Sonja: Svärmor talar illa om min mamma

Jag börjar få nog av min svärmors negativa beteende. Först och främst handlar det om att hon alltid anser sig vara bättre än alla andra, även när det ­gäller barnuppfostran.

Indirekt påstår hon att hon är en bättre mamma än min mamma. Det kommer sig av att jag en gång i tiden kände att jag kunde lita på henne och då berättade jag om min uppväxt. Jag trodde ju aldrig att hon skulle använda det mot mig!

Svärmor har aldrig arbetat utan har levt på bidrag i hela sitt liv. Hennes hem är smutsigt och stökigt. Hon har en stor familj med man och tre barn, som även om de är vuxna är ganska bortskämda och faktiskt verkar ganska omogna.

Mamma har alltid varit ensam med mig. Hon är en fin och klok mamma som har klarat det bra. Men det fanns en tid när jag var liten då mamma behövde avlastning en eller två helger i månaden. Hon hade inget nätverk och fick klara utbildning, arbete och mig på egen hand.

Det är det här min svärmor har fixerat sig vid. Hon menar att min mamma övergav mig och säger elaka saker som: ”Din mamma klarade inte av att ta hand om dig, men i vår familj har vi alltid skött oss själva.” Eller: ”Det är så lätt att få socialen att ta hand om ens barn när man själv inte giter göra det.”

Hon har också sagt att om det skulle hända min man och mig något, vill hon bli förmyndare för våra barn. Min mamma är inte lämplig för det, menar hon.

Det känns i det stora hela som hon är svartsjuk på min relation till min mamma. Min man tycker också mycket om mamma. Och vice versa. Ändå ska svärmor ständigt klanka ner på henne. Vad ska jag göra åt detta, tycker du?

Sonja

Relationsexpert Vibeke Dorph svarar:

Din svärmor verkar inte sakna självförtroende. Trots att hon har ett hem i kaos, dåligt uppfostrade barn och har levt på bidrag hela livet, är hon inte sen att döma sin omgivning för långt mindre förseelser.

Din mamma var klok den gången hon bad om avlastning för att hon var under våldsam press. Det är inte att vara en dålig mor, det är att vara en omtänksam och kärleksfull mamma. Det förstår varenda människa med någorlunda fungerande hjärna. Men det kan – eller snarare – vill din svärmor inte göra.

Varför inte, då? Jag tror att hon har behov av att trampa på någon för att själv känna sig hel. Människor med dålig självbild kan bete sig så. Hon kommer att fortsätta att bete sig så om
du inte säger ifrån. Jag förstår att du är nervös för det, men du kan klara det utan att skapa konflikt.

Låt bara bli att kommentera hennes elakheter och säg istället vad du själv tänker och känner. När din svärmor kritiserar din mamma, till exempel, säg då: ”Jag är glad för allt min mamma har gjort för mig. Hon har alltid gjort det som är bäst för mig.” Eller:

”Ja, det var kanske inte så roligt att mamma bad om avlastning men jag vet att hon gjorde det för min skull.”

Du ska, kort och gott, hålla fast vid din egen historia i stället för att rubbas av din svärmors dumheter. Om hon ändrar beteende med tiden kan vi bara spekulera i. Men om du vågar framhålla din egen historiebeskrivning så är det den och inte din svärmors version som kommer att gälla. Det kommer att kännas bra och sant för dig och din svärmors försök att manipulera dig kommer inte längre att drabba dig så hårt.

Vibeke