Så blir du av med åderbråck – de bästa metoderna

Visst kan du gå barbent och visa dina bruna ben i sommar. Med nya och skonsamma metoder går det att enkelt slippa missprydande och blåaktiga åderbråck på lår och vader. Här är behandlingarna som kan hjälpa just dig!

Så blir du av med åderbråck – de bästa metoderna
Foto: Shutterstock

På senare år har en rad nya skonsamma metoder med ånga, laser, skum-injektioner och limning gjort det möjligt att gå tillbaka till jobbet redan samma dag efter behandlingen. Den äldre -kirurgiska metoden mot åderbråck, stripping, ger oftast långtidseffekt men kräver sjukskrivning i en till två veckor.

Resultaten från dagens nya metoder håller bra även på lång sikt. Tyvärr kan åderbråck trots det komma tillbaka en tid efter behandling. Man kan räkna med att 5–10 procent får återfall. Om man märker att de är på väg tillbaka är det bäst att ta kontakt med läkare innan de blir för stora. Då kan de lättare tas bort.

Värmemetoder

Laser: Ådern lokaliseras först med ultraljud och därefter förs en tunn laserfiber in i venen, oftast vid knävecket under lokalbedövning. Via den för man in en laserstråle som förtvinar ådern. Kräver ingen narkos eller sjukskrivning. Hög hållfasthet. 

Radiofrekvens: Liknar lasermetoden och bränner bort åderbråcket. Kärlet lokalbedövas. Venen hettas upp från insidan med hjälp av radiovågor som transporteras via en smal kateter. Kärlet som behandlas skrumpnar. Kräver ingen narkos eller sjukskrivning. Hög hållfasthet.

Ånga: Ångmetoden använder vattenånga för att bränna sönder huvudstammen (jämförbart med laser och radiofrekvens). En kateter förs in i kärlet under ultraljudskontroll och därefter lokalbedövas kärlet. Via ­katetern skickar man med jämna mellanrum in puffar med ånga. Temperaturen ligger på 100 grader och ­värmen kokar sönder kärlet. Åderbråcket skrumpnar på det viset och försvinner. Man kan gå hem direkt ­efter behandlingen och redan nästa dag kan man ­arbeta som vanligt. Efter 14 dagar behöver man inte längre ha stödstrumpor. Hög hållfasthet.

Kemiska metoder

Skum: Ett etsande ämne pumpas upp till ett skum och injiceras i venen för att förstöra kärlet och få det att krympa. Lämnar inga ärr och kräver ingen bedövning eller sjukskrivning. Metoden är enkel och smärtfri men det krävs ofta flera upprepade behandlingar. Långtidsresultaten är sämre än med värme-metoderna. 

Limning: Ett specialutvecklat lim sprutas in i huvudstammen som därigenom förstörs. ­Behandlingen sker utan bedövning. Goda resultat har rapporterats. Kostnaden för limmet är dock förhållandevis hög.

ClariVein: Via en roterande kateter inuti kärlet samtidigt som en etsande lösning sprutas in, förstörs kärlet. Ingreppet gör inte ont och behöver ingen lokalbedövning. Resultaten har varit ­lovande hittills.

Virknålsteknik

Tekniken lämpar sig för större och mindre åderbråcksknutor. Kräver endast lokalbedövning. Synliga åderbråck dras ut med hjälp av ett virknåls-liknande instrument genom millimetersmå hål i huden. De små hålen behöver inte sys, de läker snabbt och lämnar oftast inga ärr. Bra långtids-effekt men åderbråcken kan komma tillbaka på andra ställen. Om någon huvudstam är sjuk i kombination med lokala åderbråcksknutor används som regel någon av kateterteknikerna med skum och virknålsmetoden.

Kirurgi 

Stripping: Detta har länge varit den vanligaste behandlingen och går ut på att man genom operation drar ut en lång åderbråcks-ven. Metoden utförs oftast under narkos där kirurgen lägger ett snitt i ljumsken och ett vid ankeln. Därefter förs en smal vajer genom den utvidgande ådern ner till knät och drar ut den ven som orsakar åderbråcken. Ger ofta god långtidseffekt. Ingreppet kräver 1–2 veckors sjukskrivning.

Naturliga metoder

Hästkastanj är ett naturläkemedel som minskar svullnad, tyngdkänsla, värk och kramper i benen. Venastat finns receptfritt på apotek. 

Foto: Shutterstock

Experten svarar på dina frågor om åderbråck

Bo Risberg, kärlkirurg och pensionerad professor i kirurgi, har tidigare forskat och skrivit böcker om kärlkirurgi och åderbråck.

Vad är ett åderbråck?

– Åderbråck på benen är en utbuktning i venerna, de kärl som har klaffar och som ska föra tillbaka blodet upp till hjärtat. När det finns en svaghet i kärlväggen blir kärlen blodfyllda och då bildas det vi ser som blå knöliga upphöjningar på benet, så kallade åderbråck.

Gör åderbråck ont?

– De flesta åderbråck gör inte ont. För mycket blod i benen under ett högt tryck gör att benen svullnar upp och det ger en trötthetskänsla. Ofta är det en process på många år då huden börjar må dåligt av det höga trycket och blir skör, stram och sårig. Man ska helst behandla åderbråcken innan man når det stadiet.

När ska man söka hjälp?

– När man har åderbråck som börjar ge besvär och när benen känns tunga och svullnar. Många har kosmetiska krav och lider av att det ser illa ut medan andra gradvis kan vänja sig vid besvären och inte är medvetna om att hur illa det är. Behandlingen är enklare nuförtiden med de nya metoderna. Om man dröjer för länge kan åderbråcken bli större och svårare att behandla.

Hur vanligt är det med åderbråck? 

– Man räknar med att varannan svensk, mellan 30–60 procent av alla vuxna, drabbas av åderbråck, oavsett kön. 

Varför får man det?

– Det vet man inte riktigt men till viss del är det en ärftlig sjukdom. Kvinnor får ofta besvär i samband med graviditet, vilket beror på en ökad belastning. Det finns hypoteser om att de kan bero på om man står och går mycket i jobbet, men det saknas stöd för det.

Kan man förebygga ­åderbråck?

– Man kan minska besvär med tunga ben och ökad vätskeansamling genom att använda kompressionsstrumpor. Men åderbråck går inte att förebygga.

Vilken är den vanligaste ­metoden idag?

– Det är laser och det beror på att det var den första nya behandling som kom för 15 år sedan. Jämförande studier visar att det är små skillnader mellan de nya metoderna. Alla behandlingar som man gör på stora och lilla åderbråcksvenen går ut på att förstöra kärlet så att det inte går något blod i det.  Förr använde man kirurgi, så kallad stripping, och drog bort blodkärlet helt, vilket krävde sjukskrivning i 1–2 veckor för patienten. Med den nya tekniken är kirurgin på väg bort, även inom offentlig sjukvård.     

Vilka är fördelarna med att limma åderbråck?

– Allt som är enklare är lockande och precis som vid ClariVein och skuminjektion är ingreppet smärtfritt och det behövs ingen bedövning eller sjukskrivning. Behandlingen tar 15–30 minuter och du kan gå direkt till jobbet efteråt. Limning är en säker behandling och lika effektiv som de andra metoderna. Limmet har använts i sjukvården i 40 år och enda nackdelen är att det är dyrt. Behandlingen kostar omkring 30 000 kronor per ben.

Är det vanligt att åderbråck kommer tillbaka?

– Det är omöjligt att förutsäga om just dina åderbråck kommer tillbaka, men återfallsfrekvensen är 5–10 procent.