Varje morgon väcks Jette av glada barnröster.
Rösterna tillhör hennes barnbarnsbarn, som är på väg till förskolan. När de senare på dagen kommer hem igen är Jette och hennes man, Bjarne, garanterade besök.
Makarna bor i längan till en vacker, vitkalkad gård av det slag som signalerar släktgård. I det här fallet ska släkt läsas som generationer, för gården rymmer nämligen tre generationer – Jette och Bjarne, deras barnbarn Natalie och hennes familj, som består av Andreas och de tre barnen Ingrid, Carl-Johan och minstingen Philip på åtta månader.
– Vi tycker om att vara tillsammans med barnbarnsbarnen, och vi har fått ett härligt hem här, säger 83-åriga Jette Pedersen.
Läs även: Så kan du ge barnbarnen trygghet: ”Bamses farmor är en bra förebild”
Paret har sitt eget hus med egen trädgård och utsikt över rapsfält och skog. Men lugnet bryts ofta, för det är alltid full fart på andra sidan häcken.
Fyraårige Carl-Johan äter jordgubbar, femåriga Ingrid ritar, medan lillebror Philip vaknar från sin middagslur, och hunden Freja tar allt med ro.
Varje dag öppnas grinden mellan de två trädgårdarna. När barnen kommer hem springer de in och säger hej till gammelmormor och gammelmorfar, och medan Natalie har varit hemma på föräldraledighet har det också blivit många koppar kaffe.
- Min mormor och jag står varandra allra närmast och går varandra på nerverna varenda dag, men vi är bra på att ibland ge varandra en halv dags paus. I stället för att ignorera varandra ger vi varandra en kram och kommer överens om att höras senare, förklarar Natalie Blach, 35 år.
Ringde varje vecka
Natalie har alltid haft en nära relation till sina morföräldrar. När hon började gymnasiet i Viborg flyttade hon in hos Jette och Bjarne, som hade en stor fastighet med en extra lägenhet precis intill skolan.
- Jag hade tre underbara år där jag hade lite frihet, men samtidigt fanns det någon som hjälpte mig med lunchlådor och tvätt, berättar Natalie.
När hon träffade Andreas för 12 år sedan tog Jette och Bjarne även emot honom med öppna armar.
- Vi var ju bara 22–23 år och inte riktigt vuxna, så min mormor och morfar utvecklade också lite morföräldrakänslor för Andreas, skrattar Natalie.
Läs även: Barnbarnen förgyller vardagen för farmor Cecilia: ”Det viktigaste jag kan ge dem är tid”
Paret flyttade till Köpenhamn, men Natalie höll kontakten med sina morföräldrar genom veckovisa samtal. När familjen återvände till Jylland började de leta efter en fastighet som också kunde rymma Natalies morföräldrar, och 2023 hittade de det perfekta stället, där det fanns gott om plats för alla.
– Jag ville gärna ge något tillbaka till dem och önskade också att de skulle lära känna sina barnbarnsbarn. Min mormor och morfar har varit några av de närmaste människorna under hela mitt liv, så det betyder mycket för mig att mina barn också får minnen med dem, säger Natalie.
Andreas var lyckligtvis med på idén. Han är själv uppvuxen på ett gods, där både hans farfar och gammelfarfar bodde, så tanken på att bo flera generationer tillsammans var inte främmande för honom.
– Det är förstås något annat att bo med en svärfamilj, men vi har tillbringat mycket tid hos Bjarne och Jette. På många sätt känner jag mig också som deras barnbarn, och det är själva grundstenen i vårt delade boende. Även om vi har gott om plats och kan stänga om oss, bor vi fortfarande nära, säger 36-årige Andreas Blach.
En annan respekt
För Bjarne och Jette fanns det inga betänkligheter, även om de hade bott många år i Viborg och flyttade från ett stort hus i stadens centrum till en lantfastighet utanför Langå, där närmaste granne är bykyrkan.
– Vi flyttade ut till något bättre, säger Bjarne Pedersen, 73 år.
Även om fastigheten är på 500 kvadratmeter är det fortfarande svårt att dölja en dålig dag.
- Det finns en annan transparens när man bor så nära. Det är vardagsliv, där det finns både surt och sött. Bjarne och Jette ser barnen när de har haft en lång dag och är trötta, men vi har hittat en bra balans, säger Andreas.
Den stora familjen tror att en stor del av boendegemenskapens framgång beror på att det finns en generation mellan de unga och de gamla. Att det är morföräldrar och barnbarnet som bor tillsammans.
- Vi har en annan respekt för varandra än föräldrar och barn. Jag tror inte att det hade varit så lätt om det inte hade funnits den generationen mellan oss, säger Bjarne.
- Ja, luften mellan generationerna ger en annan rymlighet och ansvar, eftersom vi intar andra roller. Jag vill dock påstå att våra barn har en närmare relation till er, eftersom ni rent fysiskt är så nära.
Vanligtvis har barn inte en så nära relation till sina gammelmorföräldrar, och vi känner oss också enormt privilegierade över att vi kan ge dem alla den relationen, medger Andreas.
Natalies mamma bor fortfarande i Viborg och känner sig inte på något sätt åsidosatt över att inte vara en del av familjekollektivet.
- Min mamma och mina syskon är bara tacksamma över att vi tar hand om mormor och morfar. Jag vill påstå att jag är den i hela familjen som känner er bäst, säger Natalie och ler mot sin morfar och mormor.
Läs även: Här bor tre generationer på samma tomt: ”Detta är vår drömplats”
Gammelmormors köttgryta är bäst
I början åt alla tillsammans, men det upphörde eftersom det fanns olika önskemål om både mattid och meny.
- Det fungerar bättre att ta eftermiddagskaffet tillsammans och äta var för sig, konstaterar Natalie.
Ingrid och Carl-Johan har kommit fram till att gammelmormors potatismos och köttgryta är bäst, och dörren står alltid öppen.
- Jag är själv uppvuxen med att bli mycket bortskämd av mina morföräldrar, men vi har behövt ta snacket om att det inte ska vara glass och kaka varje dag. Det måste också finnas ett inslag av vardag, även om barnen också ska få bli bortskämda av sina gammelmorföräldrar, understryker Natalie.
- Vi respekterar att det måste finnas en gräns, men jag kan inte låta bli att skämma bort dem, ursäktar sig Jette.
Natalie ler mot sin mormor.
- Och jag säger bara att vi inte riktigt är i mål med det. Ungefär 25 procent, tror jag.
Det finns ett helt särskilt band mellan Carl-Johan och Ingrid och deras gammelmorföräldrar. Jette berättar om det samtal hon hade med Ingrid utanför kyrkan vid Philips dop.
- Hon sa till mig att när jag låg på kyrkogården skulle hon komma med blommor till mig, för hon vet att jag tycker om blommor. Det rörde mig mycket.
Natalie ler.
- Jag kan se att Ingrid har tagit över den position jag hade med mina morföräldrar. Jag kunde också linda morfar runt mitt lillfinger, skrattar hon.
Läs även: Kerstin reser med sina barnbarn: ”Resorna har gett oss en alldeles särskild relation”
Hjälper varandra
Listan över fördelar med att bo nära sin mormor och morfar är lång. Ändå finns det en punkt på minuslistan. Det har nämligen blivit väldigt tydligt för Natalie att hennes morföräldrar har kommit upp i åren. Jette har ett dåligt hjärta och problem med ryggen.
- Förr åldrades de inte i mitt huvud, men nu har jag insett att de inte längre är 50 och därför är begränsade, och det har jag svårt att acceptera. Lyckligtvis är vi nära och kan hjälpa till, men det har blivit tydligt att de en dag inte kommer finnas här längre, och den dagen ligger inte 100 år bort, säger Natalie.
Generationsboendet med barnbarnsbarnen hjälper dock till att hålla Jette och Bjarne i gång. De får en inblick i livet i en modern barnfamilj, som behöver deras hjälp för att få vardagen att gå ihop.
Samtidigt kan de med sina berättelser från en svunnen tid ge barnbarnsbarnen en förståelse för att det fanns ett liv före iPads och smartphones.
- Tiden blir en knapp resurs, och därför betyder det mycket att vi har Jette och Bjarne, som kan hjälpa oss lite. Samtidigt kan barnen se hur vi tillsammans går i trädgården och hjälper varandra. Den sammanhållningen minns jag också från min egen barndom, och det vill jag gärna föra vidare, för det är mycket givande, säger Andreas.
Det är dags att ta bilder, och journalisten frågar om det finns en sista kommentar.
- Jag vill bara säga att jag älskar dig, säger Jette och ler mot sitt barnbarn.
- Jag älskar dig också, mormor, svarar Natalie och tar sin mormors hand.
Artikeln publicerades först hos alt.dk, som också är en del av Story House Egmont. Artikeln är översatt och redigerad.
