Familjens bondgård är en djurparksdröm

Paret bor i skogen norr om Vinslöv, på en gård på 10 hektar som brukade tillhöra Olas morfar. När han dog för tre år sedan övertog Ola och Maria gården och flyttade dit med de flesta av sina djur, som blivit för många för den gamla bostaden.

– Här får djuren betydligt mer plats och nya större hägn och hagar är på gång, säger Ola.
Förra året var händelserikt. Först föddes parets första barn, tvillingarna Diana och Denise. Två dagar före julafton anlände sex alligatorer som fick flytta in i det nybyggda alligatorhuset.

– Det var två otroligt intensiva månader, berättar Ola, som jobbade nästan dygnet runt för att få reptilernas hus färdigt i tid och knappt hann se sina små döttrar under tiden.

Parets gemensamma och genuina djurintresse är deras drivkraft. Maria växte upp med hästar i Lycksele och Ola hade alla möjliga husdjur som liten.

– För oss är det en hobby men det är nog egentligen många som drömmer om att skapa en djurpark, säger Ola och Maria en solig majdag när de går den vanliga morgonrundan på gården för att försäkra sig om att alla djuren har det bra.

Det blir först ett besök hos de fem små nyanlända emu-strutsarna inne i ladan där förutom strutsar även egyptiska igelkottar och ett par sjusovare bor. På ängen intill getterna står rader av fågelvoljärer med bland annat gamla lantraser av hönor, djungelhöns, silverfasaner och vaktlar. Längst ner vid dammen bökar linderödsgrisarna. Det sjuder av liv överallt på gården, plötsligt skriker en åsna rakt ut någonstans. Men lugnet på platsen är påtagligt.

Det nybyggda alligatorhuset på 86 kvadratmeter ligger bredvid nandu-strutsarnas stora hage. Vi kliver in hos dem och möts av en tropisk värme. Här har reptilerna ett hem som är bättre än i de flesta djurparker. UV-armaturerna hänger tätt i taket, alligatorerna behöver ljuset för att deras skinn ska kunna bilda de vitaminer de behöver. De bägge hannarna och två av honorna glider sakta runt i vattnet. De två andra honorna värmer sig under värmelamporna trots att svetten börjat rinna längs deras ryggar.

Ola går in till dem med en bambupinne i handen.
– Det är trots allt vilda djur med rejält kraftiga käkar och det är parningsdags vilket gör hanarna mer aggressiva just nu, säger han.

När Ola kallar på den stora hannen med namn märker man tydligt att hannen lyssnar till sitt namn och vänder sig mot honom.

– De är mycket sociala djur som är smartare än man kan tro, säger Ola.

– Idén till att skaffa krokodildjur kom för att vi hela tiden får allt för många tuppar när vi föder upp kycklingar för det är många som vill skaffa värphöns från oss. Men vad ska vi göra av alla tuppar undrade vi och då kom Ola på det här med krokodiler, berättar Maria.

Ola hade haft idén att skaffa krokodildjur ett tag när han för snart två år sedan fick ett telefonsamtal från Institutionen för beteendeveteskap vid Lunds universitet. De hade hört talas om att det fanns djungelhöns på gården och ville göra studier på dem. Snart var det en jämn ström av olika forskare på gården som studerade både djungelhönornas och nandu-strutsarnas beteende.

Forskarna upptäckte att djuren var väldigt lugna och att de kunde få fram resultat på gården mycket snabbare än i djurparkernas mer stressande miljö där de annars brukar jobba.

– När vi berättade att vi funderade på att skaffa kajmaner rådde krokodilexperten på universitetet oss att skaffa alligatorer istället eftersom de anses vara mindre aggressiva, säger Maria.

Det visade sig dessutom att forskarna gärna ville forska på alligatorer och att de kunde hjälpa till att finansiera huset som behövde byggas till reptilerna. I universitetets stora kontaktnät hittade Ola och Maria snart sex stycken alligatorer som den engelska djurparken Crocodile World gärna ville sälja till dem.

– Eftersom alligatorerna kom från en djurpark behövde vi inga speciella tillstånd, förklarar Ola. Däremot var vi tvungna att bygga huset efter särskilda mått och med tillräckligt med vatten enligt Jordbruksverkets regler.

Ola fick åka över på kurs till krokodilparken i England och lära sig allt om reptilernas beteende, matvanor och hur man bygger hus för att de ska trivas. Under tiden gick Maria höggravid därhemma.
– Jag ringde stup i kvarten för att höra hur det var med henne där hemma medan jag försökte räkna ut hur jag skulle bygga krokodilhuset. Det var ju inte helt lätt att överföra deras gigantiska lokaler till vårt lilla krokodilhus men det var bara att sätta igång väl hemma. Och jag hann hem till förlossningen!

Nu forskar universitetet på parets alligatorer, som blir utsatta för samma typ av intelligenstest som fåglarna. Enkelt förklarat kan man säga att alla experiment med djuren går ut på att först visa mat för dem som sedan göms bakom en skiva. Kan djuren räkna ut var maten tog vägen?

– Först var vi lite skeptiska till forskningen men nu tycker vi det är enormt intressant och vi lär oss mycket av forskarna som är mycket kunniga, säger Ola. Vi har blivit som en enda stor familj!

Ola och Maria har blivit mycket uppmärksammade för sina djur, både i bygden och längre bort.

– Vår hemsida är välbesökt och många kontaktar oss för att de vill ha tips om hur de ska kunna hålla hönor eller behöver matråd till sina husdjur, berättar Maria. Det är förvånansvärt vad många det är som ger sina djur fel mat men det roliga är att vi kunnat hjälpa alla möjliga människor med kostråd. Men framförallt har vi hjälpt många att skaffa hönor. Vi föder upp och säljer kycklingar av många olika raser och informerar om vilka regler som gäller.

Numer är det en del i Skåne som har hönor även i villaområden, vilket många inte tror är tillåtet, och det tack vare Maria och Ola. Deras kontaktnät är stort och de byter djur med olika djurparker. De har nyligen blivit erbjudna afrikanska strutsar från Kolmårdens djurpark. När de ordnat till de nya strutshagarna kommer de med andra ord att ha en komplett samling strutsar på gården. Sedan är deras mål att få ett godkännande från Länsstyrelsen så att de kan öppna gården för allmänheten.

– Vi vill lära människor mer om djur och vad de behöver för att trivas, säger Ola.

– Det är naturligtvis vårt djurintresse som främst driver oss, berättar Maria, men för sex år sedan kände vi att vi behövde förändra våra liv och det var då vi började skaffa djur. Jag hade haft ätstörningar sedan 15-årsåldern och Ola gick in i väggen efter en intensiv musikkarriär som började med talangtävlingar i 11- årsåldern och slutade med några olika dansband där han var både sångare och musiker.

Olas kris gjorde att Maria också hamnade i musikbranschen. Hon som när hon var liten inte ens ville sjunga för sina föräldrar.

– En dag sa Ola till mig att du får ta min plats i dansbandet för jag orkar inte längre. Jag fick en låtlista och var plötsligt sångare, säger Maria. Det är det roligaste jag gjort!

Maria lärde sig snart att även spela dragspel. En dag när Ola kom hem satt Maria på sängen och spelade dragspel och utbrast: “Titta, nu kan jag!”

– Min farfar var spelman så jag måste ha fått det från honom, säger hon.

Maria spelar fortfarande i bandet. Ola mår bra igen och är tillbaka på musikscenen. Ibland gör paret spelningar tillsammans. Nu har de landat i sitt nya liv med sina små tvillingar och djur som omger dem dygnet runt.

– Att leva med djur ger lugn, livskraft och njutning, säger de båda. Det är ett privilegium att få tillbringa tid med alla våra olika djur. Vi vill gärna ge tillbaka något till andra. Vi ser gärna att andra som gått in i väggen får en möjlighet att komma hit och bara få sitta och umgås med de små emu-kycklingarna eller med en getkilling. Det mår vi människor bra av.