Varför har du gjort en film om ensamhet?
– I Sverige tycker vi att det är viktigt att vara självständig och oberoende. Vi har byggt ett välfärdssystem som i större utsträckning än i and-ra länder gör det möjligt för oss att klara oss själva. Vi kan ta studielån och flytta tidigt hem-ifrån, vi behöver inte gifta oss för att försörja oss. Byggandet av välfärden tog fart ordentligt på 70-talet då det fanns ett uttalat politiskt mål om att “ingen vuxen männi-
ska skall i framtiden vara beroende av någon anhörig”. En helt relevant och nödvändig idé för den tiden, särskilt för kvinnor som var fast i föråldrade roller. Idag är vi självständigast i världen men också väldigt ensamma. Ensamheten är i Sverige ett växande, dolt och ouppmärksammat problem, särskilt bland de äldre.
Sverige är världsledande i singelhushåll, och ligger i topp när det handlar om gamla som dör utan närstående. Hur blev det så här?
– Vi har ett rätt välfungerande system som gör att vi i grunden är fria från varandra. Det gör Sverige unikt och är en fantastisk framgång för ett modernt samhälle. På senare år har dock en ny individualistisk livsstil kommit att dominera, särskilt bland unga människor. Vi förväntas tänka på oss själva, satsa på oss själva, marknadsföra oss själva och bli besatta av kändisar som är besatta av sig själva. En slags narcissistisk kultur som ihop med vårt trygghetssystem blivit en
exp-losiv cocktail.
Filmens poäng är att det är svenskens förhållande till staten som gjort oss världsmästare på oberoende. Hur då?
– Att vi kan förlita på staten och att det är staten som garanterar vår frihet är i grunden positivt. Men när oberoende blir en besatthet leder det till individualism och skapar ett mänskligt avstånd mellan oss. The Swedish Theory of Love ställer existentiella frågor om vart vi är på väg med vårt land, och kopplar frågan till den växande segregationen. Vi tar gärna emot flyktingar, vi bistår dem med våra institutioner, men alltför sällan släpper vi in dem i våra hem. Vi vill inte ha dem för nära inpå oss.
Du är ju halvitalienare och har delvis ett utifrånperspektiv på Sverige. Vilken betydelse har det haft för filmen?
– Jag växte upp i Italien med en svensk mamma och en italiensk pappa. Dessa två länder är på många sätt varandras motpoler och att pendla mellan dem har gjort att jag tidigt lärde mig att det som är helt normalt i det ena landet kan vara helt onormalt i det andra. När jag kom till Sverige som 19-åring så kunde jag – tack vare studielån – klara mig själv på ett sätt som mina vänner i Italien bara drömde om. Samtidigt hade jag svårt att begripa de sociala koderna.
I filmen intervjuas en kirurg som har tröttnat på den svenska byråkratin och flyttat till ett fältsjukhus i Etiopien. Han menar att den svenska andliga nöden är ett lika stort problem som den afrikanska materiella nöden.
– Doktor Erichsen och hans fru Sennait flyttade till Etiopien efter trettio år inom den svenska sjukvården. På fältsjukhuset i Aira opererar de dagligen ett stort antal patienter under oerhört enkla förhållanden. De borrar med en billig borr-maskin från Clas Ohlson. Mitt i allt detta finner de en mänsklig värme och ömhet, som de saknar i Sverige. “Vi kan lära oss mycket från Afrika. Ingen dör ensam i Etiopien.” säger de.
Du är själv “livrädd för att dö ensam”?
– Jag är rädd för att – all-deles för sent i mitt liv – inse att jag levt efter fel värderingar. Att jag okritiskt anammat individualismen som livsstil, eller att jag trott att lyckan infinner sig när jag är fri från andra människor.
Fotnot Titeln The Swedish Theory of Love är hämtad från boken Är svensken människa? av Henrik Berggren och Lars Trägårdh. Författarna förklarar att enligt “den svenska teorin om kärlek” så är äkta, autentisk kärlek möjlig endast när två personer i grunden är oberoende av varandra.
