Hälsa

Fibermaxa rätt – få en gladare tarm och bättre hälsa

Att ”fibermaxa” har varit en trend på sociala medier ett tag nu. Och faktum är att det här är en trend som det finns en poäng med. Vi reder ut vad det är som är så bra med fibrer och varför det bästa är att få med många olika sorter i sin kost.

Kvinna häller grön juice i ett glas i ett kök med frukt och grönsaker.
En fiberrik grön smoothie är ett perfekt mellanmål.
Annons

Att ”fibermaxa” är ett begrepp som har tagit fart de senaste åren – först på sociala medier i USA runt 2022–2023, men det dök snabbt upp även här i Sverige.

Det är sällan särskilt mycket substans i den hälsodebatt eller den ”information” man får från Tiktok och Instagram, men just den här trenden är faktiskt hälsosam!

Idén är enkel: Ät mycket ­fiber och gärna från så många olika källor till kostfiber som möjligt under dagen och ­veckan.

Och det är inte utan anledning: Enligt hälsomyndigheterna har de som har ett högt intag av fiberrika livsmedel – som fullkornsprodukter, grönsaker, bönor, nötter, frukt och bär – en lägre risk för kostrelaterade kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar samt typ 2-diabetes

Men det är nog sambandet mellan tarmhälsa och kostfiber som har gett Fibermaxa-trenden vind i seglen.

Är fibertillskott bra?

Tillskott kan vara användbart om du kämpar med att få i dig tillräckligt med fiber genom vanlig mat, men det bör inte ­ersätta en i övrigt fiberrik kost.

Vetekli är rikt på olösliga fibrer och ökar volymen i tarmen. Det är effektivt vid trög mage, men kan irritera känsliga magar.

Psylliumhusk innehåller huvudsakligen lösliga, gelbildande fibrer som är skonsamma för tarmen och kan bidra till både jämnare avföring och ett stabilare blodsocker.

Inulin och guarkärnmjöl är fermenterbara fibrer som ger näring till tarmbakterierna. Det kan dock orsaka gaser och obehag hos vissa.

Viktigt: När du använder fiber­tillskott är det viktigt att börja försiktigt, dricka rikligt med vätska och se det som ett komplement – till exempel nedrört i yoghurt, gröt eller smoothies – snarare än en genväg för att kompensera för ett lågt intag av frukt, grönt och fullkorn i vardagen.

Hjälper tarmhälsan

Fibrer och tarmflora hänger tätt ihop – och det är inte bara en typ av fiber som gör hela jobbet. Fermenterbara fibrer finns i bland annat lök, vitlök, purjolök, kål, bönor, linser och havre och fungerar som direkt mat åt tarmbakterierna.

När dessa fibrer bryts ner i tjocktarmen bildas kortkedjiga fettsyror. En av dessa är smörsyra (butyrat). Denna fettsyra stärker tarmslemhinnan, dämpar inflammation och stöder immunförsvaret.

Resistent stärkelse är en typ av stärkelse som beter sig som fiber. Den finns bland annat i kokt, avkyld potatis och ris, gröna ­bananer och hela korn. Denna typ av stärkelse står emot matsmältningen i tunntarmen och når tjocktarmen ­intakt, där den ger en långsam och stabil fermentering, precis som fibrer.

Leende kvinna med långt grått hår framför röd bakgrund.
Gunn Helene Arsky är näringsfysiolog som tidigare varit knuten till Oslo universitet.

Olika fibertyper gynnar tarmen

Andra typer av fibrer kan suga åt sig vatten och bilda en sorts gelé. Dessa kallas gelbildande (eller kelaterande) fibrer och här talar vi till exempel om pektin i äpplen och citrusfrukter samt betaglukaner i havre och korn. Gelbildande fibrer har förmågan att binda gallsyror, kolesterol och vissa avfallsprodukter i tarmen och bidra till att de utsöndras med avföringen. Detta är en viktig mekanism bakom fiberrik kost och lägre kolesterolnivåer.

Sammantaget är det just ­variationen av dessa fibertyper som ger en rik och robust tarmmiljö – och som förklarar varför en mångfald av växtbaserade livsmedel är viktigare för tarmhälsan än att fokusera på en enda ”superfiber”. 

Så fibermaxar du din dag

Här är ett exempel på hur en hel dag kan fyllas med fiberrika livsmedelsval utan att det känns extremt. Alla ingredienser finns i vanliga livsmedelsbutiker.

FRUKOST

Starta dagen med havregrynsgröt kokt på mjölk eller en växtbaserad dryck. Tillsätt chiafrö, krossade linfrön, ­äppelbitar, kanel och blåbär.

Varför? Havre, chia, linfrö, äpple och bär ger både lösliga och fermenterbara fibrer.

MELLANMÅL (förmiddag)

Ett mellanmål kan vara ett päron och en näve mandlar.

Varför? Frukt och nötter ger fiber, hälsosamt fett och mättnadskänsla.

LUNCH

Gör en sallad med fullkornsbulgur eller quinoa, kikärter, salladsblad, paprika, riven morot, rödlök och pumpakärnor. Ringla över lite olivolja och citron.

Varför? Här får du flera typer av fibrer från säd, baljväxter och grönsaker.

MELLANMÅL (eftermiddag)

En liten bägare yoghurt med bär och fyrkornskross/flingor.

Varför? Fyrkornsblandningen ger flera typer av fibrer, likaså bären. Yoghurten tillför levande bakteriekulturer som kan jobba tillsammans med ­fibrerna.

MIDDAG

Gryta med broccoli, sötpotatis, morötter och linser/ärtor, ­serverad med fullkornsris eller kokt matkorn.

Varför? Grönsaker och baljväxter ger nyttiga fibrer. Korn innehåller betaglukaner.

MELLANMÅL (kväll)

En fiberrik smoothie med ­grekisk yoghurt, spenat, fryst mango, havregryn och lite ­citron passar perfekt som ett sista, lätt mål.

Varför? En sista boost av olika typer av fibrer inför natten.

Recept från Hemtrevligt

Inredning

Relationsexperten svarar

Husmorsknep

Hälsa

Läsarresor

Hemma hos