Till största delen kommer Kalanchoëfamiljen från Madagaskar, men också från Asien. Kalanchoë är det kinesiska namnet på växten. Men det är en växt som är anpassad för torrt klimat och det är väl därför som den trivs inomhus hos oss. När vi drar i gång elementen under fönsterbrädan blir luften skönt varm, men torr.
Utomhus
Men kalanchoë kan faktiskt odlas utomhus sommartid också, i alla fall den vanligaste typen som vi kallar höstglöd eller våreld. Det är samma art, Kalanchoë blossfeldiana, en trogen vän när man kommer hem från semestern och upptäcker "döda hål" i balkonglådan eller urnan.
K. blossfeldiana är en billig växt som vi mer eller mindre betraktar som snittblomma på rot. Vi njuter av den så länge den ger färg i fönstret, sedan slänger vi den. Men med lite pyssel kan man få den att blomma om. Ställ den på en helt mörk plats under 13 timmar varje dygn så får den en chans att vila och sätta ny knopp.
Vill man göra egna nya plantor går det bra. Klipp av små toppsticklingar, låt dem ligga och torka till på ytan i två, tre dagar. Plantera sedan i såjord eller sandblandad jord.
Livsblad
De senaste åren har vi fått många fler kalanchoësläktingar att välja bland: arter med stora, släta blad, med ludna och brunhåriga blad, med flikiga blad och små underbara klockor.
Och så den gamla godingen livsblad (eller myrdaling som en del kallar den). Det är K. daigremontiana som får små bebisar runt bladkanterna. Inte kunde jag ana att det också var en kalanchoë. Men den har de gemensamma tjocka bladen och stammarna som används till att lagra vatten under långa torrperioder. Vilket säger en hel del om skötseln.
Alla kalanchoër är otroligt känsliga för vatten. Låt jorden torka ut innan du vattnar på nytt. Stick gärna ner fingret en bit intill stammen och känn efter om det verkligen är torrt intill rötterna. För att undvika att plantan blir stående i överloppsvatten kan du lägga ett lager lecakulor på botten i ytterkrukan. Undvik vatten på bladen för det kan ge mögel.
Beroende av ljus
Däremot är kalanchoën beroende av ljus. Ställ den så ljust som möjligt om du vill njuta av den länge, men skydda lite från stark vårsol.
Vintertid slutar man helt att ge gödning. Vår-sommar-höst kan den få en svag dos en gång i veckan.
Kalanchoë är inte särskilt känslig för ohyra och sjukdomar. Någon enstaka gång kan man se ull- eller bladlöss på den.
Åtta medlemmar i familjen
1. K. thyrsiflora kallas ibland för doftkalanchoë men blommorna är oansenliga. Mest har man den nog för de läckra stora bladen som ser ut som om man bitit av läppstiftet på dem. Och de kallas ’Hot lips’.
2. Fjäderkalanchoë, K. pinnata ’Multi’ får precis som livsbladet (Kalanchoë daigremontiana) små bäbisplantor på bladkanterna.
3. K. ’Bell´s’ blir lite högre än höstglöd och våreld.
4. Sorten ’African’ var en helt ny lite större K. blossfeldiana som kom för ett par år sen. Den finns i andra färger.
5. ’Mirabelle’ har massor med riktigt rosa klockor.
6. En namnlös hybrid med ovanligt stora men få röda klockor.
7. ’Bella Rosa’ har ganska stora klockor och släta blad.
8. K. beharensis kallas på svenska kamelhårskalanchoë eftersom den oftast har en luden brun ovansida. Den lilla sticklingen är en kusin som kommer att bli lika stor men helt grågrön.
Av: Gunnel Nilsdotter
