Kyrkoherden Evas bästa råd vid sorg – undvik skuld

– När döden kommer närmare ger det oss en känsla av rädsla, för det vi inte känner till är skrämmande, säger Eva. Men det är viktigt att prata om döden.

Eva har märkt att fler söker sig till kyrkan. Behovet av tröst och trygghet har ökat och, inte minst, behovet av att få prata. Allt fler har också börjat planera hur de vill ha det när de dör och det vill Eva uppmuntra.

– Det är viktigt att våga prata om detta och det har vi blivit bättre på under pandemin. Så mitt bästa råd till alla är att berätta för dem som står dig nära hur du vill ha din begravning. Det är en stor hjälp i sorgearbetet för dem som finns kvar att de får känna att de gör något för den person som nu saknas, något den personen önskade.

Hur vi sörjer en nära bortgången är så olika och Eva poängterar att det är bra att vara medveten om att sorgen kan se olika ut. Det är inte fel på den sörjande som är genomförtvivlad hela tiden. Och det är inte heller fel på den som inte kan eller orkar gråta.

– Sorgearbete är ett bra ord, för det är oftast ett arbete, säger Eva. Ett arbete att ta sig an, som vi inte kan putta undan. Det hjälper inte att inte prata om sin sorg, för behovet kommer.

– Alla relationer lämnar efter sig både det som var bra och det som var dåligt. Om vi orkar arbeta med det är det lättare att släppa det dåliga och ta med sig det som var bra. Men framför allt – släpp all skuld. Det är så lätt att vara efterklok – jag borde hört av mig oftare, borde hälsat på… Men tänk att det är en sorg du ska hantera, så undvik skuld och sörj istället.

Minnas tillsammans
Att ha en minnesstund efter begravningen tror Eva är jätte-viktigt. Hon vet, med hänvisning till alla de gånger hon varit inbjuden att delta vid en eftersits.

– Det är en sorts stämning på begravningen och en annan på minnesstunden, för då ger vi plats åt goda minnen och skratt.

Du får vara glad mitt i sorgen. Tillsammans kan vi hjälpas åt att minnas och få nya perspektiv av den person vi mist.

– Jag märker att de gånger man väljer bort minnesstund så samlas man ändå utanför kyrkan och pratar. För behovet finns. Så om ni kan samlas, gör det!

Som anhörig eller vän till den som sörjer är det viktigt att respektera att någon vill prata, någon annan inte. Om den sörjande är tyst under en period betyder det inte att han eller hon slutat sörja – men ibland behöver hjärnan och själen ta en paus. Då gäller det att vara lyhörd.

Vad säger man då till den som har sorg?

– Vad skulle du själv vilja att man sa till dig? kontrar Eva. Låt det bli en ledtråd. Tycker du att “beklagar sorgen” känns stolpigt, säg då: “Hur känns det?” Eller: “Hur har du det?” Våga prata från hjärtat, säg det som känns rätt för dig. Ibland behövs inga ord, bara en kram.

Evas råd till dig som sörjer är att ta din tid. Och till oss alla – tala om hur du vill bli begravd.

– Vi människor har ett behov av platser som är speciella för oss, ett ställe att gå till för att minnas och sörja. Nu när allt fler väljer bort en gravplats för att inte skapa “besvär” för sina efterlevande är askgravplats ett bra alternativ. Då har du ett gravställe där urnan finns – en plats med namn men utan någon skötsel.