Jag vill veta mer om min sjukdom och undrar hur allvarlig den är. Kommer jag att bli mera andfådd längre fram i tiden? Hur ofta ska mitt hjärta kontrolleras? Klarar jag av långa flygresor?
Orsakerna till hjärtsvikt kan vara flera. Vanligast är det som du drabbats av, nämligen dåligt blodflöde i kranskärlen. Det är detta som också orsakat din hjärtinfarkt. Ditt höga blodtryck har troligen bidragit. Men även trånga eller läckande hjärtklaffar, kronisk lungsjukdom som t ex KOL, kraftig övervikt, medfött hjärtfel, virus, läkemedels- och alkoholskador samt olika rubbningar i ämnesomsättningen kan ligga bakom en hjärtsvikt.
Vid lätt hjärtsvikt blir man andfådd och trött av att gå i trappor, dammsuga, springa efter bussen eller klippa gräsmattan. Vid svår hjärtsvikt klarar man knappt att stå på benen och är andfådd även under vila. Läpparna är då blåfärgade och benen svullna.
Du undrar hur det kommer att gå för dig i framtiden. Ja, om du får ner ditt blodtryck och undviker rökning, höga blodfetter och kraftig övervikt så är möjligheterna till hälsa ganska bra. Det gäller dock att undvika framtida proppar i hjärtats kranskärl. Bästa sättet är att leva sunt och minska de olika riskfaktorerna för åderförkalkning (arterioskleros på läkarspråk).
Du bör regelbundet kontrollera ditt blodtryck, antingen på vårdcentralen eller genom att köpa en egen blodtrycksmätare på apoteket. Så länge du kan promenera utan pauser och prata medan du går så fungerar hjärtat bra. Ditt motionerande har skänkt dig en god kondition som kan behövas om du i framtiden skulle råka få någon annan sjukdom eller tvingas genomgå en operation. Men det går inte att motionera om man är invalidiserad av verkligt svår hjärtsvikt. Då kan det vara farligt.
Tecken på hjärtsvikt är andfåddhet när man anstränger sig, men också när man ligger i sängen om natten. Då hjälper några extra kuddar under huvudet. Bensvullnad på dagen och många toalettbesök med stora urinmängder om natten är också typiska besvär när hjärtat sviktar. Andfåddheten beror på att blodet stockar sig i lungorna. Orkeslösheten och tröttheten vid hjärtsvikt beror på att hjärnan och musklerna inte får tillräckligt med syrerikt blod för att kunna fungera bra.
När doktorn i framtiden förnyar dina recept så bör hon/han också kontrollera ditt hjärta. Eventuell hjärtsvikt bedöms av hur du mår och av hur mycket du orkar. Doktorn brukar lyssna på bröstkorgen och eventuellt ta ett EKG. Röntgen av hjärta och lungor avslöjar om hjärtat är förstorat och om blodet stockat sig i lungorna och gett vatten i lungsäckarna. Vid misstanke om hjärtsvikt kan man kontrollera hjärtat med ultraljud. Undersökningen kallas EKO-kardiografi och mäter hjärtstorleken samt ger ett mått på hjärtats pumpförmåga. Om man vid varje hjärtslag kan pumpa ut mer än 55 procent av allt blodet som ryms i hjärtats vänstra kammare så är allt väl. Lägre värden tyder på hjärtsvikt. Det här måttet på pumpförmågan kallas EF (ejektions-fraktionen) och undersökningen är mycket skonsam och enkel för patienten men kräver en van läkare.
Man kan mäta ett speciellt hormon i blodet som kallas BNP (Brain Nutriuretic Peptide). Hormonet bildas i hjärtat vid blodstockning och hjälper njurarna att kissa ut mer salter och vätska. Ett högt värde på BNP tyder på hjärtsvikt.
Vid läkarbesöket bör du få kontrollerat ditt blodvärde eftersom blodbrist förvärrar en hjärtsvikt. Du rekommenderas även att någon gång undersöka din sköldkörtel. Om den går på högvarv och orsakar hög ämnesomsättning frestar detta på hjärtat.
Hjärtsvikt efter hjärtinfarkt brukar behandlas med mediciner som bromsar ett hormon som heter angiotensin. Tabletten vidgar blodkärlen och får njurarna att skölja ut mer vatten och salt. Man kan samtidigt ta en vattendrivande medicin och eventuellt en tablett som lugnar ner stresshormonerna och hjärtrytmen samt sänker blodtrycket.
Du undrar om du vågar flyga. Ja, om du mår väl så går det säkert bra, fast du bör nog inte ge dig ut på någon alltför strapatsrik resa. Om du planerar att resa långt bort tycker jag att du först ska fråga din doktor som känner dig och din sjukhistoria.
Slutligen bör du komma ihåg att man kan få hjärtinfarkt och hjärtsvikt av att stressa hårt. Försök njuta av livet, lev i ett lugnare tempo och undvik att pressa dig i onödan.
