Lotta Engberg berättar om sitt nya liv!

Lotta Engberg ger hundarna varsin tuggrulle med kyckling. Varje eftermiddag får golden retriever-tikarna ett stort ben som mellanmål.

Den folkkära artistens hus ligger granne med skogen i Olofstorp, 20 minuter från Göteborg. På morgnarna tar Lotta och hundarna en timmes promenad ihop. Ibland bär det av till Älsjön. Andra gånger klättrar de upp på ett berg i närheten.

– Vi är tre gamla tikar som går rätt ut i naturen. Det var lite slirigt att gå på berget i vintras, men jag har broddar.

Hundarna Ellen, 8, och Alice, 10, betyder mycket för Lotta.

– När jag skulle göra ett jobb i Luleå nyligen gick jag och funderade: Säg att jag går fem kilometer 300 dagar om året med hundarna. På tio år har jag och Alice gått 1 500 mil tillsammans. Det blir sex gånger fram och tillbaka till Luleå. Om man går så långt, får man väldiga band, inte koppel.

För tillfället pendlar Lotta och vovvarna mellan Olofstorp och Hässleholm, där hon spelar revy med Bjärnums Casinogäng. I sketcherna kan man bland annat se Lotta spela snipig kärring.

Vovvarna följer alltid med henne till jobbet och under bilresan till Skåne brukar de stanna till vid något naturområde.

– Jag räknar jämt med en skogspromenad i restiden. Det borde alla göra, även om man inte har hund.
Lotta och tikarna hänger ihop, säger hon.

– De följer mig och ger glädje. Om jag är ledsen ser de det. De är mina dagliga bästa kamrater. Är man inte hundmänniska kan man inte begripa detta, säger hon med ett skratt.

Lotta medger att hundarna även är bra om man vill få ut lite aggressioner.

– Om de drar i kopplet när vi möter en annan hund kan jag bli jättearg, men aldrig länge. Det biter inte på en hund. Efter 30 sekunder är det borta. Då har man fått ilskan ur kroppen. Att ha med hundar att göra är enkelt, säger hon.

Det nästan nybyggda huset i Olofstorp ligger 20 minuter från Göteborg. Lotta betonar bestämt att det inte är någon villa.

– En villa visar man upp och ett hus bor man i. Det var min dotter som föll för det. Hon ringde och sa: “Nu har jag hittat ditt hus, som du ska bo i”.

Själv föll Lotta för närheten till den vackra naturen. Vart man än går är det uppför eller nedför, säger hon. Hennes pappa är pensionerad jägmästare och en stor del av uppväxten tillbringade hon i Norrlandsskogarna runt Pajala.

– Jag är präglad på skogar, sjöar, älvar och mygg, gud i himmelen.

Jo, Lotta är jordnära, men också en drömmare. Hon anpassar sig efter miljön hon befinner sig i, menar hon.

När Lotta är ledig älskar hon att gå i sina jägarbyxor. Hon har två par.

– “Stockholmsbyxor”, alltså jeans, har jag aldrig på mig hemma. Men jag vill väldigt gärna vara fin när jag jobbar. Jag skulle aldrig gå in på en scen om jag inte suttit i sminket innan och fått lösögonfransar och högklackade skor.

Varje vecka får hon massor av frågor om var hon köpt de färgstarka, mönstrade klänningarna, som hon bär som programledare i allsångssuccén Lotta på Liseberg. Svaret är att de flesta har hon hittat själv i den lilla butiken Scruples i Sävedalen.

För henne är det viktigt att få vara som hon är. Lotta, som fyllt 56 år, tror att det har med åldern att göra. Kläder ska vara praktiska, slår hon fast. Det gäller inte minst när hon träffar barnbarnen.

– Åren innan jag blev mormor sa jag att det enda jag längtar efter är barnbarn. De tog mig på orden.
Döttrarna Malin och Amanda, som i dag fyllt 30 och 31, fick barn med endast 18 dagars mellanrum. Året därpå kom tredje barnbarnet och därefter tvillingar, inom loppet av ett år och tio månader. Idag har Lotta sex barnbarn mellan 1 och 4 år och fyra bonusbarnbarn.

– Att få barnbarn förstärkte kärleken till mina döttrar ännu mer. Det är svårt att förklara, men vi blev som en treenighet. Jag vet hur mycket det har glatt mig att få barn. Att få stå vid sidan om och se dem uppleva det är magiskt. Det fick mig att se mina egna barn på ett annat sätt.

Att vara mormor är roligt tycker Lotta, som mer än gärna är barnvakt. Att ha tid till det tycker hon är lyxigt.

– Jag var en ganska ordentlig mamma. Du vet, det var hela svängen med att lära dem allt man kan.
Nu är det inte så längre. Idag kan hon bara njuta av sköna stunder med barnbarnen och slipper ansvarsbiten.

En gång i veckan kommer ena dotterns barn hem till henne.

– När min dotter frågade sin 4-årige son vad han trodde att de skulle äta, svarade han: “Det spelar ingen roll. Mormors mat är alltid god.” Det är de som bestämmer vad det blir. 

Barnbarnen är med och lagar mat, bakar och går på skogspromenader tillsammans med hundarna. Att Lotta blir lite trött efteråt spelar mindre roll. Då kan hon alltid sova, säger hon med en axelryckning.
År 2015 skilde sig Lotta och maken Patrik Ehlersson efter 20 år tillsammans. Lotta vill inte kommentera skilsmässan.

Hon trivs väldigt bra med att leva själv, säger hon. Lotta konstaterar att hon redan har levt familjeliv, haft hus och varit gift.

– Jag har gjort allt det där. Idag har jag min fantastiskt stora och goa familj. Just nu längtar jag inte efter någonting. Jag känner mig väldigt nöjd med det jag har.

Lotta uppskattar sina kompisar, hon har ett roligt jobb och trivs med sin kropp. Förutom hundpromenaderna håller hon sig i form med styrketräning. Ända sedan hon blev vuxen har hon haft samma klädstorlek.

– Det är lite lagom av allting. Men det är klart att man blir äldre. Numera tittar jag fler gånger mot backen för att se var jag sätter fötterna.

Lotta har alltid älskat att arbeta. År 1984 debuterade hon i Melodifestivalen med låten Sankta Cecilia. Tre år senare vann hon hela tävlingen med Fyra bugg & en Coca Cola. Sedan dess har hon medverkat i Melodifestivalen ytterligare fem gånger. Hon har gett ut skivor, turnerat och varit programledare för Kär och galen, Söndagsöppet, Bingolotto och Lotta på Liseberg.

– Idag har jag lagom fullt upp. I höstas upptäckte jag att jag älskar att vara ledig också.

Det resulterade i en tre månader lång semester.

– Plötsligt upplevde jag en ledighetskänsla, som jag inte känt tidigare. Inte så att jag saknat det innan. Jag har aldrig lidit av att arbeta, aldrig varit på väg in i väggen. Men nu märker jag att jag gör saker i ett lugnare tempo. Det är väldigt skönt. Jag får så mycket lust av att vara ledig, lust att både vara ledig och arbeta.

Tidigare hade hon aldrig haft mer än tre veckors semester i Thailand. Den här gången var det annorlunda, då Lotta mest var hemma.

Innan trodde hon att hon skulle klättra på väggarna. Så blev det inte. I stället gjorde Lotta flera “njutningsresor”: Hon åkte på golfresa med en kompis, hälsade på kompisar i finska fjällen och reste till Ungern med artistkollegan Elisabeth Andreassen.

 

Dessutom utbildade sig Lotta till god man.

– Jag vill lära mig nya saker och berika mitt liv. Med en sådan utbildning kan man hjälpa till.
För två år sedan läste Lotta bokföring. Vad hon ska gå för kurs under ledigheten i höst har hon inte funderat ut än.

Innan dess ser hon fram emot sommaren. Den 12–13 maj medverkar hon på en försommarkryssning som Hemmets Journal arrangerar för läsarna.

– Jag gjorde massor med sådana kryssningar när jag var bingotant. Det är kul, bra mat och ett gäng som hänger ihop. Om folk är sugna kan det bli allsång mitt i natten, då man jammar och sjunger.
I juni är Lotta på Liseberg tillbaka för elfte gången. Just nu pågår förberedelserna för fullt med att boka artister och knåpa ihop det direktsända programmet.

– När jag har luskat runt bland artister känner jag verkligen att gästartisterna vill komma. Vi har så skoj med publiken! Tänk om folk visste att det enda vi gör är att ha roligt. Sedan är det ju jobb också, man ska inte tro annat.

 

Hur är det att jobba hela somrarna?
– Det har jag ju gjort hela mitt liv. Hur jag ska njuta av sommaren vet jag inte. Jag är en jädra badkruka. På riktigt. Jag är kvinnan som gav kärringsdoppet ett ansikte.

I stället myser Lotta hemma. På sommaren grillar hon mycket och bjuder ofta hem kompisarna på middag på altanen.

– Helst ska det vara fläskfilé. Alla tycker det är så tråkigt, men grillat på rätt sätt är det vansinnigt gott med vitlökssmör och grillade grönsaker.

Lotta reser sig. Hundarna, som varit ute på tomten, vill komma in.

– Dolle, dolle, dolle, säger Lotta till ena tiken med mjuk, barnslig röst. 

Det betyder “har bollen” förklarar hon och vänder sig till hunden igen.

–Kom får mamma se vad du har.