Det var påskafton och snart skulle Birgitta Hansen börja laga middag. Då ringde mobilen. En stund senare var Birgitta bestulen på 48 000 kronor efter att ha lämnat ut sina koder till bankdosan.
Birgitta Hansen är 81 år och bor i ett tryggt bostadsområde strax utanför Stockholm. Före pensionen arbetade hon ett helt yrkesliv som VD-sekreterare och ekonomiansvarig och är van att hantera både sina egna pengar och andras. På bordet i vardagsrummet står datorn framme och bredvid den ligger bankdosan hon använder för att sköta sina bankärenden digitalt.
På påskafton hade Birgitta varit ute och shoppat med sin son och svärdotter och de hade just haft en trevlig fikastund på eftermiddagen.
−Då var jag trött och lade mig att vila en stund i soffan, berättar Birgitta.
Hon var därför lite yrvaken när telefonen ringde och en uppfordrande mansröst hördes i luren: ”Jag ringer från Ikanobanken och du är utsatt för ett bedrägeri. Någon håller just nu på att flytta pengar från ditt konto och jag behöver din hjälp för att stoppa överföringen”, sa den så kallade ”banktjänstemannen”.
Birgitta har inga affärer med Ikanobanken. Men mannen verkade veta att Birgitta är kund i SEB, och påstod att han redan var inne på hennes konto och kunde se hennes transaktioner.
Vanligt trick
– Han sa ”Så jag ska koppla över dig till SEB:s säkerhetsavdelning” och jag hörde hur han kopplade, berättar Birgitta.
Polisen bekräftar att detta är ett vanligt trick. Bedragarna har spelat in autentiska ljud från bankens telefonkö, som en musikslinga. Och Birgitta kan i efterhand inte svära på att det verkligen var två olika personer hon talade med. Båda talade med låg röst och utländsk brytning.
Av ”säkerhetsmannen” fick hon order att snabbt plocka fram sin bankdosa och knappa in sina koder. Normalt skulle Birgitta aldrig ha gjort detta, säger hon, men det var en detalj som invaggade henne i säkerhet: Mannen sa flera gånger att det var viktigt att hon inte berättade vilka koder hon slog in. Då uppfyllde hon nämligen alla säkerhetskrav, påstod han.
”Bedragaren sa ju att han kunde se mina transaktioner. Men varför behövde han då koderna?”
−Det lät logiskt så jag tog fram datorn och loggade in med koderna. Det tog lite tid, mannen blev irriterad och sa att det måste gå undan. Efteråt såg jag direkt att det pågick transaktioner mellan olika konton, men då hade ”säkerhetsmannen” lagt på.
Birgitta minns inte exakt hur det gick till att ytterligare en pågående överföring på 50 000 kronor stoppades. Hon tror att hon kanske själv stoppade den, men det kan lika gärna ha varit bankens säkerhetssystem som slog till.
I vilket fall kunde hon se att 48 000 kronor var borta. Det var ju påskafton och Birgitta utgick från att banken var stängd och väntade därför tills efter helgen, liksom med polisanmälan.
− Hade jag inte låtit mig stressas hade jag avslöjat bluffen på en gång. Bedragaren sa ju att han kunde se mina transaktioner. Men varför behövde han då koderna?
Birgitta är besviken på den bristfälliga information hon fått från bank och polis. Hon visar två brev – det från banken innehåller bara allmän information att banken inte har något ansvar när kunden själv har lämnat ut koder. Polisens brev är en kopia på polisanmälan. Där står att någon från polisen kommer att ta kontakt med Birgitta, vilket drygt två veckor senare ännu inte har skett.
Medan vi är hos Birgitta loggar hon in på banken via sin dator. Där kan hon se att de 48 000 kronor som försvunnit har ett angivet mottagarkonto – det står ”Volvo” både för mottagare- och avsändarkonto. Birgitta undrar varför banken inte har ringt och förklarat. Hon kan också se att andra stora summor pengar har flyttats fram och tillbaka, men att inga mer pengar saknas.
Frank Hojem är kommunikationschef på SEB. Han betonar att banken gör sitt yttersta för att försöka stoppa bedrägerierna. Han hänvisar till banksekretessen och uttalar sig generellt, men att banken gärna går igenom kontohändelserna med Birgitta i efterhand. Exakt hur bankens säkerhetssystem fungerar kan han inte gå in på.
− Om du känner att du inte har fått tillräcklig information går det alltid bra att kontakta banken igen. Vår telefonbank har öppet dygnet runt, alla dagar på året och vi svarar på frågor, både digitalt, över telefon eller i ett möte. Detta har hög prioritet, men vi kan alltid bli bättre, säger Frank Hojem.
Han poängterar att en kund som blivit utsatt ska göra polisanmälan, så att polisen kan utreda och åklagare kan lagföra bedragarna.
– Vi gör allt vi kan för att få tillbaka stulna pengar och stoppa bedrägeriet. Banken gör också en egen utredning och samarbetar med polisen, säger Frank Hojem.
bedrägerisektion.
Birgittas fall utreds av polisens bedrägerisektion i Stockholm. Där talar vi med kommissarie Jan Friberg.
− Polisen och bankerna har idag ett bra samarbete. Det tar i allmänhet numera bara några dagar att få fram nödvändiga kontouppgifter. Personen bakom mottagarkontot i just Birgittas fall har spårats på detta sätt och ”vissa tvångsmedel har vidtagits”, säger Jan Friberg.
Del i penningtvätt
Det kan innebära att pengarna helt eller delvis har kunnat spårats och tagits i beslag.
Oftast tillhör mottagarkontot en så kallad ”målvakt” eller en aningslös ungdom, som mot betalning ”lånar ut” sitt konto till bedragare.
Birgittas pengar kan ”tvättas”, genom att den så kallade ”målvakten” hämtar ut pengarna i en bankomat och lämnar sedan vidare dem i form av kontanter till de riktiga gärningsmännen.
− Detta bedöms som penningtvätt där straffet oftast är böter. De riktiga gärningsmännen har ofta anknytning till gängkriminalitet och organiserad brottslighet och är svårare att komma åt, säger Jan Friberg.
Vid en fällande dom kan Birgitta sannolikt få tillbaka pengarna om de har varit beslagtagna.
– Ofta när gärningsmän överbevisas genom kontospårningarna avsäger de sig anspråk, vilket gör att åklagaren i vissa fall redan före domstolsförhandling kan häva beslaget och pengarna återföras till brottsoffret, säger Jan Friberg.
6 varningssignaler
– En okänd person utger sig för att vilja hjälpa.
– Personen ger dig inte tid att tänka.
– Personen verkar ha korrekta uppgifter om dig.
– Personen säger sig koppla dig till en säkerhetsexpert.
– Personen vill att du knappar in bank-ID eller koder.
– Personen vill komma och hämta dina värdesaker.
Var förberedd
– Ha alltid en lapp bredvid telefonen med nummer till banken, polisen och en nära anhörig.
– Vid minsta oklarhet om en okänd ringer: lägg på luren.
– Ring inte tillbaka till det nummer du ser i displayen. Det är ofta falskt.
– l Ring inte nummer som den uppringande personen ger.
– Ring banken på det officiella numret.
– Ring polisen.
