Johan Croneman: "Låt oss prata om varför kvinnan sitter utanför Hemköp"

"Vi kan prata om detta, bli indignerade och trötta och irriterade och ledsna och besvikna, och vi kan vara för och emot, men det finns bara en enda fråga vi behöver svara på. Och fundera över."

Jag är på väg in på Hemköp och det kommer väldigt oväntat och aggressivt. En ilska han gått och burit på länge. Han skriker.

– Håll käften, för helvete!

Det kommer överraskande och plötsligt, det är förmiddag, halvklart till mulet, en dag som alla andra. Vi runtomkring hoppar högt.

Han är snyggt klädd, har ett par bilnycklar dinglande i handen, mellan 35 och 40, skulle väl gissa på en hyggligt framgångsrik bostadsrätts-innehavare.

Jag bor mitt i det där stockholmska Södermalm som beskrivs som ett kulturgetto för kulturpretton – väldigt få av de som har en åsikt har en susning om vad de pratar om. Det är en mellanstor svensk stad på 140 000 invånare hopklämda på en liten ö mitt i Stockholm. Drar man alla oss över en kam är man både okunnig och ointelligent. Många gör anspråk på just den dumstruten.

"Håll käften, för helvete."

Det är en tiggare utanför Hemköpsentrén som har sagt något och som fått mannen med bilnycklarna skogstokig. Nu får det fanimej vara nog.

Det är något som brister i honom, nu är han så inåthelvete trött – ja, är det inte något som brister i oss alla när vi ser en tiggare, sittande på gatan, klädd i armod, utanför vår lokala handlare? När blev det på detta viset, och när blev vi så här? Förstår jag till och med lite av den där mannens utbrott?!

Han vill inte ha henne där när han på väg in i affären för att köpa sina morgonfrallor, fem för en tia. Uppriktigt talat, jag vill inte heller ha henne där. Vad är det som gör att vi fått för oss att hon vill sitta där?!

Ja, man kan bli kvasifilosofisk och konstatera att vi alla har ett val, och ett ansvar för våra val, och hon har minsann haft sitt – och man behöver väl ändå inte åka tvärsöver hela Europa för att sätta sig i ett gathörn och tigga om pengar, om flaskor att panta, om en klädtrasa vi ändå var på väg att hiva ut bland soporna.

Varför sitter hon där? Och vad betyder det för oss att hon är rom från Rumänien och klär sig som en rom från Rumänien och att de har slagit läger i en del av Tantolunden, och att det ser för jävligt ut – till och med tjackpundarna (och de är många på Södermalm, eftersom stora delar av det andra Stockholm inte vill veta av dem i sina fina kvarter) skyr dem som pesten. Ja, till och med fyllona och finnarna hatar dem, även om de i och för sig är halvnöjda med att de också har fått några att trycka till och trampa på, som till och är lägre stående än lägst.

"Tiggarna har liksom ingen sjyst stajl nuförtiden."

Vi kan prata om detta, bli indignerade och trötta och irriterade och ledsna och besvikna, och vi kan vara för och emot, men det finns bara en enda fråga vi behöver svara på. Och fundera över:

Varför sitter hon där? Vad beror det på? Och inga gissningar nu. Kan vi ta reda på det? Och kan vi börja prata om det?