• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Så gick det sen: Jonna valde bort storstan för den lilla byn

    Hon övergav storstadslivet i Göteborg, hoppade av den påbörjade sjuksköterskeutbildningen och följde sitt hjärta. När Hemmets Journal sist träffade Jonna Jinton var hon relativt nyinflyttad i den lilla byn Grundtjärn i Västernorrland. Nu har hon bott där i över sju år och träffat mannen i sitt liv!

    Så gick det sen: Jonna valde bort storstan för den lilla byn

    Många gånger under åren som gått har Jonna Jinton tänkt: "Jag kommer inte att kunna bo kvar här. Jag klarar mig inte ekonomiskt." Men till slut löste det sig, tack vare Jonnas blogg som vuxit sig allt större och öppnat dörrar.

    – Jag hade aldrig trott att det skulle gå så här bra, säger hon. Drömmen var att bli kvar, även om jag nog inte tänkte så långt när jag flyttade hit. Allt kändes så osäkert då.

    Fösta gången Hemmets Journal träffade Jonna hade hon bott drygt ett år i den norrländska byn Grundtjärn. Hon hade ströjobbat i bland annat en lanthandel och tillverkade silversmycken samtidigt som hon drev den då relativt nystartade bloggen med fokus på naturen.

    – På ett sätt är det inte så stor skillnad, jag lever ganska likt, konstaterar Jonna som bor kvar i samma lilla hus som senast vi sågs.

    Hon ler en aning när hon lägger till:

    – Men jag är tusen gånger lyckligare! Jag lever min dröm. Jag får vara kreativ. Och jag behöver inte oroa mig för ekonomin längre. Jag levde en lång tid med lite pengar, men i slutänden var det värt det.

    Den tidigare artikeln om Jonna i Hemmets Journal för sex år sedan.

    Gav aldrig upp

    Det var för lite mer än sju år sedan som Jonna, idag 28 år, övergav hemstaden Göteborg och flyttade till Grundtjärn – en by med elva invånare – där hennes mamma är född och där Jonna tillbringat flertalet somrar. Hur hon tänkte vet Jonna inte riktigt själv, hon bara följde sitt hjärta.

    – Det absolut bästa med att bo här är närheten till naturen, utbrister Jonna. Naturen är kärnan i min kreativitet. Jag mår dåligt när jag kommer till en stad. Det läggs ett lock på mig, jag får ingen inspiration.

    Vi sitter vid Jonnas köksbord. Hunden Nanook leker med ett vedträ och utanför fönstret hänger regnet i luften. Utöver bloggen har Jonna numera även en Facebooksida med fler än 250 000 följare, ett Instagramkonto med 122 000 följare samt en Youtubekanal. Smyckestillverkningen är lagd på hyllan, men hon fotograferar och målar och har en webbshop där hon säljer sina alster.

    – Det har varit en lång resa till dit jag är idag, konstaterar Jonna. Men jag är så glad att jag aldrig gav upp.
    Hon berättar att det vid en tidpunkt ändå var nära att hon gav upp. Det gick så pass långt att hon bad sin mamma, som även hon flyttat till Grundtjärn, att hålla utkik efter jobb.

    – Jag hade oroat mig för pengar i så många år då och tänkte: "Jag kanske kastar bort mitt liv." Det kändes fel att leta efter annat jobb, men jag orkade inte mer.

    Efter att ha funderat fram och tillbaka bestämde sig Jonna för att ge livet i Grundtjärn en sista ordentlig chans. Hon sa till sig själv: "Jag ger det en sommar. Då ska jag ge mitt allt för att få in pengar."

    – Och precis då lossnade det. Bloggen är inte jättelönsam, men den är grunden till att nå ut. Jag blev erbjuden roliga samarbeten, bland annat gav jag ut en fototapetkollektion tillsammans med företaget Photowall. Människor ville köpa mina bilder.

    Jonnas Instagramprofil med 122 000 följare.

    Fina kommentarer

    Mitt i allt mötte Jonna dessutom den stora kärleken.

    – Vi har bott ganska nära varandra under alla de här åren, utan att veta om det, säger Jonna med ett leende.
    Hon fingrar på sin kaffekopp och berättar att hon faktiskt träffade sin sambo Johan, som hon förlovade sig med i somras, tack vare bloggen. Våren 2015 lämnade han en kommentar under ett av Jonnas blogginlägg. Sedan kom det en till kommentar, och en till.

    – Jag får mycket kommentarer, men hans stack ut, förklarar Jonna. De var så fina, så vackra. Till och med mamma sa: "Har du sett?"

    Jonna skrattar.

    – Fast jag trodde att Johan var en äldre man. Han kändes så vis, så djup. Han såg livet från ett annat perspektiv, kändes det som.

    Men Jonnas mamma tyckte att Johan låter som en ung kille.

    – Och när vi började mejla till varandra fick jag veta att han inte alls var en gammal gubbe, säger Jonna och ler återigen. Han hade dessutom redan valt samma typ av liv som mig.

    Jonna förklarar att många underliga män har kontaktat henne under åren. De har kommit till hennes hus, knackat på dörren, velat dricka te.

    – I början var jag väldigt öppen på bloggen med var jag bodde. Jag visste inte vad det innebar att bli offentlig. En man kom med sushi, eftersom jag hade skrivit på bloggen att jag gillar sushi. En annan man kom ända från Tyskland. Han hade sovsäck med och sov här utanför dörren. Han lämnade champagne och en chokladask.

    Jonna skakar lätt på huvudet innan hon lägger till:

    – Då blev jag rädd och gick över till mamma. Sedan sa hon och hennes morbror åt den här mannen att så här kan man inte göra.

    Vill gifta sig

    Johan däremot frågade aldrig om han och Jonna skulle träffas. I månader mejlade de bara till varandra.

    – Det slutade med att jag en dag desperat skrev: "Kan du inte komma hit ikväll?" berättar Jonna skrattande. Jag hade börjat få känslor då, men ville inte bli kär via Internet.

    Nästa år väntar bröllop och Jonna hoppas att hon och Johan, som pendlar till sitt arbete i Örnsköldsvik, ska kunna säga ja till varandra i Grundtjärn.

    – Drömmen vore att gifta sig här! Det finns ingen stor lokal. Men bara vi får det gjort, jag vill bara att han ska bli min man. Det behöver inte vara något pampigt bröllop.

    Sedan Johan kom in i bilden har även besöken av okända beundrare avtagit. Något Jonna är glad för.

    – Han från Tyskland menade säkert inget illa, men något är fel när man lägger sig utanför någon annans dörr. Det kommer fortfarande folk – men det är mer trevliga möten, nyfikna människor.

    Förutom närheten till naturen är stillheten och tystnaden i Grundtjärn något som Jonna uppskattar. Och "det enkla livet", som hon själv uttrycker det. 

    – Att känna doften av ved, att få se stjärnhimlen – och norrsken ibland. Det är så vackert! Att få bo här och ha det utanför dörren är livskvalitet för mig. Man blir påmind om vad som är viktigt i livet. Att ta det lugnt. Att känna tacksamhet för det lilla. Att se lyckan i det enkla livet, i kärlek, i relationer, i naturen – och att vara nöjd.

    Jonna funderar lite men fortsätter snart:

    – Jag tror att de som följer min blogg tycker om den här blandningen av naturmagi och vardagen, livet på landet.

    Jonnas blogg: Jonnajinton.se

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!