Bilen tillhör den manliga domänen. Likaså reparationer av bostaden. Och kvinnorna, inte bara äldre utan också de yngre generationerna, har huvudansvaret för att handla och laga mat, städa och tvätta, vardagsplocka och underhålla sociala relationer.
Manus till en 50-talsfilm? Nej, en rapport från verkligheten – år 2018. Vi delar nämligen fortfarande upp vardagssysslorna väldigt traditionellt, visar Icakurirens kvinnoundersökning som togs fram i samband med att Icakuriren fyllde 75 år.
– Jag är kanske inte så förvånad, men jag tycker att det är tråkigt att det tar sådan tid att vända invanda mönster. Och jag tror att det är precis här som vi hittar orsaken till de höga sjukskrivningstalen bland kvinnor. Om man är projektledare för livets alla bitar, och samtidigt ska jobba heltid, så kommer det att bli kämpigt, säger Helena Rönnberg, chefredaktör på Icakuriren.
Hon konstaterar att förutom allt praktiskt arbete hamnar också ansvaret för de sociala relationerna ofta hos kvinnan.
– Om skolan ska kontakta en förälder så verkar det fortfarande ofta vara mamman man ringer, såvida skolan inte aktivt jobbat med jämställdhetsfrågor. En mamma som i många fall redan har huvudansvar för barnens matsäckar och som är den som fixar presenter till föräldrarna, inklusive makens föräldrar. Förväntningarna på kvinnan är så stora. En man som lagar mat möts av jubel och klang, en kvinna som gör samma sak tas för given, säger Helena Rönnberg.
En röst för kvinnor
Det är inte särskilt vanligt med en renodlad kvinnoundersökning där bara kvinnor intervjuas, konstaterar Carin Wegenius, vice vd på Demoskop, som har tagit fram undersökningen för Icakurirens räkning.
– Vi har gjort över 1 000 intervjuer, så det är en gedigen undersökning. Det är en gans-ka unik inblick i kvinnornas liv.
Helena Rönnberg tycker att det känns helt rätt att Icakuriren gör en kvinnoundersökning.
– I 75 år har Icakuriren varit en röst för kvinnorna och stått på kvinnornas sida. Därför känns det naturligt att just Icakuriren initierar en undersökning som visar hur kvinnorna mår idag. Det är väldigt intressant att ta pulsen våra läsare och på samtiden, säger Helena Rönnberg.
De yngre mest stressade
Karin Stare är marknadsanalytiker på Egmont, och har varit med och tagit fram läsarundersökningen. Hon är förvånad över att det inte är större skillnad mellan olika åldersgrupper vad gäller jämställdhet.
– Undersökningen visar att det inte är några större åldersskillnader, vilket jag kanske hade trott, eller åtminstone hoppats på. Det är snarare så att de yngre kvinnorna tar ett ännu större ansvar för städning och vardagsplock, jämfört med tidigare generationer. Därmed är det kanske inte så konstigt att det också är de yngre kvinnorna som känner sig mest stressade.
Hon sätter nu sitt hopp till de riktigt unga:
– Icakuriren har ju intervjuat kvinnor i åldern 35 till 75 år, och man kan ju hoppas att jämställdheten ökar bland de riktigt unga paren, de som är yngre än 35 och som inte syns i undersökningen.
Jämställda är nöjdare
En sak är intressant, tycker hon: Gruppen kvinnor som svarar att de är “väldigt nöjda” med sitt liv är också de som har den jämnaste ansvarsfördelningen hemma.
– Antagligen hänger det ihop. I så fall har ju hela familjen att vinna på att vara mer jämställda, säger hon.
Hur kvinnorna lever verkar annars inte spela så stor roll för jämställdheten. Också heltidsarbetande kvinnor uppger att de inte lever särskilt jämställt. Barn eller inte har heller ingen betydelse. Siffrorna varierar helt enkelt inte särskilt mycket mellan olika grupper av kvinnor.
Arbetet ett större problem
Kvinnorna själva då? Är de bekymrade över sina icke jämställda privatliv? Nja, faktum är att den icke jämställda arbetsmarknaden bekymrar mer. Trots att kvinnorna tar huvudansvaret för hem och hushåll tycker tre fjärdedelar av kvinnorna i undersökningen att deras relation ändå är rätt jämställd, till skillnad från hur det ser ut på arbetsmarknaden. Bara en fjärdedel av kvinnorna anser att svensk arbetsmarknad är jämställd.
– Arbetsmarknaden är också ett bekymmer, det har inte minst hela metoo-rörelsen visat. Men nu när kvinnor gör karriär i samma utsträckning som män, så måste också det privata livet bli mer jämställt. Kvinnor har lika krävande arbeten som män någonsin har haft, och då kommer det inte längre att fungera att ta huvudansvaret hemma, säger Helena Rönnberg.
Karin Stares förklaring till att många kvinnor i undersökningen trots allt känner sig hyfsat jämställda är att de tjänar ungefär lika mycket som sin partner. Två tredjedelar av de tillfrågade har ungefär samma inkomst som den de lever med.
– Rimligtvis påverkar det uppfattningen om hur jämställd relationen är. Att vara ekonomiskt självständig och kunna försörja sig själv skapar både självkänsla och trygghet.
Helena Rönnberg tror att vi befinner oss i en brytpunkt – kvinnorna jobbar som män, men hemmalivet har inte hunnit anpassats efter det.
– Jag tror att vi betalar priset för det här i ohälsotalen. I vardagsstressen föds känslor av otillräcklighet och frustration. Vi måste helt enkelt göra oss av med massa gamla föreställningar om vad det innebär att vara kvinna.
Han fixar bilen – hon tvättar
Icakurirens kvinnoundersökning visar att kvinnor sköter det ständiga vardagsplocket och familjens sociala relationer, medan män sköter bil och reparationer i huset.
I köket börjar det förändras
1. Äldre känner sig mer jämställda!
18 procent av de äldre upplever att deras relation är jämställd. 73 procent tycker att relationen ändå är hyfsat jämställd. Ju äldre man är, desto mer jämställd känner man sig.
2. Hemmet mer jämställt än arbetsmarknaden!
Jämfört med hemmaarenan upplevs arbetsmarknaden som ännu mindre jämställd. Yngre är dock mer positiva än äldre.
3. Mer jämställt i köket!
I allt större utsträckning delar vi på matlagningen. Bland de yngre kvinnorna är ansvaret mer jämnt fördelat, till skillnad mot 65-plussarna, där 71 procent av kvinnorna tar fullt ansvar för matlagningen.
Genusforskaren: “Våra mönster befästs när vi får barn”
Ett mer jämställt vardagsliv kommer inte av sig själv, och hur man delar upp hemarbetet får stora konsekvenser i ett större perspektiv, menar genusforskaren Katarina Boye.
Sociologen Katarina Boye forskar om vilka konsekvenser arbetets fördelning får för samhället i stort. Hon är inte förvånad över resultatet i Icakurirens undersökning.
– Absolut inte. Så här ser det ut. Vi lever inte särskilt jämställt, inte ens de yngre generationerna. Framför allt befästs gamla könsmönster i och med att vi får barn. Då tar kvinnan större delen av föräldraledigheten, och vanor och rutiner börjar skapas.
Mindre hushållsarbete
Hennes forskning visar att kvinnornas hushållsarbetstid har minskat de senaste decennierna och att männens har ökat – i alla fall lite grand.
– Men den stora skillnaden är att det totalt görs mindre hushållsarbete idag jämfört med för några decennier sedan. Vi har fått effektivare hushållsapparater och köper mer färdigmat, dessutom har kraven och förväntningarna dragits ner. Vi dammsuger, men vi kanske inte torkar golven.
Det man gör mycket blir man bra på, konstaterar Katarina Boye.
– Man blir lätt specialist på olika saker i en relation. Den som lagar mycket mat blir bra på att laga mat. I en stressig vardag är det smidigast att den personen fortsätter att laga mat. Och den som aldrig kör bil blir gärna räddare och räddare för att köra bil.
– Och det är en viss skillnad i att ta ansvar för traditionella kvinnosysslor som vardagsplock, att handla och laga mat och att tvätta. Det är ju sådant arbete som tar mest tid och som måste göras om snabbt igen. Ett sådant ansvarsområde kan inte jämföras med sysslor som att klippa gräs eller byta däck på bilen. Det är dessutom mycket mer press och stress förknippat med vardagsgöromålen. Gräset kan man skjuta på, men barnens middag måste lagas här och nu.
Tar med oss det hemifrån
Enligt Katarina Boye tar vi med oss vår genusidentitet in i ett förhållande. Genusidentiteten har vi med oss hemifrån, dessutom påverkas vi av samhällets strukturer.
– Det funkar tyvärr inte så att vi blir mer och mer jämställda för varje generation. Vi kan inte vänta oss att yngre generationer automatiskt kommer att lösa det här åt oss.
Icakurirens undersökning visar att kvinnorna tycker att de lever rätt jämställt, trots en traditionell uppdelning?
– Också i andra studier uppger kvinnor att de är rätt nöjda med en ganska ojämn uppdelning. Det handlar om förväntningar och vilka krav man tror är rimligt att ställa. Dessutom har vi starka jämställdhets-ideal i Sverige. De flesta vill gärna påstå att de lever jämställt.
Men spelar det någon roll hur folk delar upp sysslorna?
– På en individuell nivå kan man tycka att det inte har någon betydelse, men på en befolkningsnivå så spelar det roll. Det finns ett samband mellan att jobba heltid och ha en hög arbetsbelastning hemma och psykisk ohälsa. Dessutom jobbar många kvinnor deltid för att hinna med hushållsarbetet. Det leder till längre inkomst, sämre pension och sämre karriärmöjligheter. Hur man delar upp hemarbetet får alltså stora konsekvenser.
