Polska julkrubbor: Från återvunnet skräp till glittrande mästerverk

Ingen annanstans i världen går det att hitta julkrubbor av den dignitet som finns i staden Krakow i södra Polen.

– Pilligt, tålamodskrävande, avkopplande, beroendeframkallande och jätteroligt.

Så låter det när några av alla hundratals krubbmakare sätter ord på sin unika hobby. Skapandet äger rum i både skolor och hem. Vissa samlas kring gemensamma projekt medan andra föredrar att ­arbeta ensamma, ibland sent in på nätterna. Allt för att bli färdiga till den årliga julkrubbstävlingen i december.

Traditionen att bygga julkrubbor fördes till Polen av franciskanermunkar på 1200-talet och vidareutvecklades sedan av murare och snickare under andra hälften av 1800-talet. Hantverkarna behövde nämligen ett extraknäck för att försörja sig ­under vintertid och det bildades till och med ett eget skrå för krubbtillverkare.

Läs även: Lill-Maries Lillputtland lockar tusentals: ”Att skapa är ett av mina största intressen”

Deras krubbor utformades som dockteatrar och sammanfördes med sedvänjan att gå till förmögna familjer och sjunga julsånger. Ju finare krubbor desto mer pengar kunde de dra in.

Tävling för att utse vackraste julkrubban

För att hålla liv i traditionen att tillverka julkrubbor ­arrangerar Krakows museum sedan 1937 en tävling för att utse de vackraste exemplaren. Nu för tiden finns det flera olika kategorier för barn, ungdomar och vuxna och det är populärare än någonsin att delta.

Evenemanget inleds strax efter klockan tolv mitt på ­dagen den första torsdagen i december. Så fort trumpet­melodin från Mariakyrkans torn i Krakow har klingat av, marscherar funktionärer i folkdräkt in på stora torget, tätt åtföljda av tävlingsdeltagarna som kommer bärande på sina glittrigt färgsprakande konstruktioner.

– Det har blivit en riktig folkfest som också lockar många utländska turister, ­berättar museichefen Anna Sliwa-Suchowiak. Den som inte kan vara med den här ­dagen har möjlighet att se årets tävlande julkrubbor i en utställning som pågår ett par veckor in på det nya året.

Enkla material används

Skaparglädjen går inte att ta miste på. Här ryms allt från meterhöga låtsasslott till pytte­små konstverk som skulle kunna rymmas i en tändsticksask. Alla tävlingsbidrag är välkomna så länge de är handgjorda.

Läs även: Bengt, 90, gör traktormodeller i miniformat: ”Jag tänker aldrig sluta leka!”

I en typisk Krakowkrubba hittar man en scen för Jesu ­födelse, inbäddad bland stadens karaktäristiska arkitektur, legender samt personligheter från förr och nu. Ett i princip stående inslag är ­Mariakyrkan med sina två torn.

Högst upp syns ofta en trumpetarfigur som anspelar på historien om stadens vakt, dödad av en pil genom halsen medan han varnade invånarna för ett tartaranfall. Draken från det kungliga slottet ­Wawel är nästan alltid med. Vanligt förekommande är också den färgglatt klädde ryttaren Lajkonik som symboliserar segern över de tartarer som försökte inta Krakow på 1200-talet.

Av tradition används enkla material som man har hemma, till exempel plywood, kartong, olika sorters vackra papper, aluminiumfolie, återvunna godisomslag, delar från kasserade hushållsapparater och så vidare. Allt fler väljer att förse sina skapelser med mekanik och belysning.

Krakowkrubborna visas i Sverige

I år har den svenska publiken chans att se Krakowkrubborna på Sancta Birgitta Klostermuseum i Vadstena. Utställningen pågår 15 november till 22 februari 2026.

Läs även: Kevin ärvde 7 000 tomtar: ”Det kommer garanterat att vara bra julstämning hos oss”

Fem gånger tidigare har krubborna visats i Sverige. Historiska museet i Stockholm var först, sedan följde museum Gustavianum i Uppsala två år i rad, därefter Hallwylska museet och så sent som i fjol flyttade krubborna in på Kalmar slott där utställningen förlängdes på grund av det stora intresset.

– Krakowborna älskar sina krubbor och det märks tydligt att även svenskarna har tagit dem till sina hjärtan, säger pressansvariga på Hallwylska museet Anna Glowacki som producerade utställningen på Hallwylska museet och var gästcurator på Kalmar slott.

Vad alla kanske inte vet är att Sverige har haft en drottning som är uppvuxen i Krakow och en kung som är begravd i Krakows domkyrka.

– Det kändes lite högtidligt att de fina krubborna fick flytta in just på det slott där dessa kungligheter en gång har vandrat omkring, säger Anna Glowacki och syftar på Kalmar slott.

Prinsessan Katarina Jagellonica, som levde på 1500-talet, var syster till den dåvarande polske kungen. Hon blev drottning av Sverige genom sitt äktenskap med en av Gustav Vasas söner, kung Johan III.

Läs även: Det här visste du (kanske) inte om Love Actually

Tillsammans lät de renovera flera salar samt iordningställa kapellet på Kalmar slott. Här tillbringade de bland annat tid med sin son, prins Sigismund som senare valdes till kung i Polen och även ärvde tronen i Sverige. Större delen av sitt liv var han bosatt i Krakow där han också fick sin sista vila.