Upplev det tropiska England!

Följ med till The Isles of Scilly, en oas av glittrande sandstränder, kristallklart vatten, grönskande kullar, klippor, palmer och exotiska blommor.

Scillyöarna är växternas och sjöfåglarnas paradis. Däremot finns inga ormar på öarna.
Foto: Stefan Lång

Scillyöarnas centrum, Hugh Town på St Mary's.
Foto: Stefan Lång

En av båtarna som går mellan de bebodda öarna på väg i land i Hugh Town, St Mary's.
Foto: Stefan Lång

Efter en behaglig morgontur från Penzance i Cornwall med färjan Scillonian III når vi Scillys huvudö St Mary's. Vi landar i Hugh Town och tar oss med lätta steg till Storbritanniens sydligast belägna hotell, Bell Rock Hotel, vår Efter en behaglig morgontur från Penzance i Cornwall med färjan Scillonian III når vi Scillys huvudö St Mary's.

Vi landar i Hugh Town och tar oss med lätta steg till Storbritanniens sydligast belägna hotell, Bell Rock Hotel, bas för vistelsen.
– Jag har faktiskt varit utbytesstudent i Sverige, säger hotellchefen Daniel Lawson som tar emot.
– I en väldigt liten ort, Vara, tillägger han leende.
Turister från Sverige hör inte till vanligheterna. En dansk gäst kan han däremot, med receptionistens hjälp, spontant dra sig till minnes och en från Estland. Främst är det britterna själva som upptäckt Scillyöarna och många återkommer år efter år.

Det har hunnit bli eftermiddag och vi bestämmer oss för att utforska huvudön till fots. Ett lätt soldis följer oss, men ger vika för den varma försommarsolen. Ståtligt tronande suckulenter liksom vildkaprifol och palmer visar genast öarnas stolta växtrikedom.

Vi följer stigarna längs kusten och plötsligt har stigen lett oss till öns golfbana som nästan obemärkt smugits in i naturen.

Tillbakavägen tar vi längs den inre delen av ön, med smala asfalterade vägar och grönskande ängar och vi passerar begravningsplatsen i byn Old Town där förre brittiske premiärministern Harold Wilson ligger begravd. Han hade sitt sommarnäste på St Mary's.
Morgonen därpå har en tät dimma lagt sig kring öarna men vi beger oss ändå ner till kajen för att ta oss med morgonbåten till blomsterön Tresco. Dimman lättar så småningom och solstrålarna kämpar sig igenom dimmolnen.

Vi stiger av i New Grimsby och vandrar norrut längs kusten och når Cromwell's Castle som i forna dagar skyddat öarna mot inkräktare. Det enda som hörs är ett konstant tutande från fyren vid Round Island, Skeppsbrotten runt öarna har varit otaliga och vrakplundring ett sätt att dryga ut ekonomin för de bofasta.

Bland de värsta skeppsbrotten skedde 1707, då fyra skepp och sammanlagt 1 670 män förliste vid Western Rocks. Det senaste skedde för 20 år sedan då ett tyskt containerfartyg sjönk utanför St Mary's. Genast det förklarades som vrak kunde öborna kasta sig över mängderna av varor som flöt i land.

Vi sneddar över den norra spetsen, vandrar över hedar, följer den östra kustremsan, njuter av orörda sandstränder och leds in i ett hav av rhododendron näst intill strandlinjen. På nytt häpnar vi över att faktiskt befinna oss i Storbritannien.

Så småningom styr vi stegen mot den botaniska trädgården Abbey Garden, med än mer exotiska växter samlade under bar himmel. Ett praktverk och en oas för blomsterälskare, skapad av Augustus Smith med början 1834. Han beviljades arrendet för hela ögruppen av hertigdömet av Cornwall och blev även känd som Kejsaren av Scilly. I dag är det fortfarande släkten, i form av familjen Dorrien-Smith, som styr, men bara över Tresco.

På väg hem för kvällen stannar vi vid puben bakom hotellet och njuter av kvällsluften och utsikten över ett stilla hav. Kroppen är trött men själen nöjd. Att besöka Scillyöarna några soliga dagar i maj känns befriande och okomplicerat.

En tredjedel av de fast boende är egenföretagare. Traditionellt har öarnas viktigaste näringsgrenar varit jordbruk och fiske. I dag spelar turismen en allt större roll. Och på Scillyöarna finns såväl lokalt ölbryggeri, glassmakeri som vingård och bageri. Och blomsterodlingar. Tack vare det milda klimatet odlas främst vårblommor, narcisser och påskliljor, hela vintern – från oktober till påsk – då nejlikorna tar vid.

På St Martins, med sina skimrande stränder, träffar vi Zoë Julian som tillsammans med make Ben och svärföräldrar driver en framgångsrik blomsterodling, Churchtown Farm. Företagets nisch är att skicka inpackade blombuketter per post till kunder på fastlandet.
– Svärföräldrarna flyttade hit ut från London för 20 år sedan och planterade sina första narcisser. Sex år senare kom de på idén att börja skicka blommor per post, berättar hon och visar oss runt för att beskriva hela processen. 75 000 boxar med narcisser skickas varje år med en försäljningstopp på några dagar före julhelgen.
– Då flyttar vi hela förpackningsprocessen till St Mary's för att det ska funka logistiskt under dessa otroligt intensiva dagar.

Vi stöter också på öns bagare, Toby Tobin-Dougan, tidigare fotograf och även han inflyttad från London. Tillsammans med hustrun driver han ett bageri med ekologisk betoning, där lokala råvaror används så långt som möjligt.
På vintrarna då?
– Då ordnar vi bakningskurser, svarar han glatt för att i nästa stund betjäna några kunder som stannar kvar för en stunds samtal.
Efter att ha vunnit pris för sitt bageri och synts i olika livsstilsmagasin är han välkänd även bland nyanlända brittiska turister.

På vår vandring träffar vi även öns vinodlare som driver Storbritanniens sydligaste vingård. Efter smakprov och en nyinköpt flaska vin i ryggsäcken vandrar vi ner till stranden för att vänta på båten som ska ta oss tillbaka till St Mary's.

Sanden är varm, vattnet kallt och kristallklart. På utsatt tid anländer båten till den anspråkslösa angöringsbryggan. Den fylls snabbt av människor som dyker upp från ingenstans. Vi njuter av den svalkande havsbrisen och trötta men nöjda återvänder vi till huvudön.

På kvällen går vi ner till kajen för att se de tävlande i herrarnas roddtävling, Gig racing, öarnas populäraste sport. En del av båtarna är över 100 år gamla och byggdes för att transportera lotsar ut till fartygen. Först framme fick uppdraget att lotsa in fartyget, vilket ledde till en intensiv tävling dem emellan.

Någon sa att en dag på Scillyöarna är som två dagar någon annanstans. Efter våra fem dagar känns energipåfyllnaden mäktig. Väl tillbaka i Penzance på fastlandet är lördagstrafiken påträngande och stressande, en stark kontrast till lugnet på Scilly.

Av: Linda Wiktorsson