Så här är det: Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år är totalförsvarspliktiga. Det betyder att de måste bidra till att viktiga delar av samhället fungerar även i krigstid.
– Den här plikten ska ses som solidarisk handling, säger Eva Blomqvist, ordförande för Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté. Rent konkret handlar det om att i krigstid bidra till vårt samhälle och det gemensamma. Vi har ett ansvar för helheten och inte bara för oss själva.
Böter eller fängelse för den som vägrar plikten
Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, talar om att ”den extrema individualismens tidevarv är över” och ”att värna Sveriges intressen är en större uppgift än vårt eget självförverkligande”. Hårda ord? Kanske det, men totalförsvaret är enligt lag ”en angelägenhet för hela befolkningen” – ingen kan smita undan vid höjd beredskap och även yngre och äldre behövs.
För de allra flesta är det allmän tjänsteplikt som blir aktuellt, vilket troligen betyder att gå till jobbet som vanligt och att ”upprätthålla sammanhållningen och samhällsfunktionerna”, precis som vi gör i fredstid.
En del kan också bli uttagna till särskilda uppdrag, efter beslut av regeringen. Detta eftersom det är centralt att infrastrukturen fungerar och att det finns mat i affärerna, annars skulle vi bli oerhört sårbara. Och det är värt att komma ihåg att den som vägrar att utföra sin plikt riskerar böter eller fängelse.
– Lite mer filosofiskt skulle jag väl säga att totalförsvarsplikten rör sig om ett förtroende mellan den svenska staten och medborgaren, säger Mathias Johansson, enhetschef på Plikt- och prövningsverket. Vi ges en väldig massa rättigheter, men samtidigt har vi skyldigheter, som i stort går ut på att vi ska ställa upp för varandra.
700 000 krigsplacerade
En del svenskar har så pass samhällsviktiga jobb att de redan nu vet var de ska vara och vad de ska göra i händelse av krig. Runt 700 000 är krigsplacerade och registrerade av Plikt- och prövningsverket.
– Krigsplaceringen gör att det blir tydligare för arbetsgivare och arbetstagare om vad som gäller vid höjd beredskap, säger Mathias Johansson.
Samtidigt är en viktig aspekt av totalförsvarsplikten det som går bortom skrivna regler, det handlar alltså om själva viljan att försvara landet.
– Ett sätt att förstå begreppet plikt är att bortse från ”tvång” och i stället resonera kring vad du och jag kan bidra med, säger Erik Lövrup Nordentjell, biträdande chefsjurist på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och nämner pandemin som ett exempel:
– Då vi såg ju att vårdpersonalen tog ett mycket stort ansvar och jobbade på under lång tid, trots djävulskt tuffa arbetsförhållande – utan tvång.
Ett annat exempel, för att förstå mer av vad som förväntas är att titta på Ukraina.
– En av de avgörande faktorerna för att Ukraina inte har förlorat kriget är försvarsviljan, att människor står upp för sitt land och rätten att leva som de vill, enligt deras egna värderingar, säger Eva Blomqvist och fortsätter:
– Försvarsviljan är hög också i Sverige och människor visar att de är beredda att göra en insats vid bränder och översvämningar. Den här viljan att bidra, liksom att vi litar på varandra, på våra myndigheter och institutioner, kommer ur vår tradition av folkrörelser och föreningsliv. Den skapar en säkerhet och gör oss robusta.
Försvarsviljan är hög i Sverige
De flesta i Sverige är villiga att slåss för sitt land.
Om det blev krig i Sverige, skulle du då vara villig att slåss för ditt land?
Ja 53 procent
Nej 13 procent
Vet ej 34 procent
Män, höginkomsttagare och sympatisörer till Moderaterna och Sverigedemokraterna uppvisar en betydligt högre militär försvarsvilja än kvinnor, låginkomsttagare och dem som röstar Vänsterpartiet eller Miljöpartiet.
Källa: SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Arbetslösa kan ansvisas jobb
Om beredskapen är höjd och den allmänna tjänsteplikten gäller, då kan Arbetsförmedlingen bestämma att arbetslösa ska jobba med sådant som är viktigt för totalförsvaret.
– Det kan vara vad som helst, säger Oscar Appelgren, nationell samordnare för allmän tjänsteplikt inom Arbetsförmedlingen. I stor utsträckning handlar det om personal till barnomsorg och sjukvård eller till reparationer av infrastruktur, vägar och broar. Givetvis hoppas vi att det här aldrig händer, men vi måste ha förståelse för att situationen kan inträffa.
Så, med tanke på att regeringen talar om att säkerhetsläget är det allvarligaste sedan andra världskriget, hur ska man hantera insikten om den tvingande totalförsvarsplikten?
– Alla behöver förstå att de är en del av totalförsvaret och att det är en skyldighet att bidra på det sätt man kan i händelse av höjd beredskap, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin till Icakuriren och nämner hur viktigt det är att följa instruktionerna i MSB:s broschyr ”Om krisen eller kriget kommer”:
– Då har man bättre förutsättningar att kunna bidra till totalförsvaret.
Prata ihop er
Erik Lövrup Nordentjell på MSB har ett råd till dem som är bekymrade:
– Enligt experterna är det absolut viktigast att prata ihop sig med familj, grannar och arbetskamrater om vad som kan vara viktigt vid krigsfara. Det behöver inte ta så mycket tid i anspråk, men är det bästa sättet att ta kontroll över sin rädsla och oro.
Plikt – för vem och när?
TOTALFÖRSVARSPLIKT
Det finns tre typer av totalförsvarsplikt vid krigsfara och krig:
Värnplikt: inom det militära försvaret. Krigsplaceringen för en värnpliktig gäller som längst fram till 47 års ålder. Den som blir kallad till mönstring är skyldig att inställa sig. Det går att ansöka om att vara vapenfri, alltså att göra sin totalförsvarsplikt utan vapen.
Civilplikt: för personal inom till exempel räddningstjänst, barnomsorg, sjukvård och elförsörjning.
Allmän tjänsteplikt: inom verksamheter som måste fungera även vid krigsfara eller krig. Gäller alla mellan 16 och 70 år.
HÖJD BEREDSKAP
Det finns två nivåer:
Skärpt beredskap: när det är risk för krig i Sverige eller krig i andra länder nära Sverige.
Högsta beredskap: infaller automatiskt om Sverige är i krig. Alla som kan måste hjälpa till att försvara landet.
FÖRFOGANDELAGEN
Hejdå bilen! Om det blir krig har Försvarsmakten rätt att ta vilket fordon som helst, om det anses vara viktigt för att samhället ska fungera. Förfogandelagen gör det alltså möjligt för staten att överta privat egendom. Länsstyrelsen värderar bilen och det betalas ut en ersättning – och sedan tillhör bilen staten.
Vet du vad du ska göra om det blir krig? Fyra krigsplacerade svarar
Lars Rocksén, 53 år, specialistläkare anestesi och intensivvård samt förste vice ordförande i Sveriges läkarförbund, Örnsköldsvik:
– Jag vet hur jag ska agera i händelse av krig. Jag är utbildad narkosläkare och ska arbeta med min profession där det behövs.
Carl Åström, 37 år, kommunikatör på Plikt- och prövningsverket, Skoghall:
– Ja, jag är krigsplacerad med stöd av mitt anställningsavtal. Blir det höjd beredskap ska jag tjänstgöra under den allmänna tjänsteplikten och komma till mitt jobb som vanligt. Vi genomför övningar på myndigheten och jag känner mig förberedd.
Mårten Randberg, 55 år, chef Trafikredaktionen och sändningsledningen, Sveriges Radio, Sigtuna:
– Ja det vet jag. Sveriges Radio är en viktig del av totalförsvaret så vår redaktion fortsätter kort och gott att sända och uppdatera kring de frågor vi normalt rapporterar om dvs störningar i infrastrukturen. Vi hanterar begäran om och sänder VMA, viktigt meddelande till allmänheten, vilket blir en viktig och central funktion i krig.
Ida Texell, 45 år, kommunchef i Upplands-Bros kommun, Sollentuna:
– Jajamänsan, det vet jag! Krigsplacering handlar ofta om att bibehålla samhällets funktionalitet och jag ska gå till jobbet och leda och styra Upplands-Bros kommun.
