• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Ekologisk mat

    "Kan man lita på att ekologisk mat verkligen är ekologisk?" Vi åkte till en gård med ekologisk köttproduktion i Småland för att svara på frågan. Diskutera: Köper du ekologisk mat eller tycker du det är onödigt dyrt?

    Ekologisk mat
    En läsare skrev till oss undrade: "Hur vet jag att jag kan lita på den skologiska maten". Foto: Anette Sievers

    Läsaren Katarina Krantz skrev till oss och undrade: Hur vet jag om kan lita på den ekologiska maten?

    Från den 1 juli 2010, måste all ekologiskt mat märkas med EU-ekologiskt.

    Kravs regler gäller bara inom Sverige.

    Eko låter bra för både miljö och hälsa. Men kan man verkligen lita på den ekologiska maten?

    Icakuriren drog på sig gummistövlarna och åkte ut till en småländsk bonde för att ta reda på hur det ligger till.

    När vi kommer ut i kohagen i närheten av gården Gylteboda vid sjön Bolmen tar ett högljutt och närgånget hälsande vid. Kossorna känner igen bonden Jan Nilsson och kommer råmande fram för att hälsa, med ledarkon 110 Matilda i täten. Jan berättar stolt att hon förtjänar sin position i flocken.

    – Hon har ett väldigt högt avelsvärde och tillhör de tio bästa i Sverige när det gäller att föda bra kalvar.

    Lite längre bort går tjuren Blow-up, som också låter sig bli gullad med – trots sin massiva kroppshydda och ringen i mulen. Jag håller mig på respektfullt avstånd, liksom miljörevisorn Gunnel Sigurd från HS Certifiering som är här för att kontrollera att gården uppfyller Kravs regler för ekologisk produktion.

    Jan Nilsson har varit ekobonde sedan 1996. Några år tidigare tog han över gården Gylteboda från sina föräldrar.

    – Det kändes bra att avstå från bekämpningsmedel och handelsgödsel, säger han. Dessutom tycker jag att det är viktigt att korna får utlopp för sitt naturliga beteende, genom mer utevistelse och grönfoder.

    På Gylteboda finns 45 kor med lika många kalvar av köttrasen Hereford. En del av Jans kor går vidare till avel, andra slaktas och hamnar i kyldisken som Kravmärkt kött.

    Jan är en av få bönder med betande djur som finns kvar i detta steniga område öster om Bolmen. Vore det inte för hans kor skulle de ljusa luckorna i barrskogen snart förtätas och mörkna.

    På en granngård bor systern Ingrid Munro och hennes familj som han samarbetar med. Hon odlar Kravmärkta grönsaker och får gödsel från Jans kor.

    – Jag har gjort det här i mer än 20 år nu, säger Ingrid. Jag har bevisat att det går att leva på att odla ekologiskt. På så sätt skulle jag ju kunna göra något annat nu, men jag tycker att det är så roligt. Det är härligt att höra från skolorna jag levererar till att barnen börjar äta mer morötter när de får mina på hösten.

    Varje år odlar hon grönsaker på ett hektar av de totalt fem som hör till gården. På resten av marken odlas andra grödor i en speciell ordning, åker för åker. Det kallas för växtföljd och är viktigt när det gäller ekologisk odling. Grönsaker får inte återkomma på samma mark mer än vart femte år. På så sätt undviker man vissa sjukdomar och skadedjur som kan ligga kvar i jorden och orsaka problem. Fodersäd och gräs som ingår i växtföljden på Ingrids mark går till Jans kor.

    Det gäller att hålla ordning på alla åkrar och ängar, vad som sås och skördas var.

    Liksom alla moderna bönder måste Jan kunna hantera ett Excellark. Allt listas och numreras. Det gäller också vilka kor som går var och med vilken tjur.

    – Pappersjobbet gör jag mellan tio och tolv på kvällen, konstaterar han.

    En stor del av kontrollen av den ekologiska produktionen sker vid altanbordet. Miljörevisorn Gunnel Sigurd tittar på bokföringen av varor och tjänster. Inköpen av till exempel utsäde och tilläggsfoder kontrolleras mot kvitton, så att allt är ekologiskt.

    Förra året var försommaren torr och skörden blev bara hälften av den normala. Därför var Jan tvungen att köpa till foder. Annars måste han i likhet med andra ekologiska bönder vara självförsörjande. Ekokor får också inget, eller mycket mindre, kraftfoder som energitillskott jämfört med vanliga köttdjur. Därför är det extra viktigt för en ekobonde att slå gräset i rättan tid – just den vecka när gräset nått sin största volym, sedan börjar näringen att sakta försvinna ur det.

    När vi besöker gården i början av sommaren håller gräset fortfarande på att växa till.

    Hur vet man att vallen odlas utan bekämpningsmedel och konstgödsel?

    – Det ser jag direkt, på grönskans färg och gräsets höjd, säger Gunnel Sigurd, som i botten är utbildad lantmästare från lantbruksunivsersitet.

    Men ute i fält nöjer hon sig inte med att sitta i bilen och avgöra den gröna nyansen från bilfönstret. Gunnel går ut på åkern och pekar med knivspetsen på åkerogräs som pilört, åkervinda och målla. Det är tydliga tecken på att rågvetet inte har blivit besprutat.

    För att kontrollera utsädet skär hon även upp ett av de korn som har använts. Om färgen är rosa är kornet betat, det vill säga behandlat med kemikalier som gör att mögel och vissa växtsjukdomar undviks. Så är det inte här.

    Reglerna är tuffa. Upptäcks bara ett enda behandlat korn på en åker tas den ur den ekologiska produktionen under två år.

    Jag åker hem från gårdarna vid Bolmen med en känsla av att ha upplevt något stort och ursprungligt – människa och jord på god fot med varandra.

    Litar jag på ekobönderna Jan och Ingrid?

    Ja, avgjort! Och jag är imponerad av den noggranna kontroll som görs av papper, djur och grödor. Jag tror inte bara längre att ekologisk produktion sker utan gifter och med djurens välfärd för ögonen. Jag tror att jag vet.

     

    10 frågor om ekomat

    1. Vad krävs för att grönsaker, frukt och spannmål ska få kallas ekologiska?

    Jorden får inte ha odlats med bekämpningsmedel och konstgödsel på två år. Inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel får användas.

    2. Är ekologisk mat även bättre för hälsan?

    Reglerna för ekomärkning gäller bara miljön. Men visst är det nyttigare. Ekomärkt frukt och grönt innehåller inga spår av bekämpningsmedel. De innehåller också fler vitaminer eftersom de växer långsammare. Och ekologiskt kött, mjölk och ägg ger mer nyttig omega-3-fettsyra, eftersom djuren äter mer grönfoder.

    3. Är ekomärkt mat verkligen bättre för klimatet?

    Oftast är ekomat lika med klimatsmart mat. När man varken använder bekämpningsmedel eller konstgödsel förbrukas mindre energi. Men det finns undantag – odling på mulljordar och flygtransporterad mat, där det släpps ut mycket växthusgaser. Dessa problem arbetar Krav med att lösa. Under hösten införs också ett speciellt tilläggsmärke för klimatsmart mat. Läs mer på klimatmarkningen.se

    4. Vad skiljer märkningen Krav från EU-ekologiskt?

    Skillnaden är störst när det gäller kött och mjölk. Kravs regler för djurvälfärd är hårdare. Ekologiska grisar ska få gå ute och böka och ekologiska mjölkkor ska få ha sin kalv hos sig under några dagar. Det är bara ett par av de skillnader som finns.

    Från 1 juli nästa år måste all ekologisk mat märkas med EU-ekologiskt, även de livsmedel som är märkta med Krav. Kravs regler gäller bara i Sverige. EU-ekologiskt gäller inom hela EU och administreras av Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

    5. Om alla gick över till ekologisk produktion skulle det bli världssvält, eftersom det ger mindre skördar. Stämmer det?

    Nej, en ny undersökning visar att produktiviteten i u-länder faktiskt skulle öka med 80 procent om alla började odla ekologiskt.

    Det beror på att fattiga småbönder inte har råd att köpa de kemiska bekämpningsmedel som krävs i vanlig odling. Skördarna blir därför mycket låga. När de lär sig knepen för ekologisk odling, till exempel att använda många olika växter och odla i en speciell ordning år för år, ökar deras skördar.

    6. Kan man lita på dem som granskar ekologisk produktion?

    Ja, ekologisk produktion kontrolleras minst en gång om året. Utöver de kontrollerna görs också oanmälda besök på gårdarna.

    Granskningen görs av fristående företag. De blir i sin tur granskade en gång om året av Swedac, Styrelsen av ackreditering och teknisk kontroll, som ser till att kontrollerna görs på samma sätt i hela landet.

    7. Hur fungerar det med importerade ekogrönsaker då?

    De ekologiska jordbruken granskas i respektive land. Där görs kontroller efter EU:s regelverk. Man får alltså lita på att de granskande företagen i andra länder gör sitt jobb.

    8. Varför är ekologiskt kött dyrare än vanligt?

    Ekologisk boskap får bara ges en mindre mängd kraftfoder. Därför behöver de 13-15 månader på sig för att nå slaktvikt, medan en tjur i vanlig köttproduktion når samma storlek på 11-13 månader. Den ökade foderkostnaden ger den prisskillnad vi ser på förpackningen.

    9. Får man behandla ekodjur med vanlig medicin?

    Ekodjur får läkemedel om de är sjuka eller har andra hälsoproblem. Djurskyddslagens krav på att inte låta djur lida i onödan gäller alltid.

    Däremot behandlas ekodjur aldrig förebyggande. Har ett ekodjur fått medicin måste det gå 42 dagar innan det får slaktas. I vanliga fall gäller 21 dagar. Allt för att vi inte ska få i oss antibiotika via ekokött.

    10. Om en bonde med gårdsförsäljning säger att hans potatis är ekologisk, kan jag lita på det?

    Fråga om han kan visa märket för Krav eller EU-ekologiskt i ett giltigt certifikat. Det visar om han går igenom kontrollerna för ekologisk odling.

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!