Nationalekonomen Martin: Norges rikedom har skapat en ­moralisk tyngdlöshet

Norge framställs ofta som ett föredöme i Norden: hög levnadsstandard, stabil ekonomi och en av världens största statliga investeringsfonder – oljefonden – som gjort landet extremt rikt. Men bakom fasaden bubblar berättelser om lyx och skandaler. Från bonusprinsen Marius som misstänks för en rad brott, till tv-serien ”Exit” som skildrar en värld av girighet baserad på verkliga intervjuer. Fram träder bilden av ett samhälle som beter sig som en rik arvtagare: född med enorma tillgångar men utan eget driv.

”Landet som blev för rikt” uppmärksammades stort

Den norske nationalekonomen Martin Bech Holte skrev förra årets mest uppmärksammade bok i Norge. Där driver han tesen att Norges rikedom har skapat en ­moralisk tyngdlöshet och ett land där pengar aldrig är ett ­problem, men där människors värderingar börjar sättas på prov.

– Under lång tid har Norge sett sig självt som ett föredöme, vi har tyckt att vi levt i ett samhälle där man har gjort det mesta rätt. Norrmän har haft en känsla att allt är ordnat. Det har varit självbilden.

Kronan svagare i någonsin i Norge

Men i människors vardag har en annan bild vuxit fram. Det märks inte minst på valutakursen. I ett land med världens största statliga förmögenhetsfond borde kronan vara stark, men i stället har den aldrig varit svagare än nu. För norrmännen slår det direkt mot sådant som upplevs som grundläggande livskvalitet: möjligheten att resa och skaffa ett hem.

– Bostadsbyggandet har blivit extremt dyrt. Regleringar har drivit upp kostnaderna så att det i dag är ­70 till 80 procent dyrare att bygga en lägenhet i Norge jämfört med i Sverige. För unga människor innebär det en allt svårare start i vuxenlivet. ­De ser hur staten och kommunerna satsar enorma summor på stora prestigeprojekt som få efterfrågar, medan vardagens problem består.

Icakuriren Intervjuer

Läs även: Lena Sohl har skrivit om en osynlig arbetarklass: ”De kallades nedlåtande för tvättkärringar”

Det var i den kontexten hans bok föddes. Enligt Martin Bech Holte fanns det ett uppdämt behov av att förstå vad som egentligen håller på att hända, och boken blev en succé utan dess like. Plötsligt hade han fler läsare än deckarkungen Jo Nesbø, och satt i varenda tv-soffa och talade om det nya Norge.

Högsta arbetslösheten under 2000-talet

Varför tror du att boken fick en sådan genomslags­kraft?

– Det är den första heltäckande förklaringen till vad som sker i Norge. Det fanns ett behov att diskutera de här frågorna. Många har en känsla av att det var annorlunda förr, vad är det egentligen som har skett med oss?

Responsen har varit särskilt stark bland yngre läsare. Martin Bech Holte beskriver en tydlig generationsklyfta. De som är över 60 år har ofta mycket goda pensionsavtal och har hunnit ta del av välståndets alla fördelar. Yngre generationer möter ett helt annat Norge. Arbetslösheten är den högsta under hela 2000-talet och bland personer under 25 år närmar den sig 15 procent.

Det är inte oljan som gjort Norge rikt

En av bokens viktigaste poänger är att Norges rikedom ofta förklaras på fel sätt. Oljan har blivit den dominerande berättelsen, men Martin Bech Holte menar att det är en förenkling som i längden är skadlig. Den verkliga välståndsökningen skedde, enligt honom, mellan början av 1990-talet och omkring 2010, då resten av ekonomin utvecklades mycket starkt.

– Alla tror att det är oljan som gjort oss rika. Men det som verkligen byggde välståndet var entreprenörskapet och reformerna.

Det var en period präglad av rörligt kapital, avvecklade subventioner och företag som vågade tänka internationellt. När möjligheterna ökade minskade också utanförskapet. Men när oljefonden växte sig allt större förändrades samhällsberättelsen. I populärkulturen och i den offentliga debatten blev oljan förklaringen till nästan allt.

– När bilden blir att vi haft tur i lotto tappar man respekten för vad som krävs för att bygga framtiden.

Icakuriren Intervjuer

Läs även: Carl Bildt om världsläget, nya boken– och årets roligaste klipp på CNN: ”Vi är ju helt besatta av Trump”

Martin Bech Holte ­be­s­kri­ver hur Norge gradvis har gått från en problemlösningskultur till en kultur där pengar används som standardsvar. När skolresultaten försämras är reflexen att skjuta till mer resurser, trots att antalet lärare per elev redan har ökat kraftigt utan att resultaten förbättrats. Inom kulturen och infrastrukturen ser han samma mönster: nya byggnader, växande budgetar – men oklar samhällsnytta.

Ny typ av klasskillnad i frihet

I arbetslivet ser han hur skillnaderna mellan grupper ökar. Många arbeten kräver fysisk närvaro och utförs ofta av invandrare, medan stora delar av den norska medelklassen har jobb som kan skötas på distans. Möjligheten till hemmakontor, långa helger och stugliv skapar en ny typ av klasskillnad – inte främst i pengar, utan i frihet.

– Vissa typer av jobb utförs nästan uteslutande av invandrare. Framför allt de jobb som man måste vara på plats för att genomföra. Du kan inte köra buss i hemmakontoret. Om du är städare och snickare måste du också gå till jobbet. Men alla arbeten som kan göras från hemmakontoret har norrmännen behållit själva. De ”jobbar hemifrån” och drar upp till stugan på torsdagseftermiddagen och låtsas jobba på fredagen, men är egentligen ute och åker skidor.

Det är ju den bilden man har av norrmän – att det är mycket stuga på fredagar.

– Det är hundra procent en sann bild. Och det här skapar ju ett klassamhälle, det är något som kommer att slå tillbaka mot oss över tid. Om vissa medborgare känner att de har mindre frihet än andra så skapar det problem. Det är en grogrund för en gryende samhällskonflikt. Min fru är fysioterapeut och hon måste ju vara på plats när hon ska utföra sitt jobb. Men alla hennes kompisar har hemmakontor. Det kan upplevas lite orättvist, icke sant?

En annan central del av kritiken riktas mot statens relation till privat kapital. När staten blir extremt rik tenderar den, enligt Martin Bech Holte, att utveckla en arrogans gentemot privata investerare. Spelregler ändras i efterhand, nya skatter införs och rättsprocesser vinns nästan alltid av staten.

– Om du lyckas i Norge kommer staten ta mer och mer av kakan. Det gör att kapitalet flyttar utomlands.

Icakuriren Intervjuer

Läs även: Katrine Kielos fick hjälp från oväntat håll i krisen: ”Ibland behöver man en bank-vd som skäller ut en”

Konsekvensen blir att långsiktiga industribyggare tappar kraft. Entreprenörer som vill bygga bolag för generationer tvingas ta ut pengar i stället för att återinvestera, vilket försvagar företagens framtid. Här ser Martin Bech Holte tydliga paralleller till Sverige före 1990-talskrisen.

Många norrmän skapar företag i Sverige

Hur kommer boken att tas emot i Sverige då? Sannolikt blir den inte samma succé här, konstaterar Martin Bech Holte. Men Martins positiva bild av Sverige kan kanske tilltala en och annan. Han har bra koll på sitt grannland. Martin Bech Holte har en svensk hustru, har disputerat vid Stockholms universitet och har ett sommarhus i Skåne. På vissa områden är Sverige en förebild för hela Europa, tycker han. Inte minst när det kommer till klimatet för företagare.

– I Sverige bygger ni bolag som är internationellt viktiga – Klarna, Spotify, Legora, Lovable… Med den typen av bolag i Europa får vi bättre kontroll över Europas framtid. Sverige har varit duktigt på att bygga bolag, och med en sådan tradition finns det förebilder för nya generationer. I Norge är fotbollsspelaren Haaland förebild. Vi saknar helt teknologiförebilder, men alla kan ju inte bli fotbollsspelare? Många norrmän drar till Sverige och startar företag.

Trots sin kritiska analys är Martin Bech Holte inte pessimistisk. Han menar att Norge nu tvingas bli mer ödmjukt. Det kan, enligt honom, bli början på något nytt. Han liknar situationen vid Ibsens Peer Gynt, som ständigt lockas av genvägar.

– Frågan är vilka slags människor vi vill vara – och vilket samhälle vi vill bygga.