Jag vill ha spontana pussar och kramar!

Jag är 73 år och har haft ett relativt bra sexliv med min man. Vi har varit tillsammans i 45 år, varit gifta i 36...

Jag är 73 år och har haft ett relativt bra sexliv med min man. Vi har varit tillsammans i 45 år, varit gifta i 36 år och är pigga båda två.

Då och då vill jag ha en kram eller puss men han vill tvunget att det bara ska vara något som sker i sängen. Om jag säger att jag inte vill, så blir han sur och grinig. Enda svaret jag får är att det finns andra. Behöver jag stå ut med detta när jag är så gammal?

Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:

Du trivs bra tillsammans med din make men saknar de spontana ömhetsbetygelserna som en kram eller en puss i vardagen.

Har din make aldrig tillhört den kramiga typen så kan du nog inte räkna med att han ska förändra sig. Har han däremot tidigare pussat och kramat men plötsligt förändrat sitt beteende så finns det en orsak.

Det är lätt att man hamnar i ett kallt krig om man som du väntar på och vill ha bekräftelse i fysisk form och inte får det. Du känner dig ledsen och sviken och mannen blir irriterad.

Jag föreslår att du helt enkelt tar de kramar och pussar du vill ha. Ta initiativ och försök att acceptera att det är du som får ge pussen och kramen. Kan hända att maken tinar upp en liten aning så småningom.

Maken blir sur och grinig om du nekar sex och ”hotar” med att det finns andra. Sex är ju ett samspel som ska vara lustfyllt och ingenting som man varken kan eller ska tvinga sig till om den rättan känslan inte finns.

När nyförälskelsen och passionen slocknat och det går rutin i relationen – då gäller det att vara uppfinningsrik för att glöden inte ska dö ut. Ett sätt är att man försöker se varandra i vardagen och möta varandras behov. Leende, kramar och pussar. Att man tar på varandra. Ett samlag blir bäst om det byggs upp under hela dagen. Just nu ser det ut att ha blivit en dragkamp mellan er – sex eller inte – och det blir ohållbart i längden.

Du och din man behöver sätta er ner och prata igenom det här. Förflugna ord i irritation eller ilska i samband med sexinviter kan inte räknas som samtal. Ni ska istället välja ett samtalstillfälle när luften inte är laddad mellan er – när det känns bra och tryggt.

Du ska inte anklaga honom för då går han i försvar och det blir inget bra samtal. Istället tycker jag att du ska börja med att berätta hur du känner inför ert sexliv – hur du skulle vilja ha det, vad du behöver och vad du blir glad över. Om du berättar ärligt och rakt på sak så finns det en god chans att han lyssnar och tar åt sig.

Du säger att ni tidigare haft ett relativt bra sexliv – och åldern är inget hinder för att minska på sexet. Tvärtom så har det visat sig att personer som är sexuellt aktiva långt upp i åldrarna mår riktigt bra. Det viktiga är att sex sker på lika villkor och av lust, och för att nå dit tror jag att man måste prata öppet, lugnt och sakligt om problemlösningar.

Scroll to Top