Läskiga fakta
De stora farorna med läsk är diabetes typ 2 och fetma som påverkar blodsocker och insulin, men det finns flera problem.
Cancer
De som drack två eller fler läsk (motsvarande 25 cl) i veckan hade 87 procent ökad risk att drabbas av cancer i bukspottskörteln jämfört med dem som inte drack läsk. Detta enligt en forskarstudie på 60 500 personer enligt Dagens Medicin.
Hjärtsjukdomar
Den som äter, eller dricker, mycket socker, kan väsentligt öka risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en svensk studie av drygt 4 000 personer som publicerats i British Journal of Nutrition.
Gikt
Kvinnor som drack 2 dl läsk eller mer, två gånger om dagen, hade dubbelt så hög risk att drabbas av gikt än kvinnor som drack läsk mindre än en gång per månad. Det visar en amerikansk studie på nära 80 000 kvinnor, enligt Läkartidningen. (Gikt är en inflammation, oftast i tåleden.)
Följdsjukdomar
En följdsjukdom av övervikt är diabetes typ 2 som i sin tur kan leda till nedsatt njurfunktion och synproblem förutom hjärt-kärlsjukdomar. Blodkärl och nerver påverkas negativt efter många år med högt och ojämnt blodsocker.
Var är frukten
Lite frukt i läsken
Många läsksorter med apelsinsmak marknadsförs med etiketter med solmogna apelsiner. Men hur mycket frukt innehåller egentligen läsken?
Orangina har 12 procent juice (apelsin, citron, grapefrukt och mandarin), Loranga 7 procent (apelsin),
Fanta 4,5 procent apelsinjuice från koncentrat och Jaffa, Premiers Orange och ICA:s kolsyrade läskedryck Apelsin innehåller 1,2 procent.
Inte ens en promille
Vill man granska hur mycket passionsfrukt det finns i ICA:s läsk räcker inte ens ett förstoringsglas. Innehållet är endast är 0,014 procent (0,14 promille).
Så mycket socker innehåller till exempel…
… en burk Coca Cola: 35 gram lika med 11 sockerbitar.
… en 50-centiliters petflaska Sprite: 50 gram lika med 16 sockerbitar.
… en 1,5 liters petflaska Fanta: 167 gram lika med 52 sockerbitar.
Foto: Erik Hedman
Det är stekhett och kön till kassan på stormarknaden är lång. Lägligt placerad vid utgångskassorna står en hel kyl fylld med härligt sval och bubblande läsk. Klunk, klunk, klunk. På några sekunder har innehållet i burken försvunnit – och elva sockerbitar motsvarande 140 kalorier – slunkit ner.
Men 140 kalorier är väl inte så mycket att oroa sig för?
Nej, en burk läsk någon enstaka gång spelar knappast någon roll.
Problemet är att många dricker mycket mer. I snitt dricker vi svenskar 90 liter läsk per person. Eftersom en liter innehåller 30 sockerbitar blir 90 liter totalt 2 700 sockerbitar på ett år. Och många dricker mycket mer…
Drickandet har ökat rejält de senaste åren. 1960 drack vi 22 liter om året, 1980 30 liter.
400 000 har redan diabetes typ 2
Många minns hur man som barn fick dela på en 33 centiliters glasflaska med en kompis eller ett syskon vid högtidliga tillfällen. I dag har inte ens alla affärer så små flaskor i sitt sortiment.
– Man trodde att man gjorde ett miljöframsteg när man bytte glasflaskorna mot stora petflaskor men i stället har man förvärrat hälsan för människor flera gånger om, säger Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers i Göteborg.
Han anser att konsumtionen av läsk och andra söta drycker är ett gigantiskt problem, för ungdomar oftast större än rökning och alkohol.
– Hälften av alla vuxna svenskar är överviktiga. 400 000 har redan diabetes typ 2 och en miljon har ett förstadium till diabetes med insulinresistens. Det är tragiskt att det har gått så långt.
Han är inte motståndare till socker i sig och tar gärna själv en bit socker i kaffet.
– Då ser jag hur mycket socker jag tar. När man dricker läsk syns inte sockret. Jag är övertygad om att föräldrar aldrig skulle komma på idén att köpa läsk till sina barn om de var medvetna om att en petflaska innehåller 52 sockerbitar.
Men kan lightläsk vara ett bra alternativ?
– Nej, många lightprodukter har mycket hög söthet från syntetiska sötningsmedel. De höjer vårt sug efter allt som är sött. Vill man dra ner på sitt sockerbehov bör man börja med att ta bort alla lightprodukter.
I Coca Colans hemland USA förbjöd nyligen borgmästaren i New York läskmuggar över 4,8 dl som ett steg att stoppa fetmaepidemin.
Göran Petersson önskar att svenska politiker – och företrädare för livsmedelsbranschen – skulle ta större ansvar.
– Höjd sockerskatt skulle kunna vara ett styrmedel men minst lika viktigt är information, säger Göran Petersson som tycker att läsk- och saftetiketter borde förses med en röd varningstriangel samt information om sockerinnehåll omräknat till sockerbitar.
Söt dricka släcker inte törsten
Icakurirens egen dietist Viveca Annell är också för skatt på läsk. Hon anser att drycken är “förkastlig”.
– På sommaren dricker vi ofta läsk som mellanmål på stranden eller i bilen och det är det allra sämsta, att dricka på fastande mage. Då stiger blodsockret snabbt till en hög nivå. En sockerkick som ofta gör oss sugna på mer socker.
För att sänka blodsockret produceras insulin i stor mängd vilket man vet är negativt för kroppen.
– Av allt socker vi får i oss är just socker från läsk det värsta eftersom kroppen inte uppfattar att den får energi när vi dricker den. Vi tillför kalorier, men vi känner ingen mättnad.
Söt dricka släcker inte törsten, menar Viveca Annell som i stället föreslår vanligt kallt vatten, gärna smaksatt med några skivor citron, apelsin eller jordgubbar.
Den som ändå vill ha lite mer smak kan blanda vanligt hemgjort bubbelvatten med en liten del juice.
– Mer läskande och mycket nyttigare än läsk.
