Ditt sätt att gå avslöjar hur du mår

Är du en sengångare, eller går du i rask takt? Redan i 45-årsåldern kan din gånghastighet säga något om hur du mår. Men det bästa är att det aldrig är för sent att göra något åt det!

En omfattande studie visar på ett tydligt samband mellan åldrande och gånghastighet. Det är ett välkänt faktum att långsam gånghastighet kan tyda på dålig hälsa och sjukdom, men forskarna hade inte förväntat sig att hitta tecknen i så tidig ålder som de gjorde.

– Vi fann ett klart samband mellan gånghastighet och åldrandeprocessen hos 45-åringar, och det överraskade oss att det var så tydligt i så pass ung ålder. De 45-åringar som gick långsammast visade klart flest tecken på både fysisk och mental försämring, säger Line Jee Hartmann Rasmussen,
vid Duke University i North Carolina, USA, och Hvidovre sjukhus i Danmark.


LÄS ÄVEN: 6 vanliga fotproblem – så blir du av med värk och besvär


Ett samband med IQ

Studien har utförts på 904 deltagare, som man följt från födseln under 1972–73 fram tills de fyllde 45 år. Forskarna undersökte en rad biomarkörer: deltagarnas lungfunktion, immunförsvar och blodtryck vid 26, 32, 38 och 45 års ålder och satte detta i samband med deras gånghastighet.

– För att kunna gå i rask takt måste bland annat lungor, hjärna, nervsystem och muskler fungera bra, så detta är alltså goda indikatorer på hur det står till med hälsan.

Man mätte också IQ hos personerna i referensgruppen då de bara var 3 år gamla. Studien avslöjar att de som hade lägst IQ som små var de som gick långsammast som 45-åringar.

– Det kan tänkas att personer med lite låg kognitiv förmåga kan få dåliga vanor som påverkar valen de gör senare i livet, men detta är bara ett antagande och inget vi undersökte i studien.


LÄS ÄVEN: Små förändringar som ger stor effekt: Så skapar du nya rutiner och sunda vanor


Oavsett orsak så bekräftar resultaten att om du går i raskt tempo är chansen stor att både din fysiska och din kognitiva åldringsprocess inte har hunnit lika långt som hos dina långsammare jämnåriga vänner.

Jorunn Helbostad, fysioterapeut och professor i rörelsevetenskap vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU), säger att detta är en av de första studierna som undersöker vad gånghastigheten kan säga om funktionshinder och hälsa hos yngre ­personer.

– Gånghastighet är ett starkt mått på generell hälsa, men också en prognos för framtida funktionshinder och livslängd hos äldre. Men det allra mest intressanta med studien är att 45-åringarnas gånghastighet kan sättas i samband med hur de fungerade fysiskt och mentalt som 3-åringar.

Jorunn Helbostad betonar att hon inte känner till orsaken till dessa rön, men säger att det kan hänga samman med att det är samma mekanismer som styr utveckling och åldrande i hjärnfunktion och fysisk funktion.

– Det kan också vara så att de med bäst hjärnhälsa som barn har haft bättre livsstil och beteende rakt igenom. De har till exempel kanske inte rökt, samtidigt som de varit mer fysiskt aktiva.

Aktivitet är bra för hjärnan

Hon nämner också att bättre hjärnhälsa som barn kan ha lett till bättre utbildning och ett jobb som inte har påverkat hälsan negativt. Men genetiska faktorer kan också spela in.

– Vad som är helt säkert är att både fysisk och motorisk aktivitet är bra för hjärnan. Det ökar blodgenomströmningen, utsöndrar välbefinnandehormon och är generellt bra för ens fysiska och mentala kapacitet, förklarar hon.

Trots att forskningen entydigt visar att fysisk aktivitet är bra för både kropp och huvud är det ändå bara en av tre som uppfyller Folkhälsomyndighetens rekommendation att vara fysiskt aktiv i minst 150 minuter i veckan, eller eventuellt 75 minuter med hög intensitet. Folkhälsomyndigheten rekommenderar också att vi utför någon muskelstärkande aktivitet minst två gånger i veckan.


LÄS ÄVEN: Minska artrosbesvären med rätt kost: 10 tips på vad du ska äta


Oavsett utbildning och hur långt du har kommit i åldringsprocessen kan du förbättra din hälsa om du tar tag i den, och Jorunn Helbostad är tydlig med att det aldrig är för sent att göra något åt sin livsstil.

– Vi vet inte i hur hög grad man kan bromsa åldrandet genom att börja träna, men det är bevisat bortom varje tvivel att effekten av träning är god.

Hon förklarar att forskningen visar att fysisk aktivitet över tid också kan ge en bättre generell kognitiv funktion, men då rekommenderar hon särskilt fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet.

– Det är möjligt att träna både mental och fysisk funktion genom hela livet, men det allra viktigaste rådet är att se till att du är såväl fysiskt som mentalt och socialt aktiv i vardagen.


LÄS ÄVEN: 5 viktiga anledningar att styrketräna som äldre: “Det är aldrig för sent att börja”


Scroll to Top