Nu strömmar läsarnas brev in till Inger, 90 år!

Inger Pettersson var tidigare i vår med i Hemmets Journals reportageserie om den ofrivilliga ensamheten – en ensamhet som framför allt drabbar äldre. I slutet av artikeln skrev vi att läsare som var intresserade av att få kontakt med henne för en pratstund eller en fika på stan kunde höra av sig till tidningen.

Nu har vi lämnat över den första bunten med brev till Inger.

– Det är väldigt trevligt att så många läser Hemmets Journal och att så många vill bli vän med mig, säger hon med ett leende när hon tar emot breven.

Inger har i stort sett varit ensam sedan 1999 när hennes älskade sambo dog. Hennes son avled redan 1979 av diabetes och hon har överlevt alla sina syskon. Hennes gamla vänner har försvunnit, den ena efter den andra.

– Jag har egentligen ingen jag kan träffa och ta en kopp kaffe med. Jag träffade en äldre kvinna som bor här i området, men hon finns inte heller kvar längre, berättade hon i det tidigare reportaget som väckte ett enormt gensvar.

Många yngre som mejlat

Många av dem som vill få kontakt med Inger har mejlat sina brev till tidningen och vid en snabb genomläsning framgår det att många av dem som uppmärksammat hennes önskan om en vän är mycket yngre.

Flera av dem söker vänskap med en äldre kvinna som kan vara som en mormor eller farmor för deras barn.

”Stor eloge till er som skriver och uppmärksammar äldre som Inger. Min son på tre år skulle tycka det var supermysigt att få träffa Inger och äta kakor”, står det i ett mejl som är skrivet av ett par från Malmö.

”Jag är 27 år och har en son på två år. Jag träffar gärna Inger på promenader och fikar med henne, även middagar, och jag ringer gärna och kollar hur hon mår”, skriver en kvinna från Lund.

En 51-årig kvinna, som även hon är bosatt i Lund, skriver att hon känner igen sig i Ingers ensamhet: ”Mina föräldrar finns inte med mig på jorden längre och jag har vuxna barn. Min lillasyster som jag saknar mycket bor i London sedan 26 år.”

Inger har redan tidigare försökt bryta sin isolering. Via den ideella föreningen Äldrekontakt har hon träffat andra seniorer i samma situation.

Vill träffa vänner oftare

– Men mötena är bara en gång i månaden och jag hade gärna träffat någon lite oftare. Jag ska läsa igenom alla breven som kommit in i lugn och ro, säger hon.

En av brevskrivarna skriver att hon, liksom Inger gjorde fram till pensioneringen, arbetar på Skatteverket. Men nackdelen är att hon bor i Stockholm.

– Det blir svårt att träffas när de bor så långt ifrån Lund, men man kan ju alltid prata med varandra i telefon, säger Inger.

Hon har redan hittat ett par personer bland breven från Hemmets Journals läsare som hon tänker ta kontakt med under våren.

– Ett av breven som kommit till tidningen kommer från en dotter som skriver på uppdrag av sin 76-åriga mamma. Hon bor inte så långt ifrån ett kafé här i Lund och henne träffar jag gärna när vädret blivit lite bättre och vi kan sitta utomhus på den fina innergården.