Så tog Åsa itu med sina sömnproblem

Att kunna sova gott var något som Åsa Hellström tog för givet. Men under en period när det var mycket att göra på jobbet började hon vakna redan vid halvfyratiden och låg sedan sömnlös och stirrade i taket, natt efter natt.

– Jag kunde inte somna om förrän vid halv sex. När väckar-
klockan väl ringde någon timme senare var jag helt slut, berättar Åsa.

Under den här perioden hade hon och maken dessutom blivit med katt som ville mysa om nätterna.

Åsa blev kallsvettig och pulsen ökade när katten klev omkring på kudden. Hon ville sova – inte kela.

Drog sig undan

Hela tillvaron påverkades av att hon inte fick tillräckligt med återhämtning.

– Jag var nog inte mitt bästa jag när jag var så där trött. Tålamodet var dåligt och jag blev lätt frustrerad, beskriver Åsa.

Hon drog sig undan umgänge på jobbet och fikade alltmer sällan med kollegerna.

Om nätterna smög hon upp ur sängen när hon vaknade, för att inte störa sin man, och för att försöka bli trött igen.

– Jag tittade på film, läste, var inne på Facebook. Att ha huset för mig själv blev lite mysigt, beskriver hon.

Men det blev en ond cirkel där Åsa ständigt var trött och orkeslös. Hon fortsatte ändå hoppas på en god natts sömn, varje kväll hon lade sig.

Vill ha mer mys

Men sömnen infann sig inte. Efter sex månader kände Åsa att situationen var ohållbar och kontaktade sin vårdcentral. Hon blev remitterad till en psykolog som höll i en KBT-baserad sömnskola i grupp för att råda bot på sömnlösheten.

– Kursledaren förklarade att om man vaknar vid samma tid om natten, och då sysselsätter sig med något trevligt, som sociala medier, fika, läsa en bok, så vänjer man sig vid det och vill ha mer av det mysiga, konstaterar Åsa

Detta var en aha-upplevelse för Åsa, som tänkte att hon nu hade möjlighet att lära om.

– Jag fick inte längre snooza på morgonen. Jag skulle ha sömnrestriktion för att bryta ner och bygga upp min sömn på sikt. Det innebar att jag skulle lägga mig kvart-i-tolv, och gå upp vid sex.

Hon beskriver det som förfärligt och urjobbigt, men tyckte ändå att det var nödvändigt och värt att testa.

Positiva tankar

Efter en vecka var Åsa svimfärdig av trötthet. Hon minns särskilt ett tillfälle när hon skulle åka till sin frisör i Trelle-
borg, en bussresa på 45 minuter per väg.

– Jag stod upp hela tiden, av rädsla att somna om jag satte mig ner, så trött var jag.

Nästföljande vecka fick hon sova en kvart längre på morgonen och påföljande vecka ytterligare en halvtimme. Resultatet lät inte vänta på sig.

– Jag vaknade inte längre på nätterna och om jag gjorde det, kunde jag somna om.

Nya kvällsrutiner

Om katten väckte henne, tänkte hon positiva tankar istället för att bli arg för att hon inte fick sova – då blir man ju stressad och klarvaken. Med andra ord så accepterade hon situationen och gjorde det bästa av den.

Hon införde kvällsrutiner genom att varva ner en halvtimme före sänggående; släcka ner, undvika sociala medier, göra något lugnande som att läsa en tidning.

Numera sover Åsa hur bra som helst. Och vaknar utvilad. Ibland innan väckarklockan ringer. Orken till att umgås och träna har återvänt.

Ner i vikt

En bieffekt av den goda sömnen är att Åsa har gått ner i vikt.

– När jag är utvilad äter jag bättre och väljer mat med bättre kvalitet istället för sådant som är sött och rikt på kolhydrater som man blir sugen på när man är trött.

Nu vill Åsa peppa andra med sömnproblem att ta itu med dem.

– Vi går hos en PT för att träna rätt, tar råd om hur man går ner i vikt eller klär sig efter sin kroppstyp. Men sömn, det kan vi, tror vi, tills den inte fungerar längre. Jag behövde lära mig mer om vad sömn är, hur en god sömnhygien ser ut – och hur man underhåller den. Jag tror inte jag är ensam om det.

Så tog Åsa itu med sina sömnproblem — Helena Kubicek Boye

Experten “Att sova har blivit en hälsofråga”

Idag värdesätts vi ofta utifrån prestationer. Sömnen har blivit undervärderad och många får problem med det som egentligen är något naturligt.

Sömnproblem kan vara att ha svårt att somna in. Eller att ofta vakna vid ungefär samma tidpunkt på natten och ha svårt att somna om.

– Sömnproblem har man när besvären har pågått i minst ett par veckor och medför negativa konsekvenser som att inte fungera som vanligt på jobbet eller inte orka vara social, och bara göra det man absolut måste, förklarar Helena Kubicek Boye, leg psykolog, aktuell med boken Konsten att sova, som bygger på aktuell forskning.

Var fjärde svensk lider av dålig sömn. Vanligast är det hos kvinnor 30–55 år.

– Klassiskt dubbelarbete kan spela in. Och att ha höga krav på sig själv och sin tillvaro.

Ökade risker

På sikt kan det vara farligt med dålig sömn. Den sliter på kroppen, och ökar risken för allvarligare sjukdomar, i hjärta och kärl eller diabetes bland annat.

– Andra risker med att sova för lite är att vi oftare blir sjuka i förkylningar, presterar sämre, begår misstag, och att risken för olyckor ökar, inte minst i trafiken, konstaterar Helena Kubicek Boye.

Numera sover vi i genomsnitt 7–8 timmar per natt.

– Orsaker till det kan vara att vi värdesätts efter vad vi presterar i samhället, och sömn är passiv tid som därför saknar värde, funderar Helena Kubicek Boye.

Och det är paradoxalt: Vi blir ju mer effektiva om vi får tillräckligt med sömn.

– Att sova är ett av våra mest naturliga beteenden, nu har det blivit en folkhälsofråga, konstaterar hon.

Skriv sömndagbok

Hennes råd är att man skriver en sömndagbok över hur många timmar man upplever att man sover per natt.

– Kanske visar det sig att du sover för lite, men i vissa fall även att du sover mer än du tror. Plus att du har något att visa din läkare om du söker hjälp för dina sömnsvårigheter.