Hur ofta behöver vi en «kisspaus»?

Vi jobbar på ett företag som är ”line bundet”, vilket betyder att vi inte kan gå på toaletten när vi behöver, utan att någon löser av oss. Vi jobbar 8,3 timmar per dag. Vi har två raster på 16 min. och en lunchrast på 40 min. Jobbet är tungt och svettigt vilket gör att man dricker mycket vätska.

Problemet är att ledningen tycker att vi går och kissar för ofta och vill att vi ska planera in våra toalettbesök på rasterna. Nu undrar vi hur länge det är lämpligt att hålla sig om man är kissnödig? Vad händer med kroppen om man håller sig för länge? Kan man få men av detta senare i livet? Är det skillnad på killar och tjejer? Tacksamma för svar.

Om man är kissnödig och hela tiden måste hålla sig så är det svårt att koncentrera sig på arbetet. Då presterar man sämre jobb. Dessutom fungerar vi människor lite olika. Somliga kan läcka en liten skvätt urin om de hostar, skrattar eller anstränger sig. Andra får lätt kramp i urinblåseväggen med omedelbart tvingande behov att kasta vatten. Sådana problem kallas inkontinens och är ganska vanliga.

Grundregeln är att om man är nödig så mår man bäst av att ganska så snart lätta på trycket genom ett toalettbesök. Kisspauser bör lämpligen inplaceras en halv till en timme efter det man druckit. Så lång tid tar det innan njurarna bildat urin och återställt vätskebalansen i kroppen.

Om urinblåsan tänjs ut för mycket mår vi psykiskt dåligt och blir oroliga. Blåsan spricker inte, men ifall den naturliga ventilen till urinledaren inte håller tätt så strömmar urinen baklänges upp till njuren. Då löper man en klar medicinsk risk att få njurskador och njurbäckeninflammation med bakterier och var i njuren. Sådan reflux av urin är farlig och ventilfel i urinledaren förekommer hos några procent av befolkningen.

Själva urinblåsan ser likadan ut hos kvinnor och män. Men utförsgången är trängre hos män eftersom urinröret passerar genom prostatakörteln. Därför har medelålders och äldre män svårare att tömma blåsan helt och måste springa på toaletten oftare. Blåskatarr, prostatit, framskriden graviditet, diabetes samt vattendrivande medicin ökar också antalet toalettbesök, liksom vissa tillstånd i tarmen som ger diarré och trängningar.

Sammanfattningsvis kan sägas att hur mycket man dricker och hur ofta man känner behov att kasta vatten är högst individuellt. Hur din fråga ska lösas är egentligen ett organisationsproblem på arbetsplatsen. Om arbetsledaren vill sabotera arbetsresultatet räcker det att låsa alla toaletterna. Så det är nog klokast att personalen har regelbunden fri tillgång till hemlighuset.