Jag är en kvinna i 40-årsåldern, ensamstående mamma till två barn på 18 och 10 år. För två år sedan träffade jag en man som är pappa till två barn på 10 och 13 år. Efter några månader bestämde vi oss för att ta med våra barn på en gemensam sommarsemester.
På många sätt var det en bra resa, men det fanns också saker som inte fungerade.
Till skillnad från mig är min partner inte alls van vid att prata med barn. Det slutade därför med att jag pratade mycket med både hans och mina egna barn.
Läs även: Är min man en stor egoist – eller kräver jag för mycket?
Trots detta var hans yngsta dotter, 10 år, mycket intresserad av mig och ville hela tiden ha min uppmärksamhet, medan hon ignorerade min dotter. Detta gjorde min dotter ledsen och resultatet blev att jag kände mig i vägen, eftersom jag egentligen bara ville göra alla glada.
Sedan dess har vi också varit på ett antal dagsutflykter med barnen. Där upprepar sig ett visst mönster: Min partner och hans son går iväg på egen hand, medan min dotter och jag går bakom med min partners dotter – som ständigt försöker få min eller sin pappas uppmärksamhet.
Efter jul stannade allt upp helt och jag lämnade faktiskt min partner. Konflikten handlade återigen om barn. Min dotter hade haft det kämpigt i skolan, så jag satsade allt på att få henne att må bättre och planerade en trevlig helg för mig, henne och min son. Då meddelade min partner plötsligt att han och hans barn skulle komma över eftersom barnen behövde träffa oss. På grund av min dotter sa jag att det inte var en bra idé och det slutade i ett gräl och ett efterföljande uppbrott.
Läs även: Min man lämnade mig när jag blev sjuk
Nu är vi tillsammans igen och har kommit överens om att vi ska träffas utan barn. Min partner fortsätter dock att trycka på för att jag ska tillbringa tid med hans barn eftersom de saknar mig, frågar efter mig och är rädda att något är fel mellan oss. Det gör mig ledsen varje gång han frågar eftersom jag egentligen inte vill träffa dem. Så vad ska jag göra?
Lisa
Vibeke Dorph svarar:
Det låter som om just din partners dotter har vissa ouppfyllda behov av närhet och uppmärksamhet som hennes föräldrar inte tillgodoser. Hon söker sig nu till dig för att uppfylla dessa behov, uppmuntrad av sin far, och det är orättvist.
Istället för att dyka upp hemma hos dig och ge dig dåligt samvete för att du inte orkar vara mamma till hans barn borde han vara den som tar känslomässigt ansvar för dem. Han bör förklara för sina barn att saker och ting har gått väldigt fort för dig och honom och att du behöver sätta foten på bromsen ett tag och bara vara tillsammans.
Läs även: Ska jag konfrontera min man om hans våldsamma beteende?
Han bör också göra klart för sina barn att det här beslutet inte har något med dem att göra. Det handlar om dig och er relation – för det är det i grund och botten. Din partner har inte det samtalet med sina barn. Istället skyller han på dig och vet att du redan har tillräckligt att göra med din egen dotter. Detta är ett illavarslande och omoget beteende från hans sida.
Om ert förhållande ska ha en framtid tror jag att det är viktigt att ni ändrar kurs så snart som möjligt och inte minst separerar projekt barn och dejting helt och hållet. Var tydlig med att ni dejtar och att ni för tillfället bara träffas privat.
Läs även: Min partner packade sina saker och försvann
Gör det också klart för din partner att du bara är hans flickvän – du är inte också surrogatmamma till hans barn. Han bör därför sluta med den känslomässiga utpressning han utsätter dig för och istället koncentrera sig på att ge sin dotter och son den omsorg de verkar behöva. Om han inte vill göra det skulle jag verkligen ompröva förhållandet. För som jag sa: du är hans flickvän – och hans barn är hans ansvar, inte ditt.
Vibeke
Skriv till Vibeke
Behöver du någon att vända dig till med dina problem? Skriv till Vibeke Dorph, vår relationsexpert, om vänskap, kärleksrelationer eller familjkonflikter du vill reda ut.
Maila till hj.experter@egmont.se
Skriv ”Fråga Vibeke” i ämnesraden.
Du kan även skicka brev till: Fråga Vibeke, Hemmets Journal, 205 07 Malmö
Alla frågor hanteras med sekretess.
Vibeke Dorph är intresserad av människor, relationer och varför vi hamnar i konflikt med varandra. Hon brinner för att kunna hjälpa oss att själva hantera jobbiga situationer. Läs mer om Vibeke här.
