Härom dagen fick jag ett sms om att halvera min mobilkostnad med Telenor genom att klicka på länken i meddelandet.
Om jag gjort det skulle jag enligt Telenors hemsida blivit utsatt för bedrägeri och lurats på pengar genom ett manipulativt telefonsamtal.
Om jag av misstänksamhet i stället ringt numret som meddelandet kom ifrån hade ”Telenors kundtjänst” troligen sagt att jag utsatts för id-kapning och blivit av med pengar. Jag hade kopplats till en ”säkerhetsavdelning”. Där skulle någon erbjudit mig hjälp som kunde slutat med att jag laddat ned en app som skulle kunna styra min dator eller lockats att föra över pengar med Bank-id.
Detta är en av 150 olika skojarmetoder från olika företag som finns i en varningslista hos tidningen Råd &Rön (www.radron.se/bluffvarningar). Genom sms, telefonsamtal, e-postmeddelanden och brev har företagens namn utnyttjats av denna brottsindustri.
Manipulerade röster
Metoderna har blivit allt fräckare med det senaste inom AI. Nu går det till och med att utföra bedrägeri med manipulerade röster. På Facebook hörde jag nyligen förre statsepidemiologen Anders Tegnell propagera för ett bantningsmedel i en falsk film.
Uppdrag granskning i SVT har avslöjat en del av dessa skojare. I ett av programmen fick vi följa hur en hänsynslös liga lurade svenska pensionärer på sina besparingar.
Skojarna har nu försökt slå tillbaka mot Uppdrag granskning med falska Facebookinslag. Profilerna Janne Josefsson och Karin Mattisson påstås avslöja att programmet fått fram uppgifter om en hemlig investeringsmetod som gjort olika kändisar stormrika. På bara en vecka visades inslagen för 900 000 svenskar.
Läs även: Bedragaren lurade mig på alla mina besparingar
De som klickar sig vidare uppmanas att registrera sig för att sedan bli uppringda. Därefter följer själva bedrägeriet med uppmaning att föra över pengar med Bank-id för en aktieinvestering utan verklighet.
– Meta, som äger Facebook, brister i sin kontroll över vilka som får annonsera. Dessutom struntar Meta i de anmälningar som våra tittare skickat in, säger IT-säkerhetschef Karl Emil Nikka.
Knepen för att inte blir lurad
- Var skeptisk mot alla sms och alla telefonsamtal från okända uppringare.
- Klicka aldrig på en länk från en okänd avsändare.
- Använd aldrig Bank-id på uppmaning från någon okänd.
- Kontakta banken och be om ökad säkerhet för ditt Bank-id, att till exempel få fördröjning när pengar ska överföras.
- Kom överens med med ditt barn eller barnbarn om att i sms-konversation identifiera er med någon privat detalj som andra inte känner till.
- Ge dig aldrig in i samtal med okända som ringer. Om du ändå tror att det kan vara ett verkligt ärende så ring upp själv med nummer som du vet är riktiga.
- Var kritisk mot alla erbjudanden på Facebook. Ägaren Meta kontrollerar inte om avsändarna är serösa.
- Anmäl ett falskt inlägg genom att klicka på de små svarta prickarna längst upp till höger.
- På sajten Trustpilot kan du se vilka omdömen andra användare har gett om det företag som du misstänker som oseriöst.
- Skäms inte om du blivit lurad. Polisanmäl (www.polisen.se eller nummer 114 14) och tala med dina anhöriga.
Läs även: Kan jag ge ett av mina barn ett förskott på arvet?
Tre vanliga bedrägerier
1. Sms med falska länkar
Bedragarna gör massutskick av tusentals sms som låtsas komma från företag som många har kontakt med – Postnord, Klarna, Schenker, ATG, Kivra, Skatteverket, Transportstyrelsen … I varje meddelande finns en falsk länk.
Det kan handla om att man sägs ha en obetald skuld eller ett kontokort som aktiverats av någon annan. Om detta inte stämmer ska man klicka på länken och kommer då till en falsk hemsida där man på ett eller annat sätt kan bli lurad betala med hjälp av Bank-id.
Det kan också vara falska löften om pengar – en spelvinst, skatteåterbäring eller pengar för ett beviljat lån.
En del falska meddelanden sägs komma från ett barn eller barnbarn. Det kan låta så här:
”Hej gulliga farmor. Jag har slut på mina pengar och hoppas att du kan swisha 1 000 kronor så jag kan betala min hyra. Jag har ny mobil med detta nummer: XXXXXX.”
Detta mobilnummer går till bedragaren.
Det senaste är att skojarna med hjälp av AI kopierat barnets röst från sociala medier och formulerat en fråga om att be om pengar till ett mobilnummer som tillhör bedragaren.
2. Bluffsamtal i telefon
Äldre har i ett par år utsatts för bedrägerier i telefon. Kriminella ligor har byggt upp callcenter där bedragare systematiskt ringer runt.
Genom rena hjärntvätten försöker de locka äldre att logga in med Bank-id och föra över pengar.
De stressar med påståenden om att bankkonton kapats eller att varor beställts i den uppringdes namn. Bedragarna påstår då att de kan hjälpa till och låtsas koppla samtalen till något som ofta kallas säkerhetsavdelning, men är en annan bedragare i rummet intill. Det kan sedan sluta med att pengar förts över med hjälp av Bank-id.
När en brottsmetod mött kritik kommer en ny. Efter kraftig kritik har bankerna nu skärpt sina rutiner kring Bank-id, men bedragarna har då försökt hitta nya sätt att luras.
Nyligen dömdes 14 personer av Göteborgs tingsrätt för att ha lurat till sig 17 miljoner från äldre. Men inte heller det skrämmer bedragarna.
Läs även: Min pojkväns mamma skickade en räkning efter semestern
3. Falska Facebookinlägg
Bedrägerierna har på senare tid flyttat in på Facebook och Instagram. Kändisar utnyttjas med falska berättelser om hur de enkelt tjänat stora pengar med metoder som de vill sprida till dig. Tidigare gällde det bitcoin, nu är det aktier.
Du luras att registrera dig i en WhatsApp-grupp med falsk avsändare, till exempel nätmäklaren Avanza. Den som klickat får sedan troligen ett telefonsamtal från någon som vill lura till sig dina pengar.
På Facebook finns också inlägg från de som är i gränslandet till det rent kriminella som i detta exempel: En glad butiksägare på en AI-genererad bild skriver att hon ska gå i pension och därför har slutförsäljning med 80 procents rabatt. De som känner sig lurade efter beställning på en falsk hemsida för Lindahl Stil berättar på Trustpilot att de fått kläder av mycket dålig kvalitet, som inte går att returnera.
