Anna Sylvén Natt och Dag är psykolog, psykoanalytiker, familjeterapeut, lärare och själv tvåbarnsmamma. Tillsammans med journalisten Maggan Hägglund har hon skrivit en guidebok till gott föräldraskap. Nyckeln till det är mentalisering, menar Anna Sylvén Natt och Dag. Det betyder kortfattat att lära sig att förstå och läsa av sitt barn, men också att stanna upp och reflektera över sina egna tankar, känslor och beteenden. En sorts superkraft som hjälper oss att begripa varandra helt enkelt.
Ute i Europa och i våra nordiska grannländer är mentalisering etablerat sedan många år tillbaka.
Mentalisering för tryggare barn
– Jag vågar säga att om du kan mentalisera tillräckligt bra, så får du tryggare barn. Det går ofta bättre för dem i skolan, de får det lättare i sociala situationer, samtidigt som det kan fungera som ett immunförsvar mot psykisk ohälsa, säger Anna Sylvén Natt och Dag.
Dessutom är det aldrig för sent att börja – och det är här du som mor- och farförälder kommer in. När du övar på att mentalisera, så stärker du ditt barnbarns självkänsla, samtidigt som det kan öppna upp och kanske skapa en bättre relation till dina egna vuxna barn.
– Mor- och farföräldrar kan bli superviktiga för ett barnbarn. De kan bidra till en grundtrygghet och förankra barnbarnet bakåt i historien – samt inte minst bli ett stort stöd för sina barn i deras föräldraskap.
Mor- och farföräldrar ska inte uppfostra
Men det gäller som mor- och farförälder att hålla sig i ”sin fil”, som Anna Sylvén Natt och Dag uttrycker det. Ibland kan det klia i fingrarna att lägga sig i barnbarnens uppfostran. ”Kan de inte sitta kvar vid bordet tills middagen är klar?” ”Ska du verkligen ge efter för deras tjat igen?” Eller det klassiska ”På min tid så…” Det är vid sådana här tillfällen mentaliseringen kommer in. Fundera över varför det är så viktigt för dig hur barnbarnen uppträder i vissa situationer?
– Det kan vara smärtsamt när den yngre generationen agerar helt annorlunda än du själv gjorde. Du vill gärna ha en bekräftelse på att du gjorde rätt, annars ifrågasätts ju hela ditt föräldraskap, säger Anna Sylvén Natt och Dag.
Läs även: Experten: ”Den här föräldrastilen är den mest skadliga”
– Om du istället tar dig tid att reflektera över din föräldraroll kan det leda till något väldigt fint mellan generationerna, fortsätter hon och föreslår att du frågar dina vuxna barn ”Hur var jag som förälder? Vad vill du ta med från det och ge till ditt eget barn?” Det vore fantastiskt om fler vågade öppna sig för det, istället för att peka med hela handen.
Att släppa veta-bäst-prestigen är ett annat bra knep.
– Det gäller att respektera att du inte är den uppfostrande föräldern. Ibland får du kanske backa lite. Är det något som oroar dig, så fråga om det på ett nyfiket och respektfullt sätt, så det inte uppfattas som att du kommer ovanifrån och klandrar.
Tid är värdefullt
Anna Sylvén Natt och Dag menar att det finns så mycket annat att fokusera på som mor- och farförälder än att lära barnbarnet att uppföra sig. Kanske är du pensionär och då har du ofta möjlighet att ge barnbarnet något som är en bristvara idag – tid. Tid att lyssna, att leka och tid att ge en odelad uppmärksamhet till barnbarnet. Att titta på en blomma eller en skalbagge utan stress kan vara underbart.
– Se till att ha kul tillsammans! Att ta sig tid att vara i parken i två timmar är viktigare än att vara en person som ytterligare ställer en massa krav, råder Anna Sylvén Natt och Dag.
Men ska barnbarnet alltså få göra lite som det vill?
– Nej, det ska det inte. Trygghet är också att vara en vuxen som guidar, någon som förklarar varför det är viktigt att vänta på sin tur eller inte avbryta någon som pratar till exempel. Det är ju så du lär barnet att bygga upp sin sociala kompetens.
En annan vanlig diskussion är att barnbarnet skäms bort hos mor- och farföräldrarna med ”glass och godis varje dag”.
– Här får du prioritera relationen till föräldern. Om det är väldigt viktigt med godisförbud så får du kanske erbjuda lite god frukt istället. Men de flesta barn klarar av att skilja på att när de är hos farmor ”då får jag det här speciella”, de fattar att glass varje dag inte gäller för alltid.
– Mina egna barn hade jättekul med sin farfar när de fick äta baklängesmiddag hos honom, med efterrätten först. Det blev deras egen lilla grej.
Hur tänker barnet?
Trotsiga tvååringar eller bestämda fyraåringar väcker snabbt minnen till liv om att det där med föräldraskap inte alltid var så enkelt. Här kan mentaliseringen återigen hjälpa dig att hantera barnens känsloutbrott och att möta många konflikter. När du är på väg att tappa tålamodet, fundera över varför. Försök att föreställa dig vad det där lilla barnet med storlek 26 i skor egentligen vill förmedla. Att små barn försöker manipulera sig till uppmärksamhet eller till att få något är gamla idéer som inte stämmer längre. Små barn har helt enkelt inte förmågan till att manipulera.
– Jag tycker tvärtom att uppmärksamhet är den finaste gåva du kan ge! Försök att förstå vad barnet försöker säga dig. Det är det här som är mentalisering – att du med kärleksfull nyfikenhet undersöker vad som händer inuti barnet och inuti dig själv. Kliv ur din bubbla, sätt dig ner i ögonhöjd och möt barnet, säger hon.
Krångla inte till umgänget med barnbarn
Du behöver heller inte krångla till samvaron med ditt barnbarn. Att bjuda in det till din värld brukar räcka långt. Att få hjälpa till och känna sig behövda älskar barn. Att leka affär eller bara lägga en filt på golvet för en picknick är enkelt och roligt. En bra förebild för mor- och farföräldrar kan vara Bamses farmor, förklarar Anna Sylvén Natt och Dag.
Läs även: Psykologen: "Säg inte den här meningen till ditt barn"
– Ja, hon finns ju hela tiden där i bakgrunden, hon fixar köttbullar, erbjuder sitt hem till familjen när det behövs. Hon har inte lika bråttom, ger barnen utrymme och visar att ”här är du i fokus, nu när vi är tillsammans”, säger Anna Sylvén Natt och Dag som själv tillägnat boken sin farmor Inga.
– Hon var en klippa i mitt liv, jag fick hänga mycket med henne som barn. Hon hade tid att leka och pyssla, lärde mig sy och sticka. Farmor Inga hade tiden och tålamodet – hon var en stor trygghet för mig.
Rikedom för ett barn
Det klassiska afrikanska ordspråket ”It takes a village to raise a child” (”det krävs en by för att fostra ett barn”) är klokt och välgrundat.
– Ja, det är en rikedom för ett barn att kunna relatera till olika personer och på olika sätt. Det gör att de i framtiden lättare kan samarbeta med andra, de blir tryggare och får en tillit till världen, säger Anna Sylvén Natt och Dag.
Mest läst Just nu
-
Vännerna flyttade ihop efter pensionen: ”Gör det, gör det, gör det!”
-
När min man plötsligt dog visade mina döttrar sin girighet
-
Linda började träna ansiktet för sex år sedan: ”Nu känner jag igen min spegelbild igen”
-
Astroguidning vecka 42: Kraft och framtidstro
-
Loppisfynd och vackra detaljer i funkislägenheten: "Har samlat på mig alla andras finaste saker"