Så påverkas dina relationer av att du är högkänslig

Det kan handla om att bli starkt påverkad av ljud eller ljus, om stark empati som gör att andras stress känns i den egna kroppen eller om ett extra starkt behov av återhämtning och egentid. För högkänsliga kan därför relationer ofta bli extra utmanande.

– Relationer kan vara både meningsfulla och svåra när man känner väldigt starkt och bearbetar allt så djupt som många högkänsliga gör. Jag vill ge verktyg som gör det enklare att skapa relationer som stärker istället för att dränera en på energi, säger Åsa Vikman, socionom i grunden och själv högkänslig.

HSP står för Highly Sensitive Person. Det handlar om hur hjärnan bearbetar information. Högkänsliga tar in fler detaljer från sin omgivning, reflekterar djupare och reagerar starkare – både på det som är svårt och det som är vackert. De märker nyanser i stämningar, tonfall och relationer som andra kan missa, men blir också snabbare över­stimulerade när kraven, ljuden eller känslorna blir för många.

Nära Andlighet

Läs även: Högkänslighet och kost: Upptäck vägen till ökad livskvalitet och inre frid

I relationer kan det innebära stor empati och närhet, men också behov av mer återhämtning, tydligare gränser och förståelse för att känslighet inte är något som går att stänga av.

Alla sinnen går på högvarv

Under flera år har Åsa Vikman ökat kunskapen om högkänslighet genom föreläsningar, utbildningar, digitala plattformar och två tidigare böcker. I den nya, Relations­boken för högkänsliga, riktar hon strålkastaren mot det område där känsligheten ofta märks som tydligast: i relationer, till andra och sig själv.

Utgångspunkten är det känsligare nervsystemet, det som inom forskningen kallas hög sensorisk bearbetningskänslighet, SPS. Högkänsliga tar in fler intryck, bearbetar dem djupare och reagerar starkare, både känslomässigt och kroppsligt. I vardagen kan det upplevas som att alla sinnen är på högvarv.

– Det är som att ha en volym­kontroll som är uppskruvad till max. Ljud, ljus, dofter, stämningar, tonfall – man snappar upp sådant som andra knappt märker. Det gör oss empatiska och intuitiva, men också mer sårbara för överstimulans.

I nära relationer blir detta särskilt tydligt, kärlek och närhet kan vara krävande. Åsa Vikman beskriver hur även vardagliga situationer kan bli överväldigande.

– Min man är en närhetsperson och vill gärna ha en kram när han kommer hem. Men om jag är stressad eller överstimulerad vill jag inte ha fysisk närhet just då. Det handlar inte om brist på kärlek, utan om att jag behöver lugna nervsystemet först.

Nära Andlighet

Läs även: 5 sätt att lugna ditt sinne när livet blir för mycket

Ny forskning om högkänslighet

När hon förstod att hon är högkänslig blev det lättare att kommunicera sina behov – utan att skuldbelägga sig själv. Just gränssättning är ett återkommande tema i boken, ­eftersom många högkänsliga har en tendens att sätta andras behov före sina egna.

– Många vill så gärna att det ska vara bra stämning. Man säger ja fast man menar nej, tills man till sist är helt slut.

Konflikter kan ofta vara ­extra påfrestande för högkänsliga, eftersom starka känslor och andras reaktioner lätt leder till överstimulans.

– När man förstår varför man reagerar som man gör minskar både skam och självkritik och det blir lättare att möta sig själv med självmedkänsla.

Samtidigt har forskningen om högkänslighet tagit stora kliv framåt. I Sverige bedrivs nu ny forskning vid Umeå universitet, där överläkaren och docenten Jens Boman leder flera studier om något som kallas sensorisk bearbetningskänslighet i relation till stress, utmattning, kronisk smärta, resiliens (förmåga att hantera stress och återhämta sig mentalt) och det så kallade impo­storfenomenet, känslan av att vara en bluff trots yttre framgång.

Hemmets Journal Hälsa

Läs även: Nathalie lämnade drömjobbet: ”Jag drabbades av förlamning i ansiktet och fick sömnsvårigheter”

Då kan högkänsligheten leda till ohälsa

Till skillnad från Åsa Vikman beskriver Jens Boman sig själv som mellankänslig – varken låg- eller högkänslig – men inom vissa områden är han mer känslig än genomsnittet. Han undviker till exempel kaffe som gör honom hyperaktiv och han reagerar starkt på vissa mediciner.

– Högkänslighet är ett vanligt och betydelsefullt personlighetsdrag som haft stor ­betydelse för människans överlevnad. Samtidigt ser vi att det kan innebära en ökad sårbarhet för stressrelaterad ohälsa om återhämtningen inte räcker till, säger han.

För att förklara variationen använder han en blommetafor som många som forskar inom HSP använder sig av:

– Man brukar prata om ­orkidéer, tulpaner och maskrosor. Orkidéer är högkänsliga. De påverkas starkt av sin miljö och kan blomstra fantastiskt under rätt förutsättningar, men vissnar lätt i stress och kaos. Tulpaner är medelkänsliga och fungerar bra under de flesta förhållanden, men trivs bäst med viss struktur och omtanke. Maskrosor är lågkänsliga och robusta, tåliga och blomstrar även under stressiga förhållanden. Ingen sort är bättre än någon annan – de har bara olika behov.

Nära Andlighet

Läs även: HSP? 9 tips för att behålla balansen som högkänslig

Viktigt att förstå högkänsligas behov

Synen på högkänslighet har också förändrats. I dag ses det mer som ett spektrum där omkring 30 procent av befolkningen befinner sig inom skalans högkänsliga del.

– Tidigare låg också fokus nästan enbart på utmaningarna. Nu ser vi även styrkorna, som empati, kreativitet, emotionell intelligens och förmåga att se komplexa samband. Med rätt miljö kan högkänsliga prestera på mycket hög nivå, säger Jens Boman.

Samtidigt menar han att det behövs mer kunskap inom vård, skola och arbetsliv.

– Högkänslighet är ingen diagnos och inget sjukdomstillstånd, men kan lätt misstolkas.

Ökad förståelse för högkänslighet gynnar långt fler än de högkänsliga själva. Relationer blir djupare, missförstånd färre och livet mer hållbart – i familjen, på jobbet och i samhället i stort, menar Åsa Vikman:

– När man slutar fråga sig vad det är för fel på en och ­istället börjar fundera över vad man behöver, då förändras relationen – både till andra och till sig själv.