Det må vara tuffa tider på många sätt, med bland annat en samhällsekonomi som fortfarande inte riktigt vill ta fart efter några års kräftgång och invasioner och krig omkring oss utan ändar i sikte. Men vi har i alla fall fått en ganska fantastisk start på det nya året i ett avseende: snö! Snö, snö, snö! Omodernt mycket snö runtom i landet, i sådana där mängder jag minns med förskräckelse från vintrarna i min ungdom. Men med åren har jag blivit visare och förskräckelsen har bytts ut mot förhoppning.
Nu för tiden vet jag att folk faktiskt blir lite snällare när snön faller. Kanske har du sett eller hört mig prata om det tidigare, hur studier jag gjort av först studenter och sen människor i alla åldrar visar att vi blir lite mer hjälpsamma och vänliga mot varandra när snön faller. Det gäller förstås inte alla människor och inte alla dagar, men i genomsnitt är det så.
Snön påminner oss om att det finns större krafter som vi behöver hjälpas åt att möta, snön ställer planer på ända och får oss inse att vi inte kan kontrollera allt, inte ta saker för givna. Snön får oss att stanna upp och den lägger ett dämpande täcke över distraherande ljud och gör oss lite mer närvarande.
Därför tänker jag att de omoderna mängder snö vi fått på sistone är en ganska fantastisk start på året. Tänk så många tillfällen vi fått att träna hjälpsamhet och vänlighet och vad mycket tid vi fått till träning att vara mer närvarande. Låt oss lova oss själva och varandra att fortsätta med det och att göra 2026 till ett riktigt snällt år.
”’Quitter’s Day’ infaller redan den andra fredagen i januari”
Vi kan väl göra det till ett nyårslöfte? Gissningsvis slutade du med sådana för flera år sen. Statistiken visar att vi är betydligt mer benägna att avge nyårslöften i ungdomen, för att med stigande ålder bli allt mindre villiga att lova något. Förklaringen till det är knappast att vi med åren blir perfekta och inte vill göra några livsförändringar, utan snarare att vi erfarit att det ändå aldrig blir något av med nyårslöftena.
”Quitter’s Day” infaller redan den andra fredagen i januari, den dag när i alla fall amerikanerna (som hittat på begreppet) börjar hoppa över sina motionspass (som är det vanligaste nyårslöftet att öka antalet av, både i USA och här i Sverige). Enligt svensk statistik har en majoritet av nyårslöftena brutits innan utgången av februari. Ofta för att vi aldrig ens kommit i gång med dem.
Men snällheten har vi ju fått en flygande start på att utöva. Quitter’s Day är redan förbi och de flesta av oss har inga andra nyårslöften ”i vägen”. Det borde vara en baggis att fortsätta vara snälla även när snön inte längre faller, om vi lovar att försöka.
För min egen del gör det också den här omoderna snörikligheten betydligt angenämare. Prognosen när jag skriver den här texten är att det ska fortsätta snöa länge och mycket. Förr skulle jag bara se det som en pina, men nu tänker jag på det som en stor mängd alldeles gratis träningspass precis utanför dörren. Lyxigt värre.
