Forskare: Därför borde vi införa sovmorgon i skolan

Om vi lät våra tonåringar sova ut ordentligt om morgnarna skulle de vara friskare och prestera bättre i skolan, hävdar allt fler experter.

Forskare: Därför borde vi införa sovmorgon i skolan
Att börja skolan senare skulle gynna en majoritet av tonåringarna. Först i 25-årsåldern är den biologiska klockan som vanligt igen. Foto: Istock

Att få upp sin tonåring från sängvärmen om morgnarna är en utmaning. Frukost är det sällan tal om. Trötter snoozar vidare under täcket. 

Inte så konstigt. Tonåringar har ett ökat sömnbehov. Något som krockar med att skolan börjar redan vid åtta på -morgonen.  

Allt fler forskare och experter tycker därför att tonåringar borde få sovmorgon inlagt i schemat och ser flera fördelar med det: 

– Sovmorgon ger enligt engelsk och amerikansk sömnforskning bättre studieresultat och får fler elever att komma till första lektionen. Och på lång sikt förbättras den fysiska och psykiska hälsan, säger Hans Teke, forskare och doktorand i utbildnings-vetenskap vid Lunds universitet. 

Han menar att tillräckligt med sömn under de jobbiga och känsliga tonåren kan vara en skyddande faktor, då sömnbrist har samband med till exempel depressioner och även fetma och diabetes. 

Främst skulle högstadieelever och de som går på gymnasiet gynnas av att få sova längre på vardagarna, enligt Hans Teke.  

– Vi människor är som mest kvällspigga och morgontrötta i åldern 16–21 år, därför borde elever i den åldern inte börja skolan före tidigast klockan nio på morgonen.

Kanske tänker du som förälder nu att det väl bara är att lägga sig i tid på kvällen. Men det är inte riktigt så enkelt. 

Under puberteten förskjuts den biologiska insomningstiden fram 1–3 timmar, sam-tidigt som sömnbehovet ökar till cirka 9 timmar. 

Det betyder att tonåringen inte har sovit klart när väckarklockan ringer tidigt på morgonen.

Tonåringen har inte sovit klart när väckarklockan ringer tidigt på morgonen. Foto: Istock

Tio timmars sömn behövs

Den här perioden av kvällspigghet och ökad trötthet är alltså såväl normal som naturlig. Det finns inget att vinna på att be sin tonåring att gå och lägga sig när resten av familjen tänker slumra in, om hen inte är sömnig.

– Man kan inte tvinga någon att somna, det är skillnad på att gå och lägga sig och att somna, konstaterar Hans Teke.  

Han menar att tonåringar kan förändra sina sömnvanor lika lite som de kan stoppa puberteten i övrigt. Däremot kan man prata med sin tonåring om det ökande behovet av sömn och att lära sig lyssna på när kroppen börjar känna sig sömnig och gå och lägga sig då. Något som tonåringen själv -sedan får ansvara för. Mellan nio och tio timmars sömn behövs vanligen.

Hans Teke tillägger att utsövda elever handlar om en kombination av att ungdomen själv tar ansvar för att försöka få tillräckligt med sömn, liksom att skolan anpassar sig efter den här fasen i livet, då det för många faktiskt inte är möjligt att somna före midnatt.  

– En engelsk rekommendation om när eleverna borde börja skoldagen är klockan 9 för låg- och mellanstadiet, 10 för högstadiet och 11 för dem som går på gymnasiet, universitet eller högskola. Då har de hunnit sova och vakna ordentligt och tycker själva att de presterar som bäst, säger Hans Teke. 

Historiskt har skolan varit mycket av en förvaringsplats för barn medan föräldrarna har arbetat. 

– Tidiga morgnar är troligtvis en kvarleva från när man var tvungen att gå upp tidigt för att ta vara på dagsljuset. Idag skulle vi kunna anpassa jobb och skola efter när det faktiskt är naturligt för oss att gå upp, menar Hans Teke.  

Inte alla tonåringar är morgontrötta, en av fyra är morgonpigg. Men att börja senare på morgonen skulle gynna en majoritet, konstaterar han vidare. Först i 25-årsåldern är den biologiska klockan som vanligt igen. 

– Senare skolstart har prövats på många skolor i USA, men förändringen i tid har varit liten, skoldagen har börjat halv nio istället för halvåtta. Det behövs en svensk studie om vad som händer om man har klockan 9 som absolut tidigaste start, anser Hans Teke.  

Elever på högstadiet anser själva att de presterar bäst om skolan börjar kl 10. Foto: Istock

Börjar senare på måndagar

Det är rektorn på skolan som bestämmer vilken tid på morgonen som skoldagen ska börja. Inte världens enklaste uppgift, enligt Lena Linnerborg, utredare vid Sveriges Skolledarförbund. 

– Det finns inget lutherskt, som att barnen ska stiga upp och plågas, bakom en tidig start på dagen. Rektor har många hänsyn att ta när schemat ska läggas för att skoldagen ska bli så bra som möjligt för alla, förklarar Lena Linnerborg. 

Som att det går skolbussar de tider skolan börjar och slutar, att det finns tillgång till lokaler att ha undervisningen i, liksom förstås att det finns lärare som kan undervisa. 

– Flera gymnasieskolor testar att låta eleverna börja senare på måndagar, framåt 10. Lärarna passar på att ha personalmöten då, säger Lena Linnerborg.

Något som lett till högre närvaro på veckans första lektion. 

– Samtidigt är det inte fel att vänja sig vid arbetslivets rytm. På en del arbetsplatser börjar man före klockan 8. Skolan är ju även en förberedelse för vuxenlivet. 

Om det i större studier visar sig att tonåringarna lär sig bättre vid en tidigt skolstart, finns det anledning att anpassa sig till det, enligt Lena Linnerborg. 

– Man kan säga att skol-dagarna går mer och mer åt det hållet – att de blir mer flexibla. Tekniken bidrar också, man behöver inte alltid vara på plats i skolan för att utföra sitt arbete.