Privata oaser i Amsterdam

Amsterdam kunde vara en stad byggd helt i tegel, där den enda grönskan är blomlådor och träden som kantar kanalen. Men bakom fyra-våningshusen döljer sig privata paradis, små oaser i storstaden, helt olika de svenska städernas bakgårdar.
Tredje helgen i juni öppnar kanalhusträdgårdarna sina portar för allmänheten. I år precis som förra året. Arrangör är föreningen för Amsterdams kanalmuseer. En hel del museiträdgårdar finns med i listan, bland annat anläggningen bakom det före detta privatpalatset Museum van Loon. Här sitter glada besökare med ett glas rosévin i handen och diskuterar trädgård. Engelska, svenska, holländska och italienska klingar mellan murarna. Solen silas av ett stort träd, ljusfläckarna hoppar över människornas lätta sommarkläder. Glasen innehåller generösa gratisprov från en fransk vinregion, som passar på att marknadsföra sina produkter.

Besökarna har lotsats förbi en långsmal sjuttonhundratalshall med paradtrappa och guldutsmyckningar, ner genom en källare med marmorklädda väggar och ut i det gamla privatpalatsets trädgård. En av arrangörerna, Tonco Grever, är intendent på museet.
– Vi vill ta vara på kanalträdgårdarna i Amsterdam. Det är unikt att det finns så många trädgårdar i centrum av en storstad, och om de uppmärksammas, så skyddas de, säger han.

Det kostar 10 euro att titta på de 24 öppna trädgårdarna. Överskottet går till ett bokprojekt, som ska skildra Amsterdams museiträdgårdar. Tonco Grever hoppas på
4 000 besökare under helgen, då skulle bokprojektet vara i hamn efter några års samlande. Nästa år vill han att pengarna ska gå till dricksvattenfontäner ute i staden.
– Det har funnits sådana, men de flesta är borta. Jag tycker det är fint om en stad kan erbjuda sina invånare och besökare rent vatten, säger han.

Tio euro är ingen stor summa, det är snarare orken som avgör om man ska se alla trädgårdar som visas. Men ligger konditionen i ena vågskålen så ligger nyfikenheten i den andra, och den väger tungt. Med den illgröna, kombinerade biljetten/broschyren i handen är man plötsligt VIP-gäst (liksom cirka 1 500 andra denna dag), och får kliva tvärs igenom människors hem.
I trädgårdarna finns essensen av Amsterdam samlad. Dels det mycket gamla, i form av små barockanläggningar med lusthus, damm och välansade buxbomshäckar. Dels det moderna, arkitektoniska, en trädgårdsarkitekts lek med geometriska figurer och olika växtmaterial. Men också kopior av barockträdgårdar, fyllda med små nyinköpta, patinerade barockskulpturer och annat pynt. En salig blandning. Precis som den myllrande storstaden på andra sidan husen.

Gemensamt för trädgårdarna är de små ytorna, ofta skuggade av husen och enligt ägarna mycket torra trots allt vatten som flyter kring kvarteren. Gräsmattor är hett eftertraktade, men få lyckas med dem. Ofta är förutsättningarna för dåliga och ytan för liten. Den kloke satsar på marksten eller grus, och kombinerar lökar, perenner och buskar i rabatterna.
Vissa växter återkommer i trädgård efter trädgård. Det är rosen New Dawn, marktäckarna skugggröna och sockblomma, med flera. Förklaringen är den att i stort sett alla handlar sina växter på samma ställe, någon av de två blomstermarknaderna i staden. Därifrån släpas de hem i kassar, på cykel eller kanske moped. Även om utbudet av växter är enormt i Nederländerna
är innerstadsmarknaderna ganska begränsade.

Stånden är pyttesmå, ofta utvidgade genom att en pråm ankras upp bredvid kajen, och då får man se det som fantastiskt att man överhuvudtaget kan erbjuda en handfull olika slags rosor.
Just i år växer det särdeles mycket edelweiss i trädgårdarna. Alla tycks ha fallit för den lågvuxna alpblomman.
Trädgårdsägarna lägger mycket tid på planeringen av de minimala trädgårdarna. För den som vill få tips på nya sätt att utnyttja radhustomten är ett Amsterdambesök perfekt. Här finns näckrosdammar på en kvadratmeter, med pyttesmå näckrosor i. Och den som tvekar att skaffa ett lusthus för att tomten känns liten får verkligen inspiration här; nästan varje trädgård har ett trädgårdshus, somrigt och tilltalande med spröjsade fönster och snickar-glädje.

Efter trädgård på trädgård med vackra planteringar, rosor och springvatten bryter restaurangen La Cuisine Francaise trenden. Restaurangen har satsat på medicinalväxter, kryddväxter och som mittpunkt en uppstammad krusbärsbuske.
– Odlar du grönsaker är ju jorden tom halva året!
Så förklarar trädgårdsdesignern Saskia Albrecht bristen på trädgårdsland i de övriga 23 trädgårdarna.

Besökarna trivs storartat. De trängs framför det lilla trädgårds-huset, provsmakar tapenader.
Men hur är det för privatpersonerna som öppnar sina trädgårdar? Inget får de för besväret, och tusentals personer ska fram och tillbaka genom deras hem (oftast är det kök och vardagsrum som ligger i bottenvåningen).
Maartje Rommes lilla, moderna trädgård hör till de allra mest uppskattade bland besökarna.
– Jag var mycket tveksam, men det har varit en helt igenom positiv upplevelse. Jag kunde aldrig ana att så många skulle tacka oss för att de fick titta runt, säger hon.

Av: Ingar Lindholm