Linda räddade sin hund när hon gick igenom isen: "Klart att jag ställde upp för Smulan"

Linda tvekade inte när Smulan hamnade i det iskalla vattnet och höll på att drunkna. Med fara för sitt eget liv gav hon sig ut på älvens tunna is för att rädda sin älskade hund.

Linda räddade sin hund när hon gick igenom isen: "Klart att jag ställde upp för Smulan"

Det märks direkt att det finns ett speciellt band mellan Smulan och hennes matte när den tioåriga jämthundstiken lägger huvudet i Linda Marklunds knä och söker ögonkontakt med henne.

Det är nämligen tack vare Linda som hon lever och kan vara med på favoritsysselsättningen jakt några år till. Det var just hennes vädjande blick som fick hennes matte att riskera sitt eget liv för att få upp henne ur Vindelälvens iskalla vatten.

– Hennes blick sa: "Hjälp mig, hjälp mig!" Mitt hjärta höll på att brista, säger Linda och klappar sin ögonsten.

Det blev en stor vak där älgen brakade igenom isen. Och där föll även Smulan i.

Det var under en älgjakt i mitten av november som Smulan gick ner sig i en vak på Vindelälven i Västerbotten.

– Jag hade släppt Smulan och hon fann en älg ganska snabbt. Det började bra. Jag hörde att hon sprang efter älgen, men efter ett tag vek den av och skenade ner mot älven. Eftersom jag hade en pejlare på min hund kunde jag se var hon befann sig, berättar Linda.

När Smulan jagade in älgen på ett annat jaktområde beslutade Linda för att ta sig dit och avbryta drevet efter älgen. Till sin fasa såg hon då på pejlaren att älgen tagit sig ut på älven.

– Jag visste att Smulan skulle följa efter ut på isen eftersom hon inte är det minsta rädd av sig. Om älgen brakade igenom isen skulle hon också hamna i vattnet.

Linda körde så fort hon kunde mot älvstranden samtidigt som hon ringde sina jaktkamrater. När de närmade sig stranden såg de att älgen gått igenom isen ett 50-tal meter från land. Smulan gick runt vaken i cirklar och skällde.

– Jag ringde 112 och berättade att en älg gått igenom isen, och sedan var det inte mycket mer vi kunde göra mer än att vänta och hoppas att Smulan inte skulle hamna i vaken.

Efter en halvtimme tystnade plötsligt Smulans skall.

– Det kändes som en iskall kår gick genom min kropp och jag och mina jaktkamrater rusade ner mot stranden. Då hörde vi hur Smulan gnydde och såg att hon simmade runt älgen i vaken.

För att förkorta älgens lidande och förhindra att den drog med sig Smulan under isen bestämde sig Linda och hennes jaktkamrater för att skjuta den – trots risken att även hennes hund skulle träffas. Men skottet träffade perfekt och älgen sjönk ner i det strömmande vattnet och försvann.

Tack älskade matte! Bandet mellan Smulan och matte Linda blev knappast svagare av dramat på Vindelälven.

Linda frågade sedan sina jaktkamrater om de hade ett rep i sin bil. Det hade de inte, men de band ihop två spännband som räckte en bit ut på isen. Trots risken att hon själv skulle hamna i det strömmande vattnet tvekade Linda aldrig.

– Smulan har ställt upp för mig så många gånger så det var självklart att jag skulle ställa upp för henne när hon höll på att drunkna. Och när jag såg hennes vädjande blick var det ingen tvekan.

Linda kastade sig ut på den förrädiska isen och ålade sig ut mot vaken så snabbt hon kunde.

– Mina två jaktkamrater ålade sig en bit efter mig så att spännbanden skulle räcka hela vägen.

Med ett fast tag om Smulan lyckades Linda få upp sin hund i sista stund. Hennes båda jaktkamrater kunde sedan hala in dem till stranden utan att isen under dem brast.

– Det var helt underbart när jag fick upp Smulan. Och trots att hon var nedkyld klarade hon sig bra. Bara några dagar senare ville hon ut och jaga igen. Det är krut i den här gamla damen, säger Linda med ett leende samtidigt som hon kliar Smulan bakom öronen.