Tänk att få vara kristallklar i huvudet hela livet. Vilken gåva! Vem har inte sagt så någon gång efter att ha mött en alert 90-åring. Och visst handlar det till viss del om tur, alltså genetik.
Men i livets lotteri finns fördelen att man kan påverka sitt nummer. Risken att drabbas av nedsatt minne och demens är mindre för dem som är aktiva. Det är forskarna överens om.
Det som är bra för kroppen är också bra för knoppen. De aktiviteter som motverkar minnesstörningar minskar också risken för att drabbas av demens, som är en sjuklig förändring i hjärnan. Men hjärnan mår också bra av att vi är nyfikna och tar för oss av livet. Vår ålderdom är en förlängning av det liv vi lever som medelålders.
– Det viktigaste är att motionera hjärnan, säger Ingemar Kåreholt, som forskar i åldrande på Karolinska institutet.
– Allt vi gör för att anstränga huvudet är bra – korsord, studiecirklar och bokläsning. Långtidsstudier visar att ett aktivt förhållningssätt genom hela livet påverkar minnet.
Hans egen helt färska forskning bygger på vad 1 300 svenskar berättat om sina fritidsvanor, första gången för mer än 23 år sedan och nu på nytt. Intervjupersonerna har hunnit bli 69–98 år gamla och det visar sig att de som på fritiden varit engagerade i olika aktiviteter i större utsträckning bevarat minnet intakt.
– Politiskt engagemang uppvisar störst utslag. De intervjupersoner som har varit engagerade i politiken har en tredjedel så ofta nedsatt minne.
Anledningen kan vara att det finns så många ingredienser i det politiska arbetet som gynnar minnet – gemenskap, mentalt arbete och en känsla av att kunna påverka sin omgivning. På andra plats ligger mentala aktiviteter som korsordslösning och bokläsning följt av teaterbesök och liknande kulturevenemang.
Att hålla i gång kroppen gör också hjärnan rörlig. Det är något som andra forskare har konstaterat i långtidsstudier som främst koncentrerat sig på fysikens koppling till hjärnans funktioner. Finska resultat visar att hjärnan mår bra av att hjärtat får slå lite fortare ett par gånger i veckan.
Dans ligger i topp. I dansens alla turer testas minnet, man umgås och rör på sig. Sätt på favoritmusiken alltså – Let’s dance!
7 TIPS SOM GÖR DIG SMART
1. Träffa vänner
Det är viktigt för hjärnspänsten att finnas i ett socialt sammanhang. Kom till skott och boka in den där träffen med någon du tycker om! Och skriv eller ring till släkt och vänner som bor långt bort. Undersökningar har visat att de som är ensamstående och har ett svagt utvecklat nätverk, och inte trivs med det, löper större risk för att bli dementa.
2. Gympa hjärnan
Lär dig nya saker. Lös korsord, titta på engagerande tv-dokumentärer eller lär dig ett nytt språk. Tänk på att du ger din hjärna en present om du till exempel pluggar in 20 arabiska ord inför resan.
3. Njut av kultur
Det är bra för hjärnan att ta del av kulturella aktiviteter. Köp biljett till något du tycker verkar kul. Många har lika svårt att komma i väg på bio och konserter som du, men hänger gärna på. Och när en aktivitet väl är inbokad i kalendern långt i förväg blir den oftast av.
4. Varva ner!
Kronisk stress sliter på hjärnan och forskare har visat att de som har haft stressymtom tidigare i livet löper större risk att drabbas av nedsatta minnesfunktioner.
Lär dig en avslappningsteknik eller börja meditera varje dag. Även på kortare sikt kan stress ge dåligt minne och det är inte så ovanligt att den som söker läkarhjälp för begynnande demens i själva verket är stressad.
5. Gör en hälsokoll
Har du koll på blodtrycket och kolesterolet? Om inte, boka tid för en enkel hälsokontroll. Högt blodtryck och förhöjt kolesterolvärde är kopplade till minnesstörningar.
6. Var fysiskt aktiv
Om du håller i gång cirkulationen i kroppen gympar du hjärnan. Forskningsresultat visar att måttlig träning räcker, alltså minst två pulshöjande 30-minuterspass i veckan. Att dansa är allra bäst!
7. Skippa röken och kröken
Det är aldrig bra att röka. Det är inte heller bra att kröka, även om det finns forskning som visar att personer med måttlig alkoholkonsumtion presterar bättre i minnestester. Men en finsk långtidsstudie visar att även personer som dricker lite alkohol löper större risk att drabbas av demens än nykterister. .
Av: Anette Sievers
