• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • E-nummer - matens egen make up

    Tillsatser blandas in i maten för att göra den hållbar, snygg och lagom krämig. Icakuriren har tittat närmare på de föraktade, men EU-godkända, E-numren.

    E-nummer - matens egen make up

    I takt med livsmedelsindustrins utveckling och kundernas krav på billig mat, utan fett och socker har allt fler livsmedelstillsatser utvecklats och i dag finns långt över 300 olika tillsatser som är granskade av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), godkända av EU och försedda med ett E-nummer.
    – Tillsatser är ett sätt att maskera att maten inte innehåller tillräckligt med råvara, och att göra produktionen i fabriken enklare, säger journalisten och matdebattören Mats-Eric Nilsson.
    Han skrev 2007 boken Den hemlige kocken vilket drog i gång en stor debatt om till-satser i Sverige.

    Ska vara till nytta

    De godkända tillsatserna delas in i olika grupper efter vilken funktion de har och vad de tillför livsmedlet; konserveringsmedel, antioxidationsmedel, konsistensmedel, emulgeringsmedel, smakförstärkare, sötningsmedel och färgämnen till exempel.
    För att en livsmedelstillsats ska få användas måste den ha en funktion som ska vara "till nytta för konsumenten" och får inte vilseleda konsumenten, och det kan vara en hårfin skillnad till exempel för smakförstärkare eller färgämnen i livsmedel.
    På innehållsförteckningen ska framgå vilken funktion tillsatsen har, till exempel "smakförstärkare", och sedan vilken sort det är, genom dess E-nummer eller namn.

    Säkerhetsmarginal

    Gränsvärdena för tillsatserna är satta så att man ska kunna äta mycket av ett livsmedel med tillsatsen, under hela sin livstid, utan att det ska ha någon påverkan alls på hälsan.
    Livsmedelsverket får många frågor från oroliga konsumenter om tillsatser och E-nummer.
    – Om man till exempel vill ha lightprodukter där man tar bort fett och socker så måste man ersätta det med något annat för att få smak och konsistens, säger Evelyn Jansson Elfberg på Livsmedelsverket.
    Hon tycker inte att man behöver oroa sig för E-numren utan snarare känna en trygghet. De är ju granskade och godkända.

    Ändrat innehåll

    Sedan debatten om tillsatser startade har många tillverkare rensat i sina recept och tagit bort onödiga ämnen, till
    exempel mononatriumglutamat (E 621).
    Många har också börjat skriva ut namnet på tillsatserna, som citronsyra (E 330) eller pektin (E 440) för att undvika en lång lista av E-nummer.
    Det har också talats om "cocktaileffekter", det vill säga effekter som kan uppkomma när olika tillåtna tillsatser kombineras.
    – Det där är mycket komplicerat och det undersöks, men det finns inga riktiga svar på det ännu, säger Evelyn Jansson Elfberg. Man har inte kunnat visa några negativa hälsoeffekter. Ändå är det i dag så att liknande tillsatser får finnas i en viss mängd var och en eller tillsammans, så att det inte ska bli för mycket av samma sorts tillsats.

    Hur många E-nummer behövs?

    Ska man alltid undvika E-nummer i maten? Egentligen är det inte E-numren i sig som är problemet. De är genomgångna och godkända att använda i livsmedel under vissa förutsättningar. Däremot kan man ju fundera över vad det är för mat som "behöver" så många E-nummer för att kunna säljas.
    – Det har blivit bättre de senaste åren och jag hoppas att konsumenttrycket håller i sig, säger Mats-Eric Nilsson.
    De kåldolmar från Dafgårds som han beskrev i sin bok 2007 innehöll då 67 tillsatser. I dag är det bara en tillsats kvar i dem, ett färgämne i såsen.

    Välj något annat

    Konserveringsmedel känns kanske lättast att acceptera. Härsken eller rutten mat kan rent av bli giftig för människor och konserveringsmedel motverkar nedbrytning och förlänger matens hållbarhet. Visst vill vi ha hållbara produkter, men till stor del handlar det om hållbarhet på butikshyllan, där bullar, färskpressad apelsinjuice eller färdigmat kan vara äldre än vi ens vill veta. Pektin behövs för att sylt ska bli sylt. Men har maten inte tillräcklig egen smak, konsistens eller färg så kanske man ska välja att äta något annat?
    – Med bättre råvaror och kanske lite socker och grädde så skulle det inte behövas så mycket tillsatser, säger Evelyn Jansson Elfberg. Det kan ju också vara en fråga om tillgänglighet om man har långt till affären. Med längre hållbarhet så behöver maten kanske inte slängas i samma utsträckning. Men med bättre råvaror blir ju priset högre och det gör att många konsumenter fortfarande ofta väljer mat med tillsatser.

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!