1. Förkylning
C-vitamin Behövs för immunförsvaret. Ett tillskott av C-vitamin har viss förebyggande effekt och förkortar förkylningar med ungefär en dag. Däremot ger det inte färre förkylningar, visar forskningen, och det blir ingen lindring om man börjar äta vitaminet när man redan blivit förkyld.
D-vitamin Behövs för immunförsvaret. Studier visar att ett tillskott kan minska risken för förkylning, men i några studier har effekten uteblivit. Personer med låga D-vitaminnivåer löper ökad risk för förkylning, så ett dagligt tillskott under vintern kan vara värt att prova för den ofta åker på förkylning.
Echinacea Har traditionellt använts av nordamerikanska indianer vid förkylning och influensa och ingår i moderna hälsopreparat. Forskning visar att echinacea kan minska risken att bli förkyld med 58 procent och förkorta sjukdomstiden med 1,4 dagar. Men det finns också studier som inte visat effekt.
Vitlök Det är ont om forskning som bekräftar effekten av vitlök, men en studie visar att regelbundet ätande kan förebygga förkylning. Försök visar också att vitlök kan ha virushämmande effekt.
Honung Honungens antioxidativa och bakteriehämmande ämnen kan bidra till en lenande effekt. Studier visar på lindring av hosta, men än så länge är forskningen sparsam.
Ingefära En klassisk hostmedicin från Asien. Kan tas som halstabletter eller skivad i hett vatten.
Lakrits Antikens greker och romare använde lakritsroten mot förkylning. Modern forskning visar på en slemlösande effekt, och lakritsrot är godkänt av europeiska läkemedelsverket EMA som traditionellt växtbaserat läkemedel.
Murgröna Har länge använts som medicinalväxt vid inflammationer i luftvägarna. Moderna studier visar på slemlösande och hostdämpande egenskaper. Extrakt av murgrönans blad är godkänt som växtbaserat läkemedel i Sverige.
Timjan Kryddväxten vidgar bronkerna och kan ha en slemlösande och hostdämpande effekt.
Avsvällande örter Gullgentiana, gullviva, järnört och skräppa ingår i en del förkylningspreparat och kan verka avsvällande och slemlösande och lindra vid snuva, nästäppa och hosta.
2. Artros och reumatism
Nypon Bären har antiinflammatorisk effekt och ingår i kosttillskott för lederna. Tillskott med strandnypon kan öka rörligheten och lindra smärtan vid -artros och vid reumatism.
Gurkmeja Har använts inom kinesisk och indisk ayurvedisk medicin mot ledvärk. Ämnet kurkumin i gurkmeja har antiinflammatorisk effekt. Studier visar att den kan lindra smärtan vid artros i knäna och vid reumatism. I en studie var lindringen lika god som av värktabletter med ibuprofen.
Ingefära Har antiinflammatorisk effekt. Studier antyder att läkeväxten kan lindra vid artros i knäna och lindra smärta, ömhet och svullnader samt öka rörligheten vid reumatism. Däremot påverkades inte själva sjukdomsförloppet.
Glukosamin Ett kroppseget ämne som behövs för att bilda ledvätska och brosk. Studier visar att glukosamin kan lindra smärtan och förbättra rörligheten vid lätt till måttlig artros. Effekten är bäst vid artros i knäna och brukar visa sig inom en månad. Men det finns också studier som inte visar någon effekt.
Omega 3 De antiinflammatoriska omega 3–fettsyrorna kan göra nytta vid lindrigare former av reumatism. Reumatiker blir mindre morgonstela och får mindre ont när de regelbundet äter fiskolja, visar studier. Ofta kan även dosen av smärtlindrande eller antiinflammatorisk medicin sänkas.
Musselextrakt Utvinns ur den nyzeeländska grönläppade musslan Perna canaliculus. Det innehåller delvis samma fetter som fiskolja, omega 3–fettsyrorna EPA och DHA, som har antiinflammatorisk effekt. Studier tyder på att musselextrakt kan lindra smärtan vid artros i höft och knä, men det finns också studier som inte visat effekt.
Boswellia Rökelseträd, boswellia, har använts inom indisk ayurvedisk medicin mot ledbesvär och ingår i kosttillskott. Modern forskning visar på antiinflammatoriska egenskaper, och studier tyder på att kådan från trädet kan lindra vid artros.
Djävulsklo Växt från södra Afrika som använts inom folkmedicinen mot ledbesvär. Moderna studier visar att den kan verka inflammationsdämpande och smärtstillande. Godkänt som traditionellt växtläkemedel vid lätt ledförslitning, artros.
3. Förstoppning
Linfrön, psylliumfrön Skalen innehåller fibrer som sväller i vatten, så att avföringen ökar i volym och trycker på tarmväggen, vilket sätter fart på tarmen. Dessutom bildas ett växtslem som gör avföringen mjukare och lättare passerar genom tarmen. Av linfrön bör man ta högst 1–2 msk om dagen, eftersom de innehåller cyanogena glykosider, som bryts ner till cyanid i kroppen. Psylliumfrö (indiskt loppfrö) innehåller inte dessa ämnen. Effekten brukar visa sig inom ett dygn.
ProbiotikaTillskott av nyttiga bakterier, probiotika, kan öka antalet avföringar vid trög mage, visar studier. Hälsofiler som är rika på laktobaciller används ibland mot förstoppning.
Senna och rabarberrot Vid svåra förstoppningsbesvär kan man tillfälligt prova något som stimulerar tarmarnas rörelser, som rabarberrot och ärtväxten senna. Effekten kommer efter 8–12 timmar, och det är därför bäst att ta det på kvällen. Dessa produkter bör bara användas en kort tid vid enstaka besvär. Använder man dem längre tid kan de försämra tarmens normala funktion så att man blir beroende av laxermedel.
Katrinplommon Brukar sätta fart på magen. Likaså en kopp kaffe – te kan däremot verka stoppande.
4. Diarré
Kisel Kiselgel kan absorbera vätska och säljs som medicinteknisk produkt mot diarré.
Probiotika Preparat med nyttiga bakterier, probiotika, kan lindra besvären och förkorta sjukdomstiden vid exempelvis småbarnsdiarré eller diarré till följd av antibiotikakur. De kan också återställa tarmens normala bakterieflora sedan den störts av sjukdomsframkallande bakterier eller antibiotika. Några studier tyder på att probiotika även kan förebygga diarré vid utlandsresor.
Specialhavre Specialbehandlade havregryn stimulerar bildningen av ett kroppseget protein som hjälper kroppen att suga upp vätska ur tarmen, vilket är gynnsamt vid diarréer. Havregrynen har tagits fram av svenska forskare och säljs som SPC-flakes.
Torkade blåbär Ät några torkade bär direkt eller gör ett avkok: Lägg 2–3 tsk torkade bär i 2,5 dl kokande vatten, låt sjuda i 10 min, sila av och drick vattnet osötat. Observera att färska blåbär har motsatt effekt!
5. Huvudvärk och migrän
Örtsalva Vit tigerbalsam med kamfer och olja från kryddnejlika och pepparmynta ger smärtlindring vid spänningshuvudvärk, visar en studie. Tigerbalsam smörjs in på tinningarna, men akta ögonen!
Magnesium Studier antyder att 300–500 mg magnesium om dagen kan ha en förebyggande effekt och minska antalet migränattacker. Havets sallad, -wakamealg, innehåller rikligt med magnesium.
6. Sömnproblem
Valeriana Har länge använts som lugnande medel och insomningspreparat, både inom folkmedicinen och svensk skolmedicin. Valeriana, eller vänderot, kan sänka aktiviteten i centrala nervsystemet och verka muskelavslappnande. Flera studier visar på bättre sömnkvalitet och kortare insomningstid. Men det finns också studier där man inte sett någon större effekt. Valeriana bryts ner snabbt och ger därför ingen dagen efter-effekt.
Citronmeliss Kallas även bisuga eller hjärtansfröjd och användes redan för 2 000 år sedan som lugnande medel i folkmedicinen. Forskning visar på rogivande och sömngivande egenskaper hos möss, och en studie tyder på förbättrad sömn även hos människor.
Humle Har länge använts som bittermedel i öl samt som lugnande och sömngivande medel. Några studier visar på förbättrad sömn av humle eller alkoholfri öl. En öl på 33 centiliter till middagen räcker för att ge effekt på nattens sömn.
Kamomill Te på kamomill är en beprövad huskur för bättre sömn. Studier antyder positiva effekter på sömnen, men kamomillens rogivande effekter är ännu inte så väl utforskade.
Passionsblomma Kommer ursprungligen från Karibien och har använts inom folkmedicinen mot oro och sömnsvårigheter. Några studier visar på förlängd sömn. Passionsblomma är godkänd som växtbaserat läkemedel vid lindrig oro och tillfälliga insomningsbesvär.
Teanin Grönt te är inte lika uppiggande som svart te. Det är rikt på aminosyran teanin, som ger lugnande effekt, och några studier visar på bättre sömnkvalitet. Teanin säljs som kosttillskott.
7. Klimakteriebesvär
Silverax Örten har använts i folkmedicinen av Nordamerikas indianer och är registrerat som växtbaserat läkemedel. Flera studier visar att silverax kan lindra besvär som svettningar, vallningar, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Men annan forskning visar ingen större effekt.
Växtöstrogener Flera hälsokostpreparat innehåller växtöstrogener från soja eller klöver. Det har liknande effekt som könshormonet östrogen, fast mycket svagare. Soja kan lindra värmevallningar, enligt studier. Mängden motsvarar två portioner om dagen av sojaprodukter som bönor, dryck eller tofu. För produkter baserade på rödklöver har resultaten inte varit större än placeboeffekten, som dock varit hög i studierna.
Pollen Ett pollen- och pistillextrakt kan lindra vid klimakteriebesvär, visar studier, och är godkänt som traditionellt växtbaserat läkemedel. Det ger lindring av värmevallningar.
8. Urinvägsinfektion (blåskatarr)
Tranbär Har i århundraden använts inom folkmedicinen mot urinvägsinfektion, UVI. Juice eller kosttillskott med tranbär är en populär huskur. Tranbär innehåller antioxidativa färgämnen som kan hindra bakterier att fästa sig på urinblåsans vägg. Studier visar att man kan förebygga UVI genom att regelbundet inta tranbär, däremot kan man inte räkna med att det har behandlande effekt när man väl fått UVI.
Urindrivande örter Björkblad, gullris, maskros och åkerfräken har traditionellt använts för att öka genomsköljningen av urinvägarna. Även läkeväxterna flockarun, libbsticka och rosmarin nyttjas och ingår i ett naturläkemedel som är avsett att lindra symtom vid UVI, som sveda när man kissar eller behov av att kissa ofta.
Mjölon Liknar lingon men har faddare smak. Avkok av bladen har använts i folkmedicinen, och extrakt från bladen ingår i hälsopreparat mot blåskatarr. Bladen innehåller ämnen som omvandlas till ett bakteriedödande ämne och kan motverka tillväxten av bakterier i urinvägarna. Växten tycks också ha vätskedrivande och anti-inflammatoriska egenskaper.
9. Överaktiv blåsa
Pumpakärnor Har traditionellt använts som vätskedrivande och stärkande medel. Studier antyder att de kan hjälpa vid överaktiv blåsa och minska trängningar.
