På en bänk på Odenplan i Stockholm har man ibland kunnat se en man med en skylt där det står: ”Behöver du prata? Jag lyssnar” (fast på engelska). Det är 31-årige Petrus Vaggelakos, till vardags ingenjör i fordonsindustrin, som erbjuder ett lyssnande öra åt den som söker ett.
– Jag såg att någon i USA gjorde detta och blev inspirerad. Sedan knappt ett år går jag ut och sätter mig med skylten då och då. Det kommer alltid fram folk som vill prata och det blir intressanta samtal som kan pågå i flera timmar, berättar Petrus.
– Det är människor i olika åldrar, med olika bakgrund. Vissa verkar känna sig ensamma, andra inte. En kille hade haft en dålig dag på jobbet och eftersom hans flickvän var bortrest så slog han sig ner och pratade av sig hos mig istället. Några har dilemman de vill ventilera och verkar nästan tro att jag är något slags orakel som har svar på komplicerade frågor. Vilket jag förklarar att jag inte har. Jag är bara en medmänniska.
– Men när jag går ut på stan med skylten måste jag känna mig redo för det. Att erbjuda samtal utan att vara helt mentalt närvarande skulle göra skada istället.
”Moderna dövheten”
Petrus Vaggelakos har identifierat ett problem i vår tid. Den moderna dövheten. Vi har aldrig haft så många möjligheter att berätta om oss själva. På möten, i sociala medier och på fester brer vi ut oss. Politiker och debattörer dundrar på som om de inte hört vad motståndarna sagt. I hela västvärlden ligger tonvikten på att nå ut. Men medan alla försöker sända på högsta volym är det inte lika många som vill ta emot.
Vi har en livsstil som ofta gör oss trötta, stressade och överstimulerade. Ständiga avbrott tär på vår koncentrationsförmåga. Inget av detta befrämjar ett helhjärtat lyssnande. Efterhand som allt fler apparater tävlat allt mer om vår uppmärksamhet under det senaste århundradet har den genomsnittliga tid som människor lägger på att lyssna på varandra under sina vakna timmar nästan halverats, från 42 till 24 procent, uppger den amerikanska journalisten Kate Murphy i sin bok ”Men, lyssnar du?”.
– Vad hände med sådana samtal som man förde runt lägerelden? Eller när man kurade skymning? Var finns sammanhangen där vi sitter tillsammans och hör på långa berättelser och får prata en i taget? Det är som om vi glömt bort vilken kraft det ligger i att lyssna, säger Annika Telléus som är konsult och föreläsare i ämnet konsten att lyssna.
Om ingen hör på oss ordentligt blir vi ensammare, deppigare och mindre smarta än vi skulle kunna vara. Vi utvecklas inte till vår fulla potential – och det gäller både talare och lyssnare. För att lyssna är inte bara något man gör för den andre. Det är bra för en själv också.
– Om du lyssnar med full närvaro och tålamod klarnar tankarna hos den som berättar. Hen blir klokare och får nya insikter. Men även du får tillgång till nya perspektiv, större tillit och närhet. Du får en större förståelse för andra vilket gör dina relationer bättre, säger Annika Telléus.
Bra för en själv
– Övar du din förmåga att lyssna på andra blir du dessutom bättre på att lyssna inåt, på dig själv.
När den andre öppnar upp om relationer och stora livsval får även du som lyssnar incitament att tänka på ditt eget liv bortom det dagliga. Är du på rätt väg eller finns det saker du försummar? Du blir klarare över vem du är, vad du vill och varför. Du blir tydligare och mer äkta och det blir lättare för andra att lyssna på dig när du tycker att du är värd att lyssnas på, menar Annika Telléus.
– Det är lätt att köra fast i sina tankemönster. Våga be någon du litar på att lyssna när du försöker reda ut dem. Om du i lugn och ro får berätta om dina funderingar och utmaningar så kan situationen klarna och du får syn på nya möjligheter. Den andre har lyssnat loss de tankar som fastnat. Det är därför man ger en stor gåva när man lyssnar, trots att man kanske inte gör någonting alls.
Annika Telléus jobbade tidigare som kreativ analytiker på H&M och åkte världen runt med uppdraget att lyssna på kunder, både i grupper och individuellt. Hon märkte att människans behov av att bli hörd är universellt.
– Ändå pratas det så oerhört lite om just att lyssna, konstaterar Annika.
Med åren finslipade hon sin egen lyssnarförmåga och insåg att här fanns en spännande nisch. Nu driver hon eget företag med detta som röd tråd. Hon har även skrivit boken ”Konsten att lyssna”.
Mår bra av det
Fritidslyssnaren Petrus Vaggelakos har ett bra socialt liv. Han driver inte sitt lyssnarprojekt för att han annars skulle sitta ensam hemma, utan för att han tycker det är intressant och givande.
– Det är kul att människor vill dela med sig av sina liv och tankar mitt i storstadsstressen. Det är något jag med enkla medel kan göra för andra och jag uppskattar lärdomarna jag får. Visserligen är det fysiskt lite påfrestande att sitta ute i timtal, utan mat och i kyligt väder. Men psykiskt mår jag väldigt bra av det, konstaterar Petrus och avslutar med att återge en rolig avskedsreplik.
– En kille sa när han gick: Det här är nog den bästa diskussionen jag någonsin haft. Antagligen för att du är så tyst.
9 tips på hur du blir en god lyssnare
Ta bort störningsmoment
Rikta ditt fulla fokus på den som talar. Eliminera störningsmoment. Lägg undan mobilen. Avsätt tid eller be att få lyssna senare om du inte har möjlighet nu.
Ha ett öppet sinne
Lyssna med öppet sinne och utan att döma. Försök hålla dina fördomar på mattan.
Skynda inte på
Låt personen tala till punkt. Låt bli att skynda på eller fylla i om hen har svårt att hitta orden. Det gör inget om det blir tyst ett tag.
Tänk inte på smarta inpass
Splittra inte din uppmärksamhet genom att försöka tänka ut smarta inpass. Du behöver inte ha några bra repliker att komma med. Men du kan be den andre utveckla och berätta mer.
Undvik oombedda råd
Undvik att ge råd om du inte blir ombedd. Däremot kan du ställa frågor som hjälper personen vidare. Välj öppna frågor som börjar med hur, var, vem, vilka eller vad. Exempelvis: Vad skulle kunna få dig att må bättre?
Strunta i egna och närståendes erfarenheter
Undvik att komma dragande med egna eller närståendes erfarenheter. Den som har fått ett cancerbesked blir inte mindre orolig av att höra att din kusin just har tillfrisknat från sin cancer.
Relativisera inte problem
Försök inte relativisera någons problem genom att prata om folk som har det mycket värre.
Läs av situationen
Läs av situationen. Ovanstående gäller känsliga samtal där den andre har ett stort behov av att bli lyssnad på. I många konversationer är det helt okej att både ge och ta, att både lyssna och prata om sig själv.
Sätt gränser och var inte bara den som lyssnar
Sätt gränser så att du inte blir alla andras slasktratt, den som alltid tar lyssnarrollen. Det måste finnas en balans mellan att lyssna och att berätta, även om den balansen inte behöver, eller ens bör, finnas i varje samtal.
