Marlene valde bort ultraprocessad mat: ”Har fått ett nytt liv”

Vi möts av dem varje dag, på hyllorna i mataffären. Och varje dag äter de flesta av oss några av dem. De ultraprocessade livsmedlen. De som just nu sätts under lupp av hälsoexperterna, eftersom de kan bidra till att vi utvecklar en rad livsstilssjukdomar, bland annat för att de innehåller stora mängder socker, salt och fett.

Men vad betyder ultraprocessat? Och vilka livsmedel är det som räknas in i begreppet?

Det här är ultraprocessad mat

Ultraprocessade livsmedel är livsmedel som är industriellt framställda och ofta innehåller färgämnen, emulgeringsmedel och förtjockningsmedel. Alltså livsmedel gjorda med processer du inte själv skulle kunna göra hemma i köket, och med ingredienser du inte har i köksskåpen. Det kan vara charkuterier, frukostflingor, fruktyoghurt, färdigrätter, energibarer, chips, läsk och industriproducerade kakor.

– Ultraprocessade livsmedel är i grunden baserade på något vi känner till – exempelvis ett spannmål eller en grönsak – men ofta är själva strukturen i livsmedlet förändrad. 

–  Råvarorna bearbetas så att de är extremt finfördelade och/eller att man tar protein från en råvara och stärkelse från en annan och sätter ihop till något nytt. Och när man ändrar i livsmedlens struktur, ändrar man också sättet de fungerar i vår matsmältning, förklarar Anja Olsen, professor i livsstil och cancer samt gruppledare vid danska Kræftens Bekæmpelses Center for Kræftforskning (Cancerföreningens center för cancerforskning).

Inget gott för hälsan

Just detta, att livsmedlen fungerar på ett annat sätt än det naturliga i vår kropp, gör inget gott för hälsan.

– Vissa teorier går ut på att livsmedlen smälts snabbare i matsmältningskanalerna, så fiberkomponenterna, som är hälsosamma för oss, inte når tjocktarmen. Detta gör att de goda bakterierna i tarmen inte får det de behöver för att bilda livsviktiga komponenter för vårt välbefinnande, säger Anja Olsen.

Icakuriren Hälsa

Läs även: Kostrådgivarens: Så kan du Känna igen och byta ut ultraprocessad mat

Hon berättar att det finns studier som visar att personer med ett högt intag av denna typ av livsmedel har en förhöjd risk för ett flertal sjukdomar, bland annat typ 2-diabetes, inflammatoriska tarmsjukdomar, nedsatt njurfunktion och fettansamling i levern.

Marlene hade problem med matsmältningen

56-åriga Marlene Sommer är en av dem som valt bort en stor del av den ultraprocessade maten. Hon har en bakgrund som närings- och hushållsekonom och har tidigare uppfattat sin kost som generellt sund, men en närmare granskning fick henne att ändra uppfattning.

– Jag har haft problem med magen och matsmältningen i många, många år. Jag var trött och hängig och hade svårt att koncentrera mig. Sommaren 2024 förvärrades symptomen drastiskt och jag blev väldigt dålig. Jag hade nästan hela tiden ont i magen och dålig matsmältning, och jag kände inte att det fanns någon hjälp att hämta i den etablerade sjukvården, säger Marlene, vars kost idag består till 90 procent av icke-­ultraprocessade livsmedel.

Hon vände sig till Cammilla Hansen, som är utbildad inom det som kallas funktionsmedicin, och tog en rad laboratorietester. De visade att Marlene bland annat led av kronisk inflammation i tarmen och dålig leverfunktion, hade för lite magsyra, var dålig på att omsätta fett samt hade skadliga bakterier i kroppen. I samråd med Cammilla Hansen lades därefter en plan, som bland annat innebar att Marlene dammsög skåpen på ultraprocessade livsmedel.

Ny diet

Marlene har nu ätit enligt den nya dieten i snart ett halvår. Den består primärt av fisk, kyckling, ekologiska grönsaker, olivolja och rapsolja samt gammaldags kärnat smör. Dessutom fullkornsris, potatis, ägg, hembakat glutenfritt bröd, get- och fårost och ekologisk frukt. Hon äter också fortfarande enstaka färdiglagade produkter i mindre mängder och häller en slurk risdryck i kaffet varje morgon.

– Även om det är ultraprocessat, är det okej eftersom det är så små mängder. Generellt letar jag efter naturliga ingredienser och försöker avgöra vilka ämnen som är oskadliga. Men min utgångspunkt är att jag inte äter något som jag inte skulle kunna hitta i min mormors kök. Går vi två till tre generationer tillbaka, fanns de här sakerna inte alls i hushållet, och det är en bra definition av vad som är ultraprocessat.

Viktigt att tugga

Just det rådet är också Anja Olsens, när hon ska guida oss till att hitta rätt i djungeln av varor när vi är och handlar. Dessutom rekommenderar hon att ta en titt på ingredienslistan. Är det en stor andel av till exempel socker, är det högst sannolikt att tillverkaren har försökt optimera livsmedlet så att de triggar dig att äta mer än du normalt skulle göra. En annan riktlinje är hur de livsmedel du väljer känns i munnen:

– Ultraprocessade livsmedel är skapade för att vara lätta att äta på så sätt att de nästan kan sväljas efter att vi bara tuggat några gånger. Men mycket av vår aptitreglering ligger i tuggmotståndet. Vi äter automatiskt mer när vi inte får det här tuggmotståndet i produkterna, säger Anja Olsen, som dock samtidigt betonar att allt prat om de ultraprocessade livsmedlen inte ska göra oss rädda för mat.

Ha nyttigt som utgångspunkt

När vissa typer av rågbröd, till exempel, också går under kategorin ultraprocessad mat, eftersom det innehåller konserveringsmedel för att hålla längre, betyder det inte att vi ska välja bort detta från vår kost.

– Tumregeln är att ta som utgångspunkt om livsmedlet är nyttigt eller inte. Därifrån kan man sedan titta på hur processat det är i förhållande till mängden socker, salt och fett, hur det tillagats samt antalet tillsatsämnen och E-nummer. 

– Visserligen kan det vara svårt för den vanliga konsumenten att genomskåda vilka tillsatser som är okej och vilka som inte är det – vi behöver inte vara rädda för de här livsmedlen, de är inte giftiga. Det som oroar är att vi ser en utveckling i hela världen där de ultraprocessade livsmedlen blir en allt större del av vår kost, och parallellt ser vi en högre förekomst av sjukdomar, säger Anja ­Olsen och tillägger:

– Man ska komma ihåg att många gärna vill sälja den här typen av varor med ett hälsosamt budskap, till exempel ett högt innehåll av fibrer i en frukostprodukt, och det kan vara en överdrift i förhållande till verkligheten. Och håll ögonen på andelen socker. Vi vet att det är socker i kakor och godis, men det tillsätts också mycket socker i vanliga livsmedel.

Hemmets Journal Hälsa

Läs även: Nya kostråden: Därför ska du äta mejeriprodukter varje dag

Mår mycket bättre

Marlene tvekar inte om att hon är på rätt väg med sin kostomläggning. Den tar tid och kräver tålamod, men hon märker att hon mår så mycket bättre.

– Nya tester har visat att på några få månader är den kroniska inflammationen och de skadliga bakterierna i tarmen i stort sett borta. Därtill är min ledvärk försvunnen, och jag sover bättre. Jag har på många sätt fått ett nytt liv med massor av energi. Det har inte skett enbart genom en kostomläggning, men kosten är en stor del i det hela, säger Marlene och tillägger:

– Eftersom jag har börjat äta naturlig kost, har jag gett hela mitt matsmältningssystem och mina tarmar en chans att återetablera sig själva. Jag kommer inte att välja de ultraprocessade livsmedlen igen som en enkel lösning. Det här är den nya vägen för mig, och det har blivit en naturlig del av hur jag väljer att äta.