Kan ett sunt liv förhindra bröstcancer?

Jag skulle vilja veta lite mer om ärftlig bröstcancer. En kvinna som har dessa anlag, kommer hon att utveckla bröstcancer oavsett vad hon gör i förebyggande syfte? Eller kan hon förhindra eller fördröja uppkomsten genom att t ex motionera, sluta röka, dricka måttligt, äta rätt osv? Vad betyder antalet barn och åldern vid första graviditeten i detta sammanhang? Kan bröstcancern förhindras eller fördröjas om man föder fler barn än ett?

Jag har läst att bröstcancerrisken minskar om man föder sitt första barn innan man är 30 år. Vad beror detta på? Går gränsen precis där? Är det mycket “sämre” att få första barnet när man är 31 jämfört med att få det när man är 29 år? I så fall, hur mycket sämre är det?

Jag undrar också var man kan hitta mer fakta om frågor som dessa.

Det går tyvärr inte att skydda sig från bröstcancer genom att börja leva sunt, äta rätt mat eller planera att föda barn och amma länge när man är yngre än 30 år. Visserligen säger statistiken att det föreligger mindre risk sett på hela befolkningen, men skillnaden är liten och för den enskilda kvinnan spelar siffrorna knappast någon praktisk roll. Samma är det om man ätit p-piller eller östrogentabletter. Den ökade risken märks bara i stora jämförelser och betyder väldigt lite för varje enskild individ. Det beror på att statistik är ett framräknat teoretiskt genomsnitt, en förenkling.

Man kan jämföra med att det föds nästan lika många flick- som pojkbebisar i Sverige. Men i den enskilda barnfamiljen är det inte sällan en ganska ojämn fördelning mellan pojkar och flickor. Och det går inte att med statistik säkert förutspå könet på ett barn när man är gravid.

Skillnaderna i den framräknade risken att få bröstcancer beror sannolikt på svängningar i hormonbalansen, men forskarna kan inte riktigt förklara sambanden på ett begripligt sätt. Gränsen 30 år är en konstlad gräns som inte har någon exakt motsvarighet i verkligheten.

Ärftlig kvinnlig bröstcancer utgör kanske 10 procent av all cancer i bröstet. Det går att testa om man bär på ett sådant arv. I värsta fall drabbas 3 av 4 kvinnor som har en sådan skadad gen av cancer i bröst eller äggstockar. Det hela är ganska komplext eftersom det finns flera olika fel som kan sitta på olika ställen i kromosomerna. De vanligaste felen har förkortningarna BRCA 1 och 2 (Breast Cancer 1 and 2 på engelska). Ärftlig bröstcancer kan misstänkas om en kvinna har en mor eller syster som drabbats av cancer i mycket unga år och särskilt om hon fått tumörer i båda brösten.

I dag kan läkarna eventuellt erbjuda kvinnor med ärftlig bröstcancer att som förebyggande åtgärd operera bort brösten och äggstockarna. Operationen görs lämpligen så fort kvinnorna fött det antal barn de önskat sig. Kvinnor med ärftliga canceranlag erbjuds också att få kontrollera sina bröst regelbundet. Sådana kontroller kan upptäcka små cancersvulster som är mindre än en halv cm, men läkarna har svårare att hitta tumörerna innan de blivit elakartade.

Det forskas väldigt mycket på bröstcancer och på vad som kan gå snett när cellerna i bröstkörteln ska dela sig. För att kunna lösa cancerproblemet måste man först förstå mekanismerna ända ner på molekylär nivå. Därför ägnas en stor del av de första åren i läkarutbildningen nu åt att studera vad som händer i cellerna när man blir sjuk och får cancer. Det är långt kvar men kanske får vi uppleva att man i framtiden kan bromsa en cancer på samma sätt som man i dag kan hejda många bakterier och virus. Men ännu förstår forskarna inte allt.

Du undrar var du kan läsa om bröstcancer. Ja, det finns väldigt mycket skrivet, en hel djungel, och det är inte lätt att tolka statistik. Du kan börja med att på biblioteket låna en vanlig lärobok i onkologi (läran om cancer) för sjuksköterskor. Eller om du har tillgång till en dator kan du söka på Internet med de svenska sökorden “nationellt vårdprogram för bröstcancer” och trycka på underrubriken HTLM-version. Du kan börja läsa på sidan 9. Lycka till!