Jag får kliva upp varje natt på grund av värken. Jag sover bara mellan 3 och 4 timmar, sedan börjar det kännas igen. Vad ska jag göra för att få sova och slippa värken?
Det positiva är att det i de allra flesta fall går att få medicinsk hjälp för att lindra eller helt bli bra från detta besvär.
Det finns två sorters restless legs, primär och sekundär, men båda ger samma typ av besvär. Det känns som myrkrypningar, kramper eller smärta i underben eller fötter och mest besvär har man när man ligger ner och med tiden även då man sitter stilla länge. Även sömnstörningar och rastlöshet brukar ingå. Det är framför allt på kvällar och nätter som besvären uppkommer och de lindras när man rör på sig.
Den sekundära formen är först av allt viktig att utesluta, eftersom det i så fall beror på att någon annan sjukdom orsakar ben- och fotkramperna. Då är det den bakomliggande sjukdomen som ska behandlas; fotvärken är så att säga bara sekundär. Flera olika sjukdomar eller till och med en del läkemedel kan ge problem i ben och fötter. Det kan vara järnbrist, låg nivå av vitamin B12 eller folsyra i blodet, diabetes, ryggproblem som ger påverkan på nerver till benen (ischias) eller vissa läkemedel (till exempel mot depression och mot epilepsi). Hos din vårdcentralsläkare kan du få blodprov taget för att utesluta dessa bakomliggande sjukdomar.
Ibland kan det handla om så kallad fönstertittarsjuka. Vårdcentralen bör, förutom ovanstående blodprov, också göra en särskild undersökning för att utesluta att man har problem med bristande blodförsörjning till benen, vilket även det kan ge smärtor då man ligger ner men oftast även då man anstränger benen, till exempel vid gång. Det brukar släppa när man tar en paus i gåendet, därav namnet fönstertittarsjuka.
Inte förrän man helt uteslutit andra bakomliggande sjukdomar kan man säga att det rör sig om den primära formen, som det först då är dags att behandla. Ungefär häften av dem som har restless legs har den primära formen, som man anser beror på att det finns en störning i nervernas signalsystem. Det är större risk att drabbas av detta om man har släktingar som har samma besvär och det brukar drabba personer över 45 år. Det är viktigt att undvika rökning, alkohol och koffein, särskilt på kvällar, eftersom man vet att besvären förvärras av detta. Även fysisk ansträngning några timmar innan sänggåendet bör undvikas.
Idag vet man att läkemedel som påverkar ämnet dopamin i kroppen hjälper mycket bra mot den primära formen av restless legs. Dessa läkemedel används också mot Parkinsons sjukdom, men då oftast i högre doser. Om man bara har besvär ibland kan man använda det äldre välbeprövade läkemedlet Madopark. Har man besvär varje dag bör man dock använda ett något mer modernt preparat, eftersom symtomen med tiden kan bli värre av Madopark. Vid dagliga besvär brukar man börja med låga doser till natten av läkemedel som Sifrol eller Adartrel. Dosen trappas upp gradvis tills lindring eller besvärsfrihet uppnås. Vid svårare besvär finns det andra alternativ att pröva.
Trots pågående behandling som fungerat bra en längre tid kan besvären komma tillbaka och då är det viktigt att man pratar med sin läkare. Kroppen har då troligen vant sig vid medicinen. Därför kan ett kortare behandlingsuppehåll behövas och efter fyra veckor kan man börja igen med medicinen. Givetvis ska detta ske i samråd med läkaren.
Boka tid hos din vårdcentral och begär en utredning för att få hjälp med rätt behandling. Då borde du också få tillbaka din nattsömn.
