“-Mycket i livet handlar om att hitta en balans. Jag är glad och nöjd med mig själv som jag är idag”, säger Sara Sommerfeld.
Sara och hennes sambo Jonas är just hemkomna från Los Angeles där de träffat vänner och gjort en så kallad “babymoon-resa”.
– Vi kände att vi skulle passa på innan lilla ärtan kommer ut, säger Sara och klappar över magen som putar ut lite sådär lagom charmigt. Hon förklarar att tiden är kommen då hon känner sig redo att bli mamma.
– Jag mår väldigt bra nu och har kommit till en fas i livet där jag är i balans med mig själv. Ända fram tills jag var 30 handlade mitt liv om passionen för mitt yrke. Jag drömde om att bli skådis redan som litet barn och jag satte tidigt upp höga krav på mig själv. Jag har alltid varit väldigt driven och ambitiös, ville vara den perfekta flickvännen, kompisen, skådisen…
– Jag var helt enkelt väldigt hård mot mig själv. Numera är mitt jobb ett jobb, men tidigare var jag mitt jobb. Jag uppnådde mål som jag inte ens vågade drömma. Men jag kände mig ändå inte lycklig.
Sara förklarar att hon hade ett starkt självförtroende, men hennes självkänsla var låg. Trots att hon nådde dit hon ville och önskade mådde hon dåligt.
– Jag kände en olycka och en enorm tomhet inombords.
Sara började samtidigt känna en längtan efter en hälsosam kärlek och barn – som på grund av mycket jobb hade gått henne förlorad. Hon gick i terapi och i samma veva blev hon inspirerad av boken Eat, pray and love och bestämde sig för att ge sig ut på en långresa med sig själv.
– Jag bodde bland annat i Rom några månader. Sedan reste jag till Bali och Indien i tre månader.
Sara träffade människor, rensade kroppen genom att inte dricka alkohol på ett halvår, slutade äta kött och började äta hälsosamt. Dessutom började hon med yoga, något som enligt henne själv förändrade hela hennes livsstil.
– Yogan hjälper mig att landa i mig själv. Jag utför yoga varje morgon och det är ett sätt för mig att landa i nuet. Den lär mig att lyssna till min kropp, både fysiskt och emotionellt. Att ta den tiden för mig själv var jätteviktigt.
– Att komma dit jag är idag tog mig lång tid, det var en längre tids process som var svår. Men idag har jag en helt annan kärlek till mig själv, jag är verkligen glad och nöjd med livet.
Sara tror inte att hon hade träffat Jonas och blivit kär i honom innan hon gjort den här livsomvandlande förändringen med sig själv.
– Nej, och han hade nog inte heller blivit kär i mig som jag var innan jag fyllde 30. Jag sökte kärleken till mig själv och det var först när jag funnit den som jag kunde vara kapabel att älska någon annan på riktigt.
Sara och Jonas träffades genom en gemensam bekant och han arbetar med marknadsföring, långt ifrån skådespelaryrket.
– När bebisen föds har jag och Jonas varit tillsammans i två år, säger Sara och ler stort.
I skolan var Sara klyschans teaterapa och satte redan i tidig ålder ihop egna pjäser i skolan och hemma för sina “stackars föräldrar”. Hon drömde om att få agera och spela teater. Som barn ringde hon ofta till Sveriges television och frågade om de inte behövde en fräknig 8-åring till någon film. När Sara hunnit bli 10 år dök plötsligt chansen upp.
Lilla krutdurken
– Författarinnan och regissören Marianne Ahrne annonserade i tidningen efter flickor i flera åldrar som var tillräckligt lika för att spela samma person i en film. En vän till familjen som sett annonsen tänkte genast på “lika-som-bär”-systrarna Sommerfeld, och vi sprang gladeligen på provfilmning! Tillsammans lyckades jag och lillasyster Maja tjusa Marianne. “Lilla krutdurken” kallade hon mig…
Sommaren 1988 läste de manus med Marianne och under hösten blev det dags för de ditintills häftigaste månaderna i mitt liv: filminspelningen av Maskrosbarn.
– Marianne blev en stark förebild och en stor inspiratör för mitt framtida yrkesval. Jag fick min första fantastiska glimt av filmens värld, som jag aldrig trodde jag skulle få uppleva igen.
Men fler roller kom det minsann att bli för Sara. Efter att hon gått ut teaterhögskolan har hon spelat stora roller på landets teatrar och setts i filmer som till exempel Tsatsiki – vänner för alltid, Vingar av glas och Göta kanal 3. Nu är hon aktuell med långfilmstriologin Lassemajas detektivbyrå.
– När jag fick förfrågan om att spela Sara Bernard i den här trilogin, hade jag aldrig hört talas om Lassemajas detektivbyrå. Jag har nu förstått att dessa böcker är mer populära än Astrid Lindgrens böcker på biblioteken. Många barn lär sig att läsa med hjälp av de här böckerna och jag tycker att det finns en fin ton, barnen hjälper polisen och blir tagna på allvar även fast de är barn.
Vid sidan av skådespelandet har Sara designat gravidkollektionen “By Sommerfeld” för Mom2mom.
– Jag älskar kläder och mode så det var jätteroligt att jag fick förfrågan. Jag fick i uppdrag att skapa kläder som funkar både innan, under och efter en graviditet.
En viss procent av vinsten går till hjälporganisationen Amrefs projekt “Stand up for african women” för att ge hjälp till blivande mödrar i Afrika där många kvinnor dör då att de föder barn utan sjukvårdens hjälp. I områdena runt Sahara och södra Afrika är problemen som störst. Varje år dör 200 000 blivande mödrar i Afrikas södra region i samband med förlossning.
Mamman flydde
Saras farmor är en av dem som överlevde Auschwitz.
– Jag blir helt vansinnig när jag hör kommentarer där man säger att judarnas förföljelse inte har skett. När vi var barn ville min farmor inte tala med oss om allt hon utstått. Det var först när jag gick på gymnasiet då jag skrev ett specialarbete om henne som vi satt ner ordentligt och pratade om hennes liv. Farmor är en del av min historia och min familjs judiska identitet. Jag är inte blyg när det kommer till att prata om mitt påbrå, men jag själv har heller aldrig fått lida som mina föräldrar eller deras föräldrar.
Saras mamma blev utslängd från sitt hemland Polen1968, på grund av att hon är jude. Hon flydde till Sverige via Wien och Rom. Hon hade inga pengar, kunde inte språket och hade det mycket tufft. Men hon var envis, lärde sig svenska och utbildade sig till hudläkare. Sara menar att det är från hennes mamma som hennes egen motivation, psyke och inspiration kommer. Dessa egenskaper har Sara användning av, inte minst inom skådespelaryrket.
– Dels från mamma, men också från min passion till yrket i sig. När det kommer till att lyckas i sin karriär tror jag att det till en viss del handlar om att ha lite tur och talang, men främst krävs det hårt arbete.
Sara bär med sig vissa saker från sitt polska arv.
– Jag har alltid känt mig osvensk och lite annorlunda. Jag minns att när jag hade kompisar hemma hos oss tyckte de att vi bråkade och hade oss bara för att vi hade sådana högljudda diskussioner, men det är ju sådant som vi själva är så vana vid.
När Sara tänker på framtiden ser hon just nu mest fram emot sitt barn.
– Jag tycker för första gången i mitt liv att jag känner mig precis som i den ålder jag är. Jag är i fas med mig själv. Annars har jag alltid känt mig för ung i de flesta sammanhang. Det är klart att det inte är roligt att bli allt mer skranglig och rynkig ju äldre man blir. Men nu känner jag verkligen ingen rädsla för att åldras. Jag känner mig frisk och stark och tycker det ska bli fantastiskt spännande att få bli mamma.
Personligt
ÅLDER: 35 år.
FAMILJ: Sambon Jonas Unger och “lilla ärtan” i magen
BOR: Stockholm.
AKTUELL: Som Sara Bernard i långfilmstrilogin “Lassemajas detektivbyrå” med premiär i höst. Har designat gravidkollektionen “By Sommerfeld” åt Mom2mom.
