producerar mest av. Av T4 bildas sedan T3 om alla system på cellnivå fungerar som de ska.

Den som har en underfunktion i sköldkörteln behöver hjälp på traven och får läkemedel med T4, som Levaxin. Tanken är att det ska omvandlas till T3 som hos friska. 

Men det är inte alltid som tillräcklig mängd T3 för kroppens behov bildas när man behandlas med Levaxin.

– För en del har naturligt sköldkörtelhormon bättre effekt än syntetiskt eftersom NDT är mer bioidentiskt med våra egna hormoner, säger
Helena Rooth Svensson. 

 

Hoppas på ökad kunskap

Omkring 15–20 procent av dem som har hypotyreos är underbehandlade, det kan handla om upp emot 100 000 personer, enligt Helena Rooth Svensson. 

– Vi läkare behöver ta hänsyn till den inbördes relationen mellan hormonerna T4 och T3 också, samt väga in patientens symtom och sedan individanpassa behandlingen, anser hon.  

Med hjälp av T3, eller NDT, är hon övertygad om att fler skulle kunna må bättre. 

– Av nästan en halv miljon drabbade patienter med hypotyreos är det bara 650 personer som får NDT och 6 600 har en kombinationsbehandling. Helena Rooth Svensson hoppas nu att kunskapen om de här preparaten sprids och att fler patienter ska få tillgång till dem via sina läkare. 

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top