Kerstin, 85, och Stig, 85: För oss har seniorlivet blivit en glädjefest!

– Vi har vunnit en storvinst i livslotteriet, hävdar de båda förälskade 85-åringarna. – Jag har aldrig varit så kär förut, berättar Kerstin. –Hon är en gudagåva, kontrar Stig.

 

Beundrande blickar, hemlighetsfulla leenden och glada fniss. Det märks att Kerstin och Stig är djupt, djupt förälskade i varann!

– Jag har aldrig varit så kär, deklarerar Kerstin med efternamnet Engborg.

– Hon är en gudagåva, kontrar Stig Bengtsson. Hon har förvandlat min vardag till en njutning!

 

De tu möttes en vårvinterdag 2010. Nu är de sambos. Båda har fyllt 85 år. Tänk, det är aldrig för sent för kärlek!

Trädgården kring tegelvillan i utkanten av Tranås är välskött och grönskande. Här har Kerstin bott i många, långa år. Men för sex år sedan blev hon ensam när förre maken dog.

– Klart det blev tomt, men jag hade inte minsta tanke på att hitta någon ny livskamrat. Det gör man väl inte i min ålder. Nej, jag har mina tre barn, nio barnbarn och fyra barnbarnsbarn att måna om. Dessutom har jag många vänner, inte minst genom pensionärsboulen och bowlingen.

 

Stig har också varit gift i många år och är bonuspappa till två barn, med tre barnbarn. Men för några år sedan blev hans fru svårt sjuk.

– Jag vårdade henne hemma och när hon dog tappade jag fotfästet totalt. Jag fick hjärtbesvär och en stroke och tyckte livet förlorat all mening, berättar han.

 

Efter en tid flyttade Stig in i en liten servicelägenhet.

– Visst försökte jag träna upp mig efter stroken. Men mest satt jag och deppade tills en god vän, Arne, kom och övertalade mig att följa med på pensionärsboulen och väl där tyckte jag att det var ganska trevligt.

 

Gick förbi

Riktigt när Stig sedan började bli intresserad av den söta och skojfriska Kerstin, en av damerna bland 40 boulespelare, kan han inte riktigt säga.

– Men så småningom fick jag reda på var hon bodde och började gå förbi hennes hus. Lite i hopp om att träffa på henne.

 

Nej, den förhoppningen gick om intet. Men när Stig en dag i förbigående berättade för Kerstin att han då och då gick förbi hennes villa sade hon spontant ”Varför tittar du inte in på en kopp kaffe?”

 

Stig tycker att det oerhört positivt att vara behövd. Redan från början hjälpte han till med det praktiska arbetet hos Kerstin, som självklart fixar kaffe medan Stig rensar rabatter.

 

Dagen efter ringde Kerstins telefon. Det var Stig som via sin mobil berättade att han stod precis utanför hennes port.

– Ja, det var så det hela började. När Stig ringde höll jag på att skotta bort sista snödrivan på altanen och medan jag satte på kaffe tog Stig över den sysslan. Sedan frågade han om jag inte hade något annat praktiskt jag vill ha hjälp med.

 

Jovisst, det fanns lite av varje i en stor villa och trädgård med en ensam dam.

– Så jag återvände regelbundet och började plötsligt känna att livet var riktigt fint igen, ler Stig.

 

Under den närmaste tiden hann paret prata, prata och prata och kom närmare och närmare varandra.

– Så gjorde vi en hel del utflykter och åt middag på olika ställen. Förutom att även Stig började med bowling.

 

En kväll satte Kerstin på en gammal 50-talsskiva på sin radiogrammofon hemma i vardagsrummet. Stig bjöd upp och från det ögonblicket förstod båda att det inte bara var fråga om vänskap dem emellan. Nej, det handlade om kärlek.

– Ja, sedan dess har Stig bott här, säger Kerstin.

– Men jag har min servicelägenhet kvar ifall jag skulle bli sjuk igen, förklarar Stig. Då ska inte Kerstin behöva vårda mig. Då får hon bara komma och hälsa på.

– Som äldre finns det en hel del praktiska saker som man behöver ha beredskap för. Allt är inte lika självklart som i ungdomen.

 

Under livets gång har Kerstin gått igenom flera svåra sjukdomar. Men nu, som senior, är hon frisk som en nötkärna.

– Titta, hon behöver inte ens ha glasögon och hennes hörsel är strålande, avslöjar Stig beundrande. Jag, däremot, har både glasögon och hörapparat.

– Sådana små skavanker struntar jag totalt i, hävdar Kerstin. Jag tycker det är betydligt viktigare att jag funnit en man som är det snällaste som går i ett par skor!

 

Fullt upp

Paret Engborg-Bengtsson berättar att de har fullt upp att hinna med allt de vill göra tillsammans.

– Jag har aldrig haft körkort, men det har Stig och nu åker vi regelbundet till Öland där jag sedan länge har en villavagn. Och så gör vi olika små utflykter.

 

Normalt spelar Kerstin och Stig boule i speciella träningskläder, här bara visar de fotografen hur spelet går till.

 

En del dagar fylls också med sällskapsspel, sudoku och korsord, för båda gillar att hålla hjärnan i trim.

– Efter stroken var jag ju lite trög, förklarar Nils. Men med Kerstins hjälp har jag fått tillbaka den gamla konditionen. Hon är faktiskt helt underbar!

 

Samtliga barn och barnbarn är stormförtjusta över parets kärlek.

– Allesammans tycker att det är toppen att vi två hittat varandra, berättar Kerstin. Ett av mina barnbarn, 20-åriga Julia, skrev på Facebok att ”Farmor är kär!”

 

Både Kerstin och Stig är mycket öppna om sitt förhållande.

– Kan vi kanske inspirera andra äldre att öppna sina sinnen för kärleken, så är det ju toppen. För kärleken struntar totalt i det här med ålder. Tänk så bra för den som känner sig ensam, säger de.

 

– Och man vet ju aldrig i förväg när lyckan väntar bakom nästa krök på livsstigen!