Hej Benny!
Jag är en kvinna på 66 år som bott tillsammans med en man i snart 17 år. Han har tre barn, två av dem har varit här ett par veckor på sommaren. Jag har inte varit otrevlig utan bjudit på middag och kaffe, men jag har känt av deras kylighet mot mig.
Jag har besvarat med ödmjukhet. Men så förra sommaren så ville den ena flickan vara hos oss hela sommaren med sin son på 4 år. Jag sa att jag orkar nog inte med det, men jag har ju min stuga att vara i som ligger nio mil härifrån.
Min sambo blev så arg och sa:” Du får flytta imorgon”. Jag blev ställd. Han ångrade sig men bad aldrig om ursäkt. Dottern är otrevlig i telefon och hälsar inte på mig. Sedan tyckte jag att vi kunde skriva ner att om något händer honom så har jag rätt att vara kvar i hans hus och givetvis betala hyra. Svaret blev nej. Jag har ett socialt nätverk men är nu så osäker på om jag ska vara kvar. Jag gör allt i detta hem. Har aldrig klagat över det. Många kvinnor tycker han utnyttjar mig. Ja, jag vet varken ut eller in.
– Kära du, jag hoppas du inser att han verkligen utnyttjar dig. Din sambo behandlar dig som om du var ett hembiträde. Både han, hans barn och barnbarn behandlar dig illa och tar dig för givet. Det är verkligen inte kärlek! Ditt brev beskriver något av det otrevligaste jag läst på länge, jag kan läsa mellan raderna att det finns en kyla mellan er, han säger inte mycket trevliga saker till dig. Psykologisk misshandel är väl så jobbig som fysisk.
Dina väninnor har rätt, den här mannen utnyttjar dig och mitt råd är att du flyttar så fort du kan. Du har pengar att hyra eller köpa ett eget litet hus. Din sambo kommer aldrig att gå med på att du ska få skriva på ett papper om att hyra hans hus och hans barn är lika näriga.
När deras pappa inte längre finns i livet kommer du att bli utkastad direkt. Du ska flytta till ett nytt ställe, där kommer du att bli uppvaktad av en granne som bjuder på trevlig samvaro. Han kommer att visa dig vad kärlek är, för en nyförälskelse kommer in i ditt liv. Det är du värd!
