Ny behandling hämmar tillväxt av sjuka kärl
Överläkare Elisabeth Wittström, ögonkliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Lund, berättar här om sjukdomar i gula fläcken, så kallad makuladegeneration:
Vad är gula fläcken?– Ögats insida, som nås av ljus, är klädd med en näthinna, som består av flera miljoner små synceller, stavar och tappar. Dessa synceller fångar upp det vi ser och omvandlar därefter bilden till elektriska signaler, som skickas till hjärnan för bildtolkning. Gula fläcken är den centrala delen av näthinnan, ett 2‐3 millimeter stort område som huvudsakligen består av tappar, vilka ansvarar för det skarpaste seendet.
Vilka sjukdomar kan gula fläcken drabbas av?– Sjukliga förändringar i gula fläcken som ofta drabbar äldre personer, kallas åldersrelaterad makuladegeneration, AMD. Makula betyder fläck på latin. AMD är en kronisk sjukdom, som leder till förlust av det centrala seendet och av närseendet, medan det perifera seendet, i kanterna, ofta är opåverkat.
– Det finns två former av makuladegeneration – torr och våt. Ungefär 85-90 procent av de som drabbas av AMD utvecklar den torra formen. Resterande 10-15 procent får den betydligt allvarligare våta formen. Vid våt AMD växer sjuka kärl i gula fläcken. De nybildade kärlen läcker vätska, proteiner och blod, vilket resulterar i svullnad, ödem i gula fläcken. Det gör i sin tur att den centrala synen försämras.
Kan man ha andra ögonsjukdomar samtidigt?– Det är inte ovanligt att patienter med AMD också har grå starr och i sällsynta fall även grön starr.
Hur vanligt är AMD?– Det är den vanligaste orsaken till synnedsättning och blindhet hos personer över 60 år. I Sverige har omkring 350 000 personer någon form av AMD. Av dem uppskattas cirka 45 000 personer ha kraftig synnedsättning till följd av sjukdomen. Förekomsten av AMD ökar markant med stigande ålder.
Vilka är symptomen?– Vid torr AMD försämras synen långsamt, ibland över många år. Det kan uppstå en suddig fläck i centrum av synfältet. Bokstäver i en text kan falla bort eller det kan vara svårt att känna igen ansikten på avstånd. Vid den våta formen försämras synen snabbt. Raka linjer uppfattas som krokiga och hela bilden kan bli sned och förvrängd.
Är det en normal åldersförändring eller kan jag göra något själv för att undvika problem?– AMD betraktas som en sjukdom och inte som ett normalt åldrande av gula fläcken. En del studier visar att det till viss del är en ärftlig sjukdom. Så om du har en nära anhörig som har AMD, löper du en större risk att själv drabbas. Då bör du tänka på att hålla vikten, äta mycket frukt, grönsaker och bär, ha blodtrycket under kontroll och inte röka. Ett sådant levnadssätt kan minska risken att få sjukdomen.
Vilka riskerar att drabbas?– Studier har visat att kvinnor, gamla, överviktiga, rökare, personer med högt blodtryck, hjärt‐ och kärlsjukdomar och de som äter vitaminfattig kost har en ökad risk för AMD. Även arvet har som sagt betydelse.
Vilka behandlingar finns?– Mot torr AMD finns i dag inte någon behandling. Mot den våta typen finns sedan ungefär tio år en så kallad fotodynamisk terapi, PDT, som innebär att ett ljuskänsligt ämne injiceras i blodomloppet och därefter bestrålas de nybildade blodkärlen i gula fläcken med en svag laser. Studier har visat att PDT bromsar synförsämringen, men ger endast en obetydlig bättring av synskärpan.
– Sedan några år har så kallad anti‐VEGF-behandling blivit den vanligaste metoden vid våt AMD. Lucentis och Macugen är sådana läkemedel, som injiceras i ögats glaskropp. Dessa medel blockerar tillväxtfaktorerna, vilket hämmar tillväxten av sjuka kärl i gula fläcken och läckaget hos dessa kärl.
– I Lund är det vanligt att patienter med aktiv, våt AMD först behandlas med tre sprutor Lucentis med en månads mellanrum. Därefter följer månatliga kontroller av synskärpan och av ögat. Sedan beslutar läkaren om eventuella ytterligare injektioner.
Går makuladegeneration att bota?– Nej, men många studier visar att anti‐VEGF-injektioner har en kraftigt uppbromsande effekt på sjukdomsförloppet vid våt AMD. De minskar synförlusten och stabiliserar synskärpan.
Vad händer inom forskningen?– Nya anti‐VEGF-läkemedel och med olika kombinationsbehandlingar är under utveckling. Det pågår också studier om olika förebyggande åtgärder.
Fotnot: VEGF, Vascular Endothelial Growth Factor, är en blodkärlsstimulerande tillväxtfaktor.
Stamceller -framtidens botemedel?
Odlade stamceller kan ersätta skadade celler i kroppen och nu startas försök med stamceller på ögonsjukdomen makuladegeneration, åldersförändringar i gula fläcken. Lyckade djurförsök har väckt stora förhoppningar och de kliniska prövningarna på människor startar snart på några ögonkliniker i USA och Storbritannien.
Källa: Vetenskapsradion
Margareta Ekborg var bara 55 år när hon drabbades av en ögonsjukdom som oftast utvecklas hos betydligt äldre personer – makuladegeneration, problem med gula fläcken.
Det som fick Margareta Ekborg i Malmö att för nio år sedan söka ögonläkare var en grå fläck. En dag fanns den bara där mitt i synfältet på ena ögat och hindrade henne från att se klart.
– Först brydde jag mig inte så mycket om det. Men eftersom jag varit väldigt närsynt och astigmatisk ända sedan jag var barn, tyckte jag ändå att jag skulle låta kolla ögonen.
Hon undersöktes på universitetssjukhusets ögonklinik, men där hittade man ingen förklaring till fenomenet. Margareta var bara 55 år och att hon skulle ha drabbats av en ögonsjukdom, som brukar visa sig långt senare i livet, hade hon inte en tanke på.
– Jag tror att jag vande mig vid den där dimfläcken, för sedan dröjde det fyra år innan jag gick tillbaka till kliniken, där man kollade mer noga. Nu hade jag börjat irritera mig på det där som alltid var i vägen och jag hade också fått en fläck framför synfältet i andra ögat.
Det fanns en viss åldersförändring på näthinnan, det kunde man se. Men något annat var det inte, försäkrade doktorn.
| Men bara några dagar senare fick Margareta ett nytt besked från sjukhuset. Man hade analyserat hennes undersökning och upptäckt att hon hade förändringar i ögats gula fläck. Det var orsaken till att hon börjat se så mycket sämre. Diagnosen löd “makuladegeneration, av den våta typen” (se läkarkommenta-ren här intill).
Margareta är idag 64 år, en positiv och lättsam kvinna med kortklippt, mörkt hår som ramar in hennes öppna blick. Hon lever ensam sedan maken avled för några år sedan. På väggen i arbetsrummet hänger många fina bilder på hennes två vuxna tvillingsöner och på lilla barnbarnet Isac, som är fyra år och bor alldeles i närheten. |
 För att kunna se vad som står på datorskärmen behöver Margareta en stor skärm med extra stora bokstäver. |
Medfödda problem
Margaretas vackra lägenhet vid kajkanten i Västra hamnen i Malmö har stora fönster som vetter åt alla håll. Men när hon ska läsa eller använda datorn behöver hon stark extrabelysning, trots ljuset som faller in i rummen. Hon har ofta arbete med sig hem från sitt arbete på Malmö högskola och texten på hemmadatorn är förstorad i flera steg.
Att just Margareta drabbades så tidigt av åldersförändringar i gula fläcken kan kanske bottna i hennes medfödda ögonproblem. Det är bara en misstanke hon har, men hon vet också att hon har sjukdomen i släkten, även om ingen drabbats i så unga år som hon.
| En faster har bara ledsyn kvar och Margaretas far, som nu är 92 år, har förändringen på ena ögat. – Jag vet inte om jag kan kalla det här jag har för handikapp, jag tycker faktiskt att det stör mindre än väntat, säger Margareta och drar lite på orden. – Handikapp är ju ett relativt begrepp. Men min synnedsättning är förstås delvis ett hinder för mig att leva precis som förut. Jag kan inte längre köra bil, men jag kan cykla och gå på teater utan större problem. – Tyvärr har jag svårt att, på långt håll, känna igen bekantas ansikten när vi träffas på gatan eller på möten. Fast mina nära vänner känner jag ändå på gången och kroppshållningen. När Margareta berättar om sitt liv beklagar hon sig inte med ett enda ord, men man |
 Stark belysning är ett krav för att Margareta ska kunna läsa. Ändå måste hon hålla boken mycket nära ögonen. |
kan ändå ana att det krävs extra krafttag från hennes sida att få vardagen att fungera bra. Hon är professor på högskolans lärarutbildning och därmed en nyckelperson i skolningen av blivande lärare.
Och till hennes yrke hör att läsa och skriva dagarna igenom. Det mesta av hennes arbetslitteratur är tunga faktaböcker och doktorandarbeten och där måste varje bokstav sitta rätt i hennes ögon för att sammanhanget ska fungera.
– Jag har fått mycket hjälp från Syncentralen, berättar hon och radar upp flera fiffiga hjälpmedel på bordet framför oss.
Det är filterglasögon med gulfärgade glas, som blockerar det blå ljuset och som både skyddar näthinnan och bromsar utvecklingen av åldersförändringar i gula fläcken. Det är en pytteliten kikare med kraftig förstoring, som hon bland annat använder för att kunna läsa gatuskyltar och vid teaterbesök.
Läser med öronen
Margareta har också, och det är kanske den som hon har mest glädje av, en liten mp3-spelare med många möjligheter. Det är en så kallad Daisyspelare till vilken hon bland annat kan ladda ner fackböcker och andra böcker via en bibliotekstjänst. Sedan är det bara att lyssna.
– Den här har gjort det möjligt för mig att läsa med öronen allt jag vill få tag i, framför allt då facklitteratur. Så läsförmågan har jag kvar på det sättet, att läsa direkt i böcker är jobbigare. Jag kan inte scanna sidorna med blicken för att få en snabb över-blick, som jag kunde förr.
| Margareta har genom åren gått igenom flera behandlingar. Omedelbart efter att förändringarna upptäckts satte läkarna in så kallad PDT-behandling, fotodynamisk terapi, där man sprutar in ett ljuskänsligt ämne i blodet och sedan belyser de skadade blodkärlen i ögat med speciellt ljus, som bromsar synförsämringen.
Det fungerade en tid, men när försämringen återkom använde läkarna den senaste behandlingsmetoden, injektioner direkt in i ögat med läkemedlet Lucentis. Det kan bromsa utvecklingen av nya blodkärl under gula fläcken. |
 Den lilla kikaren, som Margareta fått som hjälpmedel, har öppnat världen för hennes syn. “Jag måste alltid använda den när jag till exempel ska se att jag är på rätt gata,” säger hon. |
Fotnot: Daisyspelare använder en internationell standard (Digital Accessible Information SYstem) för digitala talböcker som gör tryckt text tillgänglig för personer med läshandikapp.
